Manual_de_Configuracao_do_TimeCapsule - Manuels - Apple Apple sur FNAC.COM

 

 

 

TELECHARGER LE PDF :

http://manuals.info.apple.com/MANUALS/0/MA428/pt_PT/Manual_de_Configuracao_do_TimeCapsule.pdf

 

 

Voir également d'autres Guides APPLE :

Apple-iPhone-User-Guide-For-iOS-6-Software

Apple-iPhone-Manual-del-usuario-Para-el-software-iOS-5-1

Apple-iPhone-Benutzerhandbuch-Fur-iOS-5-1-Software

Apple-Enterprise_Deployment_Guide_CH

Apple-iphone_manuali_i_perdoruesit

Apple-iphone_user_guide_bg

Apple-iphone_manual_do_usuario

Apple-iPhone_Anvandarhandbok

Apple-iphone_user_guide_ta

Apple-iphone_4s_il_mondo_tra_le_dita

Apple-iPhone-OS-Enterprise-Deployment-Guide-Second-Edition-for-Version-3-2-or-later

Apple-iPhone_Bluetooth_Headset_Manual_del_usuario

Apple-iPhone_3G_Important_Product_Information_Guide_en_US

Apple-iphone_4s_informations_importantes_sur_le_produit

Apple-Case-Design-Guidelines

Apple-ipad_brugerhandbog

Apple-ipod_touch_user_guide_ta

Apple-macbook_air-13-inch_mid-2012-qs_br

Apple-iphone_4s_podstawy

Apple-ipad_user_guide_ch

Apple-ipod_touch_user_guide_cn

Apple-Manuel_de_l'utilisateur_de_Final_Cut_Server

Apple-iMac_G5_de_lutilisateur

Apple-Cinema_Tools_4.0_User_Manual_F

Apple-Personal-LaserWriter300-User-s-Guide

Apple-QuickTake-100-User-s-Guide-for-Macintosh

Apple-User-s-Guide-Macintosh-LC-630-DOS-Compatible

Apple-iPhone_iOS3.1_User_Guide

Apple-iphone_4s_important_product_information_guide

Apple-iPod_shuffle_Features_Guide_F

Liste-documentation-apple

Apple-Premiers_contacts_avec_iMovie_08

Apple-macbook_pro-retina-mid-2012-important_product_info_br

Apple-macbook_pro-13-inch-mid-2012-important_product_info

Apple-macbook_air-11-inch_mid-2012-qs_br

Apple-Manuel_de_l_utilisateur_de_MainStage

Apple-Compressor_3_User_Manual_F

Apple-Color_1.0_User_Manual_F

Apple-guide_de_configuration_airport_express_4.2

Apple-TimeCapsule_SetupGuide

Apple-Instruments_et_effets_Logic_Express_8

Apple-Manuel_de_l_utilisateur_de_WaveBurner

Apple-Macmini_Guide_de_l'utilisateur

Apple-PowerMacG5_UserGuide

Disque dur, ATA parallèle Instructions de remplacement

Apple-final_cut_pro_x_logic_effects_ref_f

Apple-Leopard_Installationshandbok

Manuale Utente PowerBookG4

Apple-thunderbolt_display_getting_started_1e

Apple-Compressor-4-Benutzerhandbuch

Apple-macbook_air_11inch_mid2011_ug

Apple-macbook_air-mid-2012-important_product_info_j

Apple-iPod-nano-Guide-des-fonctionnalites

Apple-iPod-nano-Guide-des-fonctionnalites

Apple-iPod-nano-Guide-de-l-utilisateur-4eme-generation

Apple-iPod-nano-Guide-de-l-utilisateur-4eme-generation

Apple-Manuel_de_l_utilisateur_d_Utilitaire_de_reponse_d_impulsion

Apple-Aperture_2_Raccourcis_clavier

AppleTV_Setup-Guide

Apple-livetype_2_user_manual_f

Apple-imacG5_17inch_harddrive

Apple-macbook_air_guide_de_l_utilisateur

Apple-MacBook_Early_2008_Guide_de_l_utilisateur

Apple-Keynote-2-Guide-de-l-utilisateur

Apple-PowerBook-User-s-Guide-for-PowerBook-computers

Apple-Macintosh-Performa-User-s-Guide-5200CD-and-5300CD

Apple-Macintosh-Performa-User-s-Guide

Apple-Workgroup-Server-Guide

Apple-iPod-nano-Guide-des-fonctionnalites

Apple-iPad-User-Guide-For-iOS-5-1-Software

Apple-Boot-Camp-Guide-d-installation-et-de-configuration

Apple-iPod-nano-Guide-de-l-utilisateur-4eme-generation

Power Mac G5 Guide de l’utilisateur APPLE

Guide de l'utilisateur PAGE '08 APPLE

Guide de l'utilisateur KEYNOTE '09 APPLE

Guide de l'Utilisateur KEYNOTE '3 APPLE

Guide de l'Utilisateur UTILITAIRE RAID

Guide de l'Utilisateur Logic Studio

Power Mac G5 Guide de l’utilisateur APPLE

Guide de l'utilisateur PAGE '08 APPLE

Guide de l'utilisateur KEYNOTE '09 APPLE

Guide de l'Utilisateur KEYNOTE '3 APPLE

Guide de l'Utilisateur UTILITAIRE RAID

Guide de l'Utilisateur Logic Studio

Guide de l’utilisateur ipad Pour le logiciel iOS 5.1

PowerBook G4 Premiers Contacts APPLE

Guide de l'Utilisateur iphone pour le logiciel ios 5.1 APPLE

Guide de l’utilisateur ipad Pour le logiciel iOS 4,3

Guide de l’utilisateur iPod nano 5ème génération

Guide de l'utilisateur iPod Touch 2.2 APPLE

Guide de l’utilisateur QuickTime 7  Mac OS X 10.3.9 et ultérieur Windows XP et Windows 2000

Guide de l'utilisateur MacBook 13 pouces Mi 2010

Guide de l’utilisateur iPhone (Pour les logiciels iOS 4.2 et 4.3)

Guide-de-l-utilisateur-iPod-touch-pour-le-logiciel-ios-4-3-APPLE

Guide-de-l-utilisateur-iPad-2-pour-le-logiciel-ios-4-3-APPLE

Guide de déploiement en entreprise iPhone OS

Guide-de-l-administrateur-Apple-Remote-Desktop-3-1

Guide-de-l-utilisateur-Apple-Xserve-Diagnostics-Version-3X103

Guide-de-configuration-AirPort-Extreme-802.11n-5e-Generation

Guide-de-configuration-AirPort-Extreme-802-11n-5e-Generation

Guide-de-l-utilisateur-Capteur-Nike-iPod

Guide-de-l-utilisateur-iMac-21-5-pouces-et-27-pouces-mi-2011-APPLE

Guide-de-l-utilisateur-Apple-Qadministrator-4

Guide-d-installation-Apple-TV-3-eme-generation

User-Guide-iPad-For-ios-5-1-Software

[TXT]

 Apple-mac_mini_mid20..> 28-Feb-2014 15:10  2.9M  

[TXT]

 Apple-Premiers_conta..> 28-Feb-2014 15:10  3.5M  

[TXT]

 Apple-Pages09_Guide_..> 28-Feb-2014 15:09  4.1M  

[TXT]

 Apple-apple_tv_3rd_g..> 28-Feb-2014 15:09  3.5M  

[TXT]

 Apple-ipod_touch_use..> 28-Feb-2014 15:08  4.5M  

[TXT]

 Apple-iPod_classic_1..> 28-Feb-2014 15:08  4.3M  

[TXT]

 Apple-AirPort-Time-C..> 28-Feb-2014 15:06  4.6M  

[TXT]

 Apple-AirPort-Extrem..> 28-Feb-2014 15:06  4.6M  

[TXT]

 Apple-macbook_air-mi..> 28-Feb-2014 15:05  4.6M  

[TXT]

 Apple-boot_camp_inst..> 28-Feb-2014 15:05  4.7M  

[TXT]

 Apple-iPod-touch-Gui..> 28-Feb-2014 15:03  5.1M   

[TXT] Apple-MacBook-Pro-Gu..> 28-Feb-2014 15:03 4.8M 

[TXT]

 Apple-Power-Macintos..> 28-Feb-2014 10:25  1.3M  

[TXT]

 Apple-MacBook_13inch..> 28-Feb-2014 10:25  1.4M  

[TXT]

 Apple-iPad-Anvandarh..> 28-Feb-2014 10:25  1.7M  

[TXT]

 Apple-AirPort-Extrem..> 28-Feb-2014 10:25  1.4M  

[TXT]

 Apple-Mac_Pro_Early2..> 28-Feb-2014 10:24  1.8M  

[TXT]

 Apple-AirPort-Time-C..> 28-Feb-2014 10:24  1.8M  

[TXT]

 Apple-iPod_nano_4th_..> 28-Feb-2014 10:23  2.0M  

[TXT]

 Apple-iPod_nano_5th_..> 28-Feb-2014 10:23  2.1M  

[TXT]

 Apple-premiers_conta..> 28-Feb-2014 10:23  2.2M  

[TXT]

 Apple-ipad_gebruiker..> 28-Feb-2014 10:23  2.5M  

[TXT]

 Apple-Formulas_and_F..> 28-Feb-2014 10:22  3.5M  

[TXT]

 Apple-Manual_del_usu..> 28-Feb-2014 10:22  2.9M

 [TXT] Apple-nikeipod_guide..> 27-Feb-2014 10:13 3.2M  

[TXT]

 Apple-Logic-Express-..> 27-Feb-2014 10:11  3.5M  

[TXT]

 Apple-iMac-G5-Manual..> 27-Feb-2014 10:11  1.4M  

[TXT]

 Apple-DVD-Studio-Pro..> 27-Feb-2014 10:10  1.9M  

[TXT]

 Apple-Loops-Utility-..> 27-Feb-2014 10:10  2.0M  

[TXT]

 Apple-Final-Cut-Pro-..> 27-Feb-2014 10:09  3.1M  

[TXT]

 Apple-Final-Cut-Stud..> 27-Feb-2014 10:09  2.1M  

[TXT]

 Apple-iPod-mini-User..> 27-Feb-2014 10:08  3.2M  

[TXT]

 Apple-Xserve -Apple-..> 27-Feb-2014 10:08  3.2M  

[TXT]

 Apple-Logic-Pro-7.2 ..> 27-Feb-2014 10:07  4.4M  

[TXT]

 Apple-Soundtrack-Pro..> 27-Feb-2014 10:07  4.1M  

[TXT]

 Apple-Time-Capsule-I..> 27-Feb-2014 10:06  4.6M  

[TXT]

 Apple-MacBook-Pro-Ma..> 27-Feb-2014 10:06  4.5M  

[TXT]

 Apple-iPhone-OS-Ente..> 05-Dec-2013 07:30  2.4M  

[TXT]

 Apple-Mac_OSX_Server..> 05-Dec-2013 07:29  2.1M  

[TXT]

 Apple-Compressor-4-ã..> 05-Dec-2013 07:23  2.8M  

[TXT]

 Apple-Remote-Desktop..> 27-Jun-2013 08:59  2.3M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_17..> 27-Jun-2013 08:51  3.0M  

[TXT]

 Apple-Compressor-Man..> 06-Jun-2013 14:35  2.1M  

[TXT]

 Apple-Soundtrack_Pro..> 06-Jun-2013 14:35  3.4M  

[TXT]

 Apple-LiveType_2_Use..> 06-Jun-2013 14:35  2.3M  

[TXT]

 Apple-Motion_3_User_..> 06-Jun-2013 14:34  5.8M  

[TXT]

 Apple-MacBook_13inch..> 06-Jun-2013 14:34  6.0M  

[TXT]

 Apple-MainStage-Manu..> 06-Jun-2013 14:32  6.0M  

[TXT]

 Apple-PowerMacG5_Use..> 06-Jun-2013 14:32  6.1M  

[TXT]

 Apple-MacBook-Air-Ma..> 06-Jun-2013 14:30  6.1M  

[TXT]

 Apple-iMac_G5_de_lut..> 06-Jun-2013 14:30  6.3M  

[TXT]

 Apple-final_cut_pro_..> 06-Jun-2013 14:28  7.6M  

[TXT]

 Apple-Xcode_User_Gui..> 06-Jun-2013 14:28  6.6M  

[TXT]

 Apple-macbook_pro_17..> 06-May-2013 17:01  3.5M  

[TXT]

 Apple-Cocoa-Bindings..> 09-Nov-2012 10:25  1.9M  

[TXT]

 Apple-Stream-Program..> 09-Nov-2012 09:19  3.0M  

[TXT]

 Apple-View-Programmi..> 09-Nov-2012 09:19  3.2M  

[TXT]

 Apple-OpenGL-Program..> 09-Nov-2012 09:18  3.5M  

[TXT]

 Apple-Preferences-an..> 09-Nov-2012 09:18  3.6M  

[TXT]

 Apple-AV-Foundation-..> 09-Nov-2012 09:17  3.7M  

[TXT]

 Apple-Windows-Guide-..> 09-Nov-2012 09:16  3.7M  

[TXT]

 Apple-Date-and-Time-..> 09-Nov-2012 09:15  1.4M  

[TXT]

 Apple-Event-Driven-X..> 09-Nov-2012 09:15  1.5M  

[TXT]

 Apple-OpenCL-Program..> 09-Nov-2012 09:15  1.6M  

[TXT]

 Apple-Core-Text-Prog..> 09-Nov-2012 09:15  1.7M  

[TXT]

 Apple-Document-Based..> 09-Nov-2012 09:14  1.8M  

[TXT]

 Apple-URL-Loading-Sy..> 09-Nov-2012 09:14  3.0M  

[TXT]

 Apple-livetype_2_use..> 09-Nov-2012 08:07  2.0M  

[TXT]

 Apple-iPod_nano_4th_..> 09-Nov-2012 08:07  1.8M  

[TXT]

 Apple-iPhone_4_Deux_..> 09-Nov-2012 08:06  2.1M  

[TXT]

 Apple-airportextreme..> 09-Nov-2012 08:06  2.0M  

[TXT]

 Apple-Object-Oriente..> 09-Nov-2012 08:05  2.3M  

[TXT]

 Apple-TableView_iPho..> 09-Nov-2012 08:05  2.2M  

[TXT]

 Apple-Universal-Bina..> 09-Nov-2012 08:05  2.4M  

[TXT]

 Apple-Objective-C-Ru..> 09-Nov-2012 08:05  2.5M  

[TXT]

 Apple-Local-and-Push..> 09-Nov-2012 08:04  2.7M  

[TXT]

 Apple-Mac-App-Progra..> 09-Nov-2012 08:04  2.6M  

[TXT]

 Apple-CocoaEncyclope..> 09-Nov-2012 08:03  2.9M  

[TXT]

 Apple-Blocks-Program..> 09-Nov-2012 08:03  2.9M  

[TXT]

 Apple-External-Acces..> 09-Nov-2012 08:02  3.0M  

[TXT]

 Apple-multimediaprog..> 09-Nov-2012 08:02  2.9M  

[TXT]

 Apple-iphone_3gs_fin..> 08-Nov-2012 10:12  2.6M  

[TXT]

 Apple-SafariWebConte..> 08-Nov-2012 10:12  1.7M  

[TXT]

 Apple-ARD3_AdminGuid..> 08-Nov-2012 10:12  2.9M  

[TXT]

 Apple-iTunes_Videoan..> 08-Nov-2012 10:11  2.0M  

[TXT]

 Apple-ipod_nano_3rd_..> 08-Nov-2012 10:11  2.1M  

[TXT]

 Apple-Event-Handling..> 08-Nov-2012 10:10  2.3M  

[TXT]

 Apple-QuickTime7_Use..> 08-Nov-2012 10:10  2.4M  

[TXT]

 Apple-drawingprintin..> 08-Nov-2012 10:10  2.6M  

[TXT]

 Apple-SharkUserGuide..> 08-Nov-2012 10:09  2.6M  

[TXT]

 Apple-Location-Aware..> 08-Nov-2012 10:09  2.7M  

[TXT]

 Apple-Key-Value-Obse..> 08-Nov-2012 10:08  2.7M  

[TXT]

 Apple-CocoaTextArchi..> 08-Nov-2012 10:08  1.4M  

[TXT]

 Apple-Text-System-Us..> 08-Nov-2012 10:07  1.4M  

[TXT]

 Apple-iTunes_Extrasa..> 08-Nov-2012 10:07  1.5M  

[TXT]

 Apple-Archives-and-S..> 08-Nov-2012 10:07  1.5M  

[TXT]

 Apple-TV_2nd_gen_Set..> 08-Nov-2012 09:11  2.6M  

[TXT]

 Apple-WorkingWithUSB..> 08-Nov-2012 07:57  2.6M  

[TXT]

 AppleSafariVisualEff..> 08-Nov-2012 07:29  2.7M  

[TXT]

 Apple-Resource-Progr..> 08-Nov-2012 07:28  2.8M  

[TXT]

 Apple-Cryptographic-..> 08-Nov-2012 07:28  1.7M  

[TXT]

 Apple-CocoaDrawingGu..> 08-Nov-2012 07:27  2.0M  

[TXT]

 Apple-macbook_pro-13..> 08-Nov-2012 07:27  2.0M  

[TXT]

 Apple-Xsan_2_Admin_G..> 08-Nov-2012 07:27  2.2M  

[TXT]

 Apple-ipad_wifi_info..> 08-Nov-2012 07:26  2.3M  

[TXT]

 Apple-ipad_uzivatels..> 08-Nov-2012 07:26  2.9M  

[TXT]

 Apple-ipad_manual_de..> 08-Nov-2012 07:26  2.6M  

[TXT]

 Apple-Nike_Plus_iPod..> 08-Nov-2012 07:25  3.0M  

[TXT]

 Apple-iphone_user_gu..> 08-Nov-2012 07:25  3.7M  

[TXT]

 Apple-ipad_user_guid..> 08-Nov-2012 07:24  4.3M  

[TXT]

 Apple-ipad_user_guid..> 08-Nov-2012 07:24  4.6M  

[TXT]

 Apple-macbook_pro_re..> 08-Nov-2012 07:22  2.7M  

[TXT]

 Apple-AppStoreMarket..> 08-Nov-2012 07:22  2.7M  

[TXT]

 Apple-macbook_air-13..> 08-Nov-2012 07:22  2.8M  

[TXT]

 Apple-macbook_air_us..> 08-Nov-2012 07:21  2.8M  

[TXT]

 Apple-Logic-Pro-9-TD..> 08-Nov-2012 07:21  2.8M  

[TXT]

 Apple-InstrumentsUse..> 08-Nov-2012 07:20  1.6M  

[TXT]

 Apple-Core-Data-Mode..> 07-Nov-2012 21:59  2.5M  

[TXT]

 Apple-App-Sandbox-De..> 07-Nov-2012 21:24  2.0M  

[TXT]

 Apple-iTunes-Connect..> 07-Nov-2012 21:24  1.9M  

[TXT]

 Apple-Transitioning-..> 07-Nov-2012 21:23  2.0M  

[TXT]

 Apple-RED_Workflows_..> 07-Nov-2012 21:23  2.0M  

[TXT]

 Apple-KernelProgramm..> 07-Nov-2012 21:23  2.4M  

[TXT]

 Apple-iPod_shuffle_4..> 07-Nov-2012 19:37  2.1M  

[TXT]

 Apple-Mac-Pro-2008-P..> 07-Nov-2012 19:31  2.2M  

[TXT]

 Apple-iOS_Security_M..> 07-Nov-2012 19:31  2.3M  

[TXT]

 Apple-macbook_pro-re..> 07-Nov-2012 19:31  2.2M  

[TXT]

 Apple-PackageMaker_U..> 07-Nov-2012 19:30  2.3M  

[TXT]

 Apple-Apple_Server_D..> 07-Nov-2012 19:30  2.3M  

[TXT]

 Apple-OS-X-Server-Pr..> 07-Nov-2012 19:29  2.3M  

[TXT]

 Apple-OS-X-Mountain-..> 07-Nov-2012 19:29  2.4M  

[TXT]

 Apple-mac_mini-late-..> 07-Nov-2012 19:29  2.4M  

[TXT]

 Apple-KeyValueObserv..> 07-Nov-2012 19:29  2.4M  

[TXT]

 Apple-ViewController..> 07-Nov-2012 19:28  2.6M  

[TXT]

 Apple-CodeSigningGui..> 07-Nov-2012 19:28  2.7M  

[TXT]

 Apple-TimeCapsule_Se..> 07-Nov-2012 19:27  2.8M  

[TXT]

 Apple-TimeCapsule_Se..> 07-Nov-2012 19:27  2.7M  

[TXT]

 Apple-time_capsule_4..> 07-Nov-2012 19:26  2.8M  

[TXT]

 Apple-TimeCapsule_Se..> 07-Nov-2012 19:26  2.8M  

[TXT]

 Apple-Apple_AirPort_..> 07-Nov-2012 19:26  2.8M  

[TXT]

 Apple-Secure-Coding-..> 07-Nov-2012 19:25  1.9M  

[TXT]

 Apple-String-Program..> 07-Nov-2012 19:25  1.6M  

[TXT]

 Apple-Apple_Composit..> 01-Nov-2012 13:36  3.9M  

[TXT]

 Apple-Premiers-conta..> 01-Nov-2012 13:36  2.1M  

[TXT]

 AppleiPod_shuffle_4t..> 01-Nov-2012 13:36  2.1M  

[TXT]

 Apple-ipod_touch_geb..> 01-Nov-2012 13:35  2.4M  

[TXT]

 Apple-Instruments_et..> 01-Nov-2012 13:35  3.8M  

[TXT]

 Apple-ipad_manual_do..> 01-Nov-2012 13:35  4.1M  

[TXT]

 Apple-UsingiTunesPro..> 01-Nov-2012 13:34  4.2M  

[TXT]

 Apple-wp_osx_configu..> 01-Nov-2012 13:33  4.2M  

[TXT]

 Apple_ProRes_White_P..> 01-Nov-2012 13:32  4.2M  

[TXT]

 Apple-ipod_nano_kayt..> 01-Nov-2012 13:32  4.4M  

[TXT]

 Apple-Instrumentos_y..> 01-Nov-2012 13:31  3.4M  

[TXT]

 Apple-nike_plus_ipod..> 01-Nov-2012 13:31  2.1M  

[TXT]

 Apple-Pages09_Anvand..> 01-Nov-2012 13:30  2.8M  

[TXT]

 Apple-aperture3.4_10..> 01-Nov-2012 13:30  2.8M  

[TXT]

 Apple-ipod_nano_benu..> 01-Nov-2012 13:29  3.0M  

[TXT]

 Apple-airmac_express..> 01-Nov-2012 13:29  3.0M  

[TXT]

 Apple-Aan-de-slag-Ne..> 01-Nov-2012 13:28  1.7M  

[TXT]

 Apple-iphone_priruck..> 01-Nov-2012 13:28  2.1M  

[TXT]

 Apple-Apple_TV_Opsti..> 01-Nov-2012 11:14  2.7M  

[TXT]

 Apple-iPod_touch_2.2..> 01-Nov-2012 11:13  3.1M  

[TXT]

 Apple-VoiceOver_Gett..> 01-Nov-2012 11:13  2.8M  

[TXT]

 Apple-iPod_classic_1..> 01-Nov-2012 11:12  3.2M  

[TXT]

 Apple-iPod_shuffle_3..> 01-Nov-2012 11:12  3.2M  

[TXT]

 Apple-Qmaster-4-User..> 01-Nov-2012 11:11  2.3M  

[TXT]

 Apple-iPod_touch_2.1..> 01-Nov-2012 11:11  2.9M  

[TXT]

 Apple-Final-Cut-Pro-..> 01-Nov-2012 11:11  3.1M  

[TXT]

 Apple-DEiPod_photo_B..> 01-Nov-2012 11:10  3.2M  

[TXT]

 Apple-AirPort_Expres..> 01-Nov-2012 11:10  3.2M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_15..> 01-Nov-2012 11:09  3.2M  

[TXT]

 Apple-Xserve-RAID-Pr..> 01-Nov-2012 11:09  3.4M  

[TXT]

 Apple-MacBook_13inch..> 01-Nov-2012 11:08  3.5M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_Mi..> 01-Nov-2012 11:07  3.5M  

[TXT]

 Apple-AirPort_Networ..> 01-Nov-2012 11:07  3.7M  

[TXT]

 Apple-Compressor-4-B..> 01-Nov-2012 11:06  3.3M  

[TXT]

 Apple-ipad_guide_de_..> 01-Nov-2012 11:05  3.8M  

[TXT]

 Apple-ResEdit-Refere..> 01-Nov-2012 11:05  3.5M  

[TXT]

 Apple-ipod_classic_f..> 28-Oct-2012 20:54  2.7M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Mid200..> 28-Oct-2012 20:49  2.7M  

[TXT]

 Apple-MacBook_13inch..> 28-Oct-2012 20:49  1.9M  

[TXT]

 Apple-iMac_Mid2010_U..> 28-Oct-2012 20:49  2.0M  

[TXT]

 Apple-Guide_de_confi..> 28-Oct-2012 20:48  2.1M  

[TXT]

 Apple-videocard.pdf-..> 28-Oct-2012 20:48  2.1M  

[TXT]

 Apple-atacable.pdf-M..> 28-Oct-2012 20:47  2.1M  

[TXT]

 Apple-Pile-Interne-M..> 28-Oct-2012 20:47  2.1M  

[TXT]

 Apple-Boitier-de-l-o..> 28-Oct-2012 20:47  2.1M  

[TXT]

 Apple-battery.cube.p..> 28-Oct-2012 20:47  2.1M  

[TXT]

 Apple-Couvercle-Manu..> 28-Oct-2012 20:46  2.1M  

[TXT]

 Apple-iPhone_Finger_..> 28-Oct-2012 20:46  2.1M  

[TXT]

 Apple-Carte-AirPort-..> 28-Oct-2012 20:45  2.1M  

[TXT]

 Apple-Lecteur-Optiqu..> 28-Oct-2012 20:45  2.1M  

[TXT]

 Apple-Server_Adminis..> 28-Oct-2012 20:44  2.5M  

[TXT]

 Apple-Administration..> 28-Oct-2012 10:54  2.3M  

[TXT]

 Apple-Supplement_au_..> 28-Oct-2012 10:53  2.5M  

[TXT]

 Apple-Aperture_Perfo..> 28-Oct-2012 10:53  2.6M  

[TXT]

 Apple-Network_Servic..> 28-Oct-2012 10:52  2.1M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_15..> 28-Oct-2012 10:52  2.2M  

[TXT]

 Apple-Final_Cut_Expr..> 28-Oct-2012 10:52  2.2M  

[TXT]

 Apple-AirPort_Extrem..> 28-Oct-2012 10:51  2.3M  

[TXT]

 Apple-iOS_Business.p..> 28-Oct-2012 10:51  2.3M  

[TXT]

 Apple-iPod_nano_5th_..> 28-Oct-2012 10:51  2.5M  

[TXT]

 Apple-Designing_AirP..> 28-Oct-2012 10:50  1.9M  

[TXT]

 Apple-Opstillingsvej..> 28-Oct-2012 10:50  2.6M  

[TXT]

 Apple-Administration..> 28-Oct-2012 10:49  2.8M  

[TXT]

 Apple-Time_Capsule_I..> 28-Oct-2012 10:49  2.8M  

[TXT]

 Apple-Feuille_de_ope..> 28-Oct-2012 10:48  2.8M  

[TXT]

 Apple-iPod_2ndGen_US..> 28-Oct-2012 10:48  2.9M  

[TXT]

 Apple-Comment_demarr..> 28-Oct-2012 10:47  1.5M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_17..> 28-Oct-2012 10:47  1.6M  

[TXT]

 Apple-iPod_touch_2.0..> 28-Oct-2012 10:47  1.8M  

[TXT]

 Apple-Mac_OS_X_Serve..> 28-Oct-2012 10:46  2.2M  

[TXT]

 Apple-Mac_mini_Late2..> 28-Oct-2012 10:46  2.0M  

[TXT]

 Apple-MacBookPro_Lat..> 28-Oct-2012 10:46  2.6M  

[TXT]

 Apple-Mise_a_niveau_..> 28-Oct-2012 10:46  2.5M  

[TXT]

 Apple-Aperture_Getti..> 23-Oct-2012 16:20  1.8M  

[TXT]

 Apple-Mac-OS-X-Serve..> 23-Oct-2012 16:19  2.3M  

[TXT]

 Apple-Apple_AirPort_..> 23-Oct-2012 16:19  2.2M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_17..> 23-Oct-2012 16:18  2.7M  

[TXT]

 Apple-Administration..> 23-Oct-2012 16:18  2.6M  

[TXT]

 Apple-iPod_touch_Fun..> 23-Oct-2012 16:17  2.8M  

[TXT]

 Apple-iPhone-et-iPad..> 23-Oct-2012 16:17  2.8M  

[TXT]

 Apple-F034-2262AXerv..> 22-Oct-2012 17:35  2.2M  

[TXT]

 Apple-Mac_OS_X_Serve..> 22-Oct-2012 17:00  2.2M  

[TXT]

 Apple-F034-2262AXerv..> 22-Oct-2012 16:59  2.2M  

[TXT]

 Apple-Deploiement-d-..> 22-Oct-2012 16:59  2.2M  

[TXT]

 Apple-iPod_mini_2nd_..> 22-Oct-2012 16:41  2.7M  

[TXT]

 Apple-getting_starte..> 22-Oct-2012 16:41  2.6M  

[TXT]

 Apple-Aperture_Getti..> 22-Oct-2012 16:37  2.6M  

[TXT]

 Apple-FUIntroduction..> 22-Oct-2012 16:37  2.3M  

[TXT]

 Apple-Logic_Studio_I..> 22-Oct-2012 16:36  2.8M  

[TXT]

 Apple-sur-Fnac.com.htm  22-Oct-2012 16:36  2.3M  

[TXT]

 Apple-imacg5_17inch_..> 22-Oct-2012 16:35  2.9M  

[TXT]

 Apple-Mac_Pro_Early2..> 22-Oct-2012 16:35  2.9M  

[TXT]

 Apple-Mac_mini_Mid20..> 22-Oct-2012 16:34  3.0M  

[TXT]

 Apple-XsanGettingSta..> 22-Oct-2012 16:27  2.3M  

[TXT]

 Apple-iBook-G4-Getti..> 22-Oct-2012 16:26  2.8M  

[TXT]

 Apple-iPod_nano_4th_..> 22-Oct-2012 16:26  3.0M  

[TXT]

 Apple-imacg5_17inch_..> 22-Oct-2012 16:25  2.8M  

[TXT]

 Apple-Administration..> 22-Oct-2012 16:25  2.7M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Late20..> 22-Oct-2012 16:24  2.3M  

[TXT]

 Apple-Guide_de_confi..> 22-Oct-2012 16:24  2.2M  

[TXT]

 Apple-Guide_des_fonc..> 22-Oct-2012 16:24  2.2M  

[TXT]

 Apple-Mac_mini_UG-Ea..> 22-Oct-2012 16:23  2.1M  

[TXT]

 Apple-iphone_bluetoo..> 22-Oct-2012 16:23  2.0M  

[TXT]

 Apple-FRLogic_Pro_7_..> 22-Oct-2012 16:14  275K  

[   ]

 telecharger.php         17-Oct-2012 14:20  960   

[TXT]

 Liste-documentation-..> 17-Oct-2012 10:02   62K  

[TXT]

 Apple-Installation_d..> 17-Oct-2012 09:43  208K  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_15..> 17-Oct-2012 09:43  420K  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_13..> 17-Oct-2012 09:43  347K  

[TXT]

 Apple-Pages-Guide-de..> 17-Oct-2012 09:43  580K  

[TXT]

 Apple-Installation_d..> 17-Oct-2012 09:43  443K  

[TXT]

 Apple-PowerBookG3Use..> 17-Oct-2012 09:42  701K  

[TXT]

 Apple-iBookG3_DualUS..> 17-Oct-2012 09:42  730K  

[TXT]

 Apple-iMacG3_2002Mul..> 17-Oct-2012 09:42  761K  

[TXT]

 Apple-MainStage-2-Us..> 17-Oct-2012 09:42  1.0M  

[TXT]

 Apple-Concurrency-Pr..> 17-Oct-2012 09:42  1.2M  

[TXT]

 Apple-iOS-App-Progra..> 17-Oct-2012 09:42  1.5M  

[TXT]

 Apple-Advanced-Memor..> 17-Oct-2012 09:42  1.5M  

[TXT]

 Apple-Wireless_Might..> 17-Oct-2012 09:41  1.5M  

[TXT]

 Apple-ipod_touch_fea..> 17-Oct-2012 09:41  1.7M  

[TXT]

 Apple-iPod_nano_5th_..> 17-Oct-2012 09:41  1.8M  

[TXT]

 Apple-iPod_classic_1..> 17-Oct-2012 09:40  2.0M  

[TXT]

 Apple-iPod_shuffle_3..> 17-Oct-2012 09:40  2.0M  

[TXT]

 Applairportextreme_8..> 17-Oct-2012 09:40  2.1M  

[TXT]

 Apple-Color-User-Man..> 17-Oct-2012 09:40  2.7M  

[TXT]

 Apple-ipod_shuffle_f..> 17-Oct-2012 09:39  2.8M  

[TXT]

 Apple-aluminumAppleK..> 17-Oct-2012 09:39  2.8M  

[TXT]

 Apple-Shake_4_User_M..> 17-Oct-2012 09:38  3.4M  

[TXT]

 Apple-Aperture_Quick..> 17-Oct-2012 09:37  3.4M  

[TXT]

 Apple-prise_en_charg..> 17-Oct-2012 09:37  2.7M  

[TXT]

 Apple-FCP6_Formats_d..> 17-Oct-2012 09:36  2.9M  

[TXT]

 Apple-imacg5_20inch_..> 17-Oct-2012 09:36  3.0M  

[TXT]

 Apple-iMac_Guide_de_..> 17-Oct-2012 09:35  3.0M  

[TXT]

 Apple-Installation_d..> 17-Oct-2012 09:35  3.0M  

[TXT]

 Apple-Guide_de_l_uti..> 17-Oct-2012 09:34  3.1M  

[TXT]

 Apple-imacG5_20inch_..> 17-Oct-2012 09:34  3.0M  

[TXT]

 Apple-imacg5_20inch_..> 17-Oct-2012 09:33  2.5M  

[TXT]

 Apple-eMac_2005UserG..> 17-Oct-2012 09:33  2.6M  

[TXT]

 Apple-premiers_conta..> 17-Oct-2012 09:33  2.6M  

[TXT]

 Apple-premiers_conta..> 17-Oct-2012 09:33  2.5M  

[TXT]

 Apple-Nouvelles-fonc..> 17-Oct-2012 09:32  2.6M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_Ea..> 17-Oct-2012 09:32  2.6M  

[TXT]

 Apple-iSightUserGuid..> 17-Oct-2012 09:31  2.6M  

[TXT]

 ApplePowerMacG5_(Ear..> 17-Oct-2012 09:31  2.8M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Late20..> 17-Oct-2012 09:30  2.6M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Air_Su..> 17-Oct-2012 09:30  2.6M  

[TXT]

 Apple-Migration_10.4..> 17-Oct-2012 09:29  2.8M  

[TXT]

 Apple-XsanAdminGuide..> 14-Oct-2012 21:10  2.0M  

[TXT]

 Apple-Xserve_Intel_D..> 14-Oct-2012 20:58  1.5M  

[TXT]

 Apple-Xsan_Migration..> 14-Oct-2012 20:58  1.6M  

[TXT]

 Apple-PowerBookG4_UG..> 14-Oct-2012 20:58  1.7M  

[TXT]

 Apple-Welcome_to_Tig..> 14-Oct-2012 20:57  1.8M  

[TXT]

 Apple-Keynote2_UserG..> 14-Oct-2012 20:57  2.2M  

[TXT]

 Apple-MacBook_UsersG..> 14-Oct-2012 18:40  1.5M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Air_Us..> 14-Oct-2012 18:40  1.3M  

[TXT]

 Apple-iPod_shuffle_F..> 14-Oct-2012 18:39  1.6M  

[TXT]

 Apple-iMacG5_17inch_..> 14-Oct-2012 18:39  1.6M  

[TXT]

 Apple-Aperture_Perfo..> 14-Oct-2012 18:39  1.6M  

[TXT]

 Apple-iMacG5_iSight_..> 14-Oct-2012 18:39  1.9M  

[TXT]

 Apple-QuickTime71_Us..> 14-Oct-2012 18:38  1.3M  

[TXT]

 Apple-nikeipod_users..> 14-Oct-2012 18:22  1.3M  

[TXT]

 Apple-Aperture_Photo..> 14-Oct-2012 18:21  1.3M  

[TXT]

 Apple-iPod_nano_6thg..> 14-Oct-2012 17:31  1.7M  

[TXT]

 Apple-MacPro_HardDri..> 14-Oct-2012 17:30  1.5M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_15..> 14-Oct-2012 17:22  2.5M  

[TXT]

 Apple-iWork09_formle..> 14-Oct-2012 17:22  3.0M  

[TXT]

 Apple-PowerBook G4 K..> 14-Oct-2012 17:21  3.2M  

[TXT]

 Apple-Logic_Pro_8_Ge..> 14-Oct-2012 17:21  2.5M  

[TXT]

 Apple-iMacG5_Battery..> 14-Oct-2012 17:21  2.5M  

[TXT]

 Apple-Xserve_Intel_D..> 14-Oct-2012 17:20  1.8M  

[TXT]

 Apple-StoreKitGuide...> 14-Oct-2012 17:20  1.9M  

[TXT]

 Apple-iPod_classic_1..> 14-Oct-2012 17:03  2.4M  

[TXT]

 Apple-Apple_AirPort_..> 14-Oct-2012 17:02  2.3M  

[TXT]

 Apple-iPad_iOS4_Bruk..> 14-Oct-2012 16:55  2.5M  

[TXT]

 Apple-MacBook_13inch..> 14-Oct-2012 16:53  2.8M  

[TXT]

 Apple-iPhone_3G_Vikt..> 14-Oct-2012 16:53  2.8M  

[TXT]

 Apple-MacBook_13inch..> 14-Oct-2012 16:52  2.7M  

[TXT]

 Apple-iMac_Mid2010_U..> 14-Oct-2012 16:52  2.6M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Air_11..> 14-Oct-2012 16:51  2.9M  

[TXT]

 Apple-iDVD_08_Komme_..> 14-Oct-2012 16:51  2.5M  

[TXT]

 Apple-imac_mid2011_u..> 14-Oct-2012 16:50  2.8M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_15..> 14-Oct-2012 16:50  2.8M  

[TXT]

 Apple-GarageBand_09_..> 14-Oct-2012 16:50  3.1M  

[TXT]

 Apple-MacBook_13inch..> 14-Oct-2012 16:49  3.1M  

[TXT]

 Apple-iPod_Fifth_Gen..> 14-Oct-2012 16:49  3.2M  

[TXT]

 Apple-Wireless_Keybo..> 14-Oct-2012 16:49  3.3M  

[TXT]

 Apple-MacBook_13inch..> 14-Oct-2012 16:48  2.4M  

[TXT]

 Apple-iPhone_3GS_Vik..> 14-Oct-2012 16:48  2.5M  

[TXT]

 Apple-MacBook_13inch..> 14-Oct-2012 16:47  2.6M  

[TXT]

 Apple-Pages09_Bruker..> 14-Oct-2012 16:47  3.1M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Air_Br..> 14-Oct-2012 16:46  3.2M  

[TXT]

 Apple-iPhoto_08_Komm..> 14-Oct-2012 16:46  3.2M  

[TXT]

 Apple-ipad2_brukerha..> 14-Oct-2012 16:45  2.4M  

[TXT]

 Apple-Mac_mini_Early..> 14-Oct-2012 16:45  2.4M  

[TXT]

 Apple-macbook_air_13..> 14-Oct-2012 16:45  2.5M  

[TXT]

 Apple-iMacG5_iSight_..> 14-Oct-2012 11:29  1.8M  

[TXT]

 Apple-Snow_Leopard_I..> 14-Oct-2012 11:29  1.8M  

[TXT]

 Apple-iPhone_3GS_Hur..> 14-Oct-2012 11:29  1.8M  

[TXT]

 Apple-TimeCapsule_Kl..> 14-Oct-2012 11:28  1.4M  

[TXT]

 Apple-Velkommen_til_..> 14-Oct-2012 11:28  1.6M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_17..> 14-Oct-2012 11:28  1.5M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_13..> 14-Oct-2012 11:27  1.7M  

[TXT]

 Apple-NiPod_photo_Br..> 14-Oct-2012 11:27  1.8M  

[TXT]

 Apple-Numbers09_Bruk..> 14-Oct-2012 11:27  2.2M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_15..> 14-Oct-2012 11:27  2.3M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Air_13..> 14-Oct-2012 11:26  2.3M  

[TXT]

 Apple-iPod_touch_iOS..> 14-Oct-2012 11:26  2.7M  

[TXT]

 Apple-iPod_nano_6thg..> 14-Oct-2012 11:25  2.8M  

[TXT]

 Apple-GE_Money_Bank_..> 14-Oct-2012 11:24  1.5M  

[TXT]

 Apple-ipad_brukerhan..> 14-Oct-2012 11:24  1.8M  

[TXT]

 Apple-iPod_Handbok_S..> 14-Oct-2012 11:24  1.4M  

[TXT]

 Apple-Boot_Camp_Inst..> 14-Oct-2012 11:24  1.4M  

[TXT]

 Apple-Network-Servic..> 14-Oct-2012 11:23  1.4M  

[TXT]

 Apple-iPod_classic_1..> 14-Oct-2012 11:23  1.5M  

[TXT]

 Apple-iMovie_08_Komm..> 14-Oct-2012 11:23  1.6M  

[TXT]

 Apple-Apple_TV_Klarg..> 14-Oct-2012 11:23  1.3M  

[TXT]

 Apple-iPhone_4_Vikti..> 14-Oct-2012 11:22  1.4M  

[TXT]

 Apple-iPod_shuffle_3..> 14-Oct-2012 11:22  1.5M  

[TXT]

 Apple-MacOSX10.3_Wel..> 14-Oct-2012 11:22  1.5M  

[TXT]

 Apple-Boot_Camp_Inst..> 14-Oct-2012 11:22  1.5M  

[TXT]

 Apple-iPod_touch_2.1..> 14-Oct-2012 11:21  1.7M  

[TXT]

 Apple-PowerMacG5_Use..> 14-Oct-2012 11:21  1.8M  

[TXT]

 Apple-Welcome_to_Leo..> 14-Oct-2012 11:21  1.5M  

[TXT]

 Apple-System_Image_A..> 14-Oct-2012 09:43  2.1M  

[TXT]

 Apple-Administration..> 14-Oct-2012 09:42  2.1M  

[TXT]

 Apple-L-Apple-Multip..> 14-Oct-2012 09:42  2.1M  

[TXT]

 Apple-MagSafe_Airlin..> 14-Oct-2012 09:42  1.9M  

[TXT]

 Apple-AirPort_Expres..> 14-Oct-2012 09:42  1.9M  

[TXT]

 Apple-Mail_Service_v..> 14-Oct-2012 09:41  2.2M  

[TXT]

 Apple-iPod_2ndGen_US..> 14-Oct-2012 09:41  2.2M  

[TXT]

 Apple-Network_Servic..> 14-Oct-2012 09:40  2.5M  

[TXT]

 Apple-User_Managemen..> 14-Oct-2012 09:40  2.1M  

[TXT]

 Apple-Aperture_Insta..> 14-Oct-2012 09:39  2.1M  

[TXT]

 Apple-PCIDualAttache..> 14-Oct-2012 09:39  2.2M  

[TXT]

 Apple-iOS_Business_M..> 14-Oct-2012 09:39  2.3M  

[TXT]

 Apple_Component_AV_C..> 14-Oct-2012 09:38  2.3M  

[TXT]

 Apple-AppleCare_Prot..> 14-Oct-2012 09:38  2.4M  

[TXT]

 Apple-Mac_OS_X_Serve..> 14-Oct-2012 09:37  3.5M  

[TXT]

 Apple-iPod_touch_2.2..> 14-Oct-2012 09:37  2.0M  

[TXT]

 Apple-atadrive_pmg4m..> 14-Oct-2012 09:36  2.2M  

[TXT]

 Apple-iPhone開発ã‚..> 14-Oct-2012 09:36  2.4M  

[TXT]

 Apple-AirMac-カーã..> 14-Oct-2012 09:36  2.0M  

[TXT]

 Apple-Power-Mac-G4-M..> 14-Oct-2012 09:36  1.3M  

[TXT]

 Apple-iPhone_3GS_Fin..> 14-Oct-2012 09:35  1.4M  

[TXT]

 Apple-iMac_Intel-bas..> 14-Oct-2012 09:35  1.4M  

[TXT]

 Apple-Print_Service...> 13-Oct-2012 10:09  2.0M  

[TXT]

 Apple-MacOSX10.3_Wel..> 13-Oct-2012 09:45  1.9M  

[TXT]

 Apple-g4mdd-fw800-lo..> 13-Oct-2012 09:44  1.9M  

[TXT]

 Apple-Motion_3_New_F..> 13-Oct-2012 09:44  1.9M  

[TXT]

 Apple-Windows_Servic..> 13-Oct-2012 09:44  1.7M  

[TXT]

 Apple-DVD_Studio_Pro..> 13-Oct-2012 09:43  3.2M  

[TXT]

 Apple-iBookG3_14inch..> 13-Oct-2012 09:43  1.7M  

[TXT]

 Apple-boot_camp_inst..> 13-Oct-2012 09:43  3.2M  

[TXT]

 Apple-Mac-OS-X-Serve..> 13-Oct-2012 09:42  3.5M  

[TXT]

 Apple-Administration..> 13-Oct-2012 09:41  4.0M  

[TXT]

 Apple-guide_des_fonc..> 13-Oct-2012 09:41  4.1M  

[TXT]

 Apple-Installation_d..> 13-Oct-2012 09:40  4.1M  

[TXT]

 Apple-iMac_Intel-bas..> 13-Oct-2012 09:40  4.2M  

[TXT]

 Apple-PowerBookG4_17..> 13-Oct-2012 09:39  3.1M  

[TXT]

 Apple-Xserve_Setup_G..> 13-Oct-2012 09:39  3.1M  

[TXT]

 Apple-Decouverte_d_A..> 13-Oct-2012 09:38  3.3M  

[TXT]

 Apple-guide_de_l_uti..> 13-Oct-2012 09:38  3.9M  

[TXT]

 Apple-Mac_Pro_Early2..> 13-Oct-2012 09:37  3.9M  

[TXT]

 Apple-Web_Technologi..> 13-Oct-2012 09:36  4.1M  

[TXT]

 Apple-QT_Streaming_S..> 13-Oct-2012 09:35  4.2M  

[TXT]

 Apple-Nouvellesfonct..> 13-Oct-2012 09:35  2.8M  

[TXT]

 Apple-macbook_air_11..> 12-Oct-2012 21:01  3.2M  

[TXT]

 Apple-iphone_guide_d..> 12-Oct-2012 21:01  3.6M  

[TXT]

 Apple-imac_mid2011_u..> 12-Oct-2012 21:01  3.7M  

[TXT]

 Apple-Motion_Supplem..> 12-Oct-2012 21:00  3.9M  

[TXT]

 Apple-mac_pro_server..> 12-Oct-2012 20:59  3.2M  

[TXT]

 Apple-RemoteSupportJ..> 12-Oct-2012 20:42  3.2M  

[TXT]

 Apple-iPod_nano_6thg..> 12-Oct-2012 20:42  3.4M  

[TXT]

 Apple-World_Travel_A..> 12-Oct-2012 20:42  3.3M  

[TXT]

 Apple-Recycle_Contra..> 12-Oct-2012 20:41  3.4M  

[TXT]

 Apple-081811_APP_iPh..> 12-Oct-2012 20:41  3.4M  

[TXT]

 Apple-ARA_Japan.pdf.htm 12-Oct-2012 20:40  3.4M  

[TXT]

 Apple-iPod_shuffle_4..> 12-Oct-2012 20:40  3.5M  

[TXT]

 Apple-mac_integratio..> 12-Oct-2012 20:38  3.0M  

[TXT]

 Apple-Guide_de_confi..> 12-Oct-2012 20:38  2.9M  

[TXT]

 Apple-AppleCare-prot..> 12-Oct-2012 13:41  4.1M  

[TXT]

 PowerBook-G4-15-pouc..> 12-Oct-2012 13:19  3.2M  

[TXT]

 Apple-PowerBook-G4-1..> 12-Oct-2012 13:18  2.8M  

[TXT]

 Apple-Remote-Desktop..> 12-Oct-2012 13:18  3.2M  

[TXT]

 Apple-Manuel-de-l-ad..> 12-Oct-2012 13:18  3.4M  

[TXT]

 Apple-CUPS−Manuel-..> 12-Oct-2012 13:17  3.5M  

[TXT]

 Apple-The-gnu-Binary..> 12-Oct-2012 13:16  3.6M  

[TXT]

 Apple-Motion-5-Manue..> 12-Oct-2012 13:16  3.8M  

[TXT]

 Apple-Mac_mini_Intel..> 12-Oct-2012 13:15  2.9M  

[TXT]

 Apple-Compressor_3_B..> 12-Oct-2012 13:14  3.0M  

[TXT]

 Apple-Mac_mini_Early..> 12-Oct-2012 13:14  3.0M  

[TXT]

 Apple-emac-memory.pd..> 12-Oct-2012 13:13  3.0M  

[TXT]

 Apple-aperture_photo..> 12-Oct-2012 13:13  3.1M  

[TXT]

 Apple-Logic9-examen-..> 12-Oct-2012 13:12  3.2M  

[TXT]

 Apple-Final-Cut-Pro-..> 12-Oct-2012 13:12  3.3M  

[TXT]

 Apple-mac_integratio..> 12-Oct-2012 13:11  2.7M  

[TXT]

 Apple-Prise_en_charg..> 12-Oct-2012 13:11  2.2M  

[TXT]

 Apple-Mac_mini_Intel..> 12-Oct-2012 13:11  2.4M  

[TXT]

 Apple-Premiers__cont..> 12-Oct-2012 13:11  2.3M  

[TXT]

 Apple-ard_admin_guid..> 12-Oct-2012 13:10  2.7M  

[TXT]

 Apple-Nike_+_iPod_Us..> 12-Oct-2012 13:10  2.4M  

[TXT]

 Apple-Open_Directory..> 12-Oct-2012 13:09  1.8M  

[TXT]

 Apple-Final-Cut-Pro-..> 12-Oct-2012 13:09  1.8M  

[TXT]

 Apple-Tiger_Guide_In..> 12-Oct-2012 13:08  1.8M  

[TXT]

 Apple-premiers_conta..> 12-Oct-2012 13:08  1.9M  

[TXT]

 Apple-Guide_de_l_adm..> 12-Oct-2012 13:08  2.3M  

[TXT]

 Apple-Apple-Installa..> 12-Oct-2012 13:08  2.0M  

[TXT]

 Apple-Apple-iPad-Man..> 10-Oct-2012 16:03  2.6M  

[TXT]

 Apple_Universal_Dock..> 10-Oct-2012 16:02  2.7M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_15..> 10-Oct-2012 16:02  2.8M  

[TXT]

 Apple-MainStag- 2-ut..> 10-Oct-2012 16:01  2.8M  

[TXT]

 Apple-Xserve_Guide_d..> 10-Oct-2012 16:01  2.8M  

[TXT]

 Apple-Logic-Pro-9-Pr..> 10-Oct-2012 16:01  3.5M  

[TXT]

 Apple-Impulse-Respon..> 10-Oct-2012 16:00  2.9M  

[TXT]

 Apple-iPod-shuffle-B..> 10-Oct-2012 15:59  3.6M  

[TXT]

 Apple-iPod-shuffle-B..> 10-Oct-2012 15:59  3.5M  

[TXT]

 Apple-boot_camp_inst..> 10-Oct-2012 15:58  3.7M  

[TXT]

 Apple-Manual_de_func..> 10-Oct-2012 15:58  3.7M  

[TXT]

 Apple-Xserve_TO_J070..> 10-Oct-2012 08:01  4.0M  

[TXT]

 Apple-Logic-Pro-9-Ef..> 10-Oct-2012 07:58  3.0M  

[TXT]

 Apple-Guide_de_l_uti..> 10-Oct-2012 07:57  2.6M  

[TXT]

 Apple-iPhone_Bluetoo..> 10-Oct-2012 07:57  2.1M  

[TXT]

 Apple-services_de_co..> 10-Oct-2012 07:56  2.9M  

[TXT]

 Apple-premiers_conta..> 10-Oct-2012 07:56  2.7M  

[TXT]

 Apple-iMacG5_iSight_..> 10-Oct-2012 07:55  3.0M  

[TXT]

 Apple-Mac_Pro_User_G..> 10-Oct-2012 07:55  3.1M  

[TXT]

 Apple-systemoverview..> 10-Oct-2012 07:54  3.8M  

[TXT]

 Apple-MainStage-User..> 10-Oct-2012 07:24  5.2M  

[TXT]

 Apple-Compressor-4-U..> 10-Oct-2012 07:23  5.9M  

[TXT]

 Apple-Administration..> 10-Oct-2012 07:22  3.0M  

[TXT]

 Apple-iBookG4Getting..> 10-Oct-2012 07:21  3.1M  

[TXT]

 Apple-iPod_classic_1..> 10-Oct-2012 07:21  3.3M  

[TXT]

 Apple-iPod_shuffle_3..> 10-Oct-2012 07:20  3.4M  

[TXT]

 Apple-PowerBookG4_15..> 09-Oct-2012 18:51  4.8M  

[TXT]

 Apple_iPod_touch_Use..> 09-Oct-2012 18:40  3.7M  

[TXT]

 Apple-guide_des_fonc..> 09-Oct-2012 18:40  3.9M  

[TXT]

 Apple-iDVD5_Getting_..> 09-Oct-2012 18:38  4.2M  

[TXT]

 Apple-iphone_user_gu..> 09-Oct-2012 18:38  4.1M  

[TXT]

 Apple-iMac_Late2009_..> 09-Oct-2012 18:37  4.3M  

[TXT]

 Apple-iMac_Mid2010_U..> 09-Oct-2012 18:37  4.3M  

[TXT]

 Apple-macbook_pro_13..> 09-Oct-2012 18:36  4.6M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_15..> 09-Oct-2012 18:36  4.6M  

[TXT]

 Apple-LED_Cinema_Dis..> 09-Oct-2012 18:34  4.7M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_15..> 09-Oct-2012 18:34  4.6M  

[TXT]

 Apple-Logic_Pro_8.0_..> 09-Oct-2012 18:33  4.8M  

[TXT]

 Apple_ipad_user_guid..> 01-Oct-2012 09:56  3.5M  

[TXT]

 Apple_iphone_upute_z..> 01-Oct-2012 09:53  3.2M  

[TXT]

 Apple_iphone_4s_fing..> 01-Oct-2012 09:50  2.8M  

[TXT]

 Apple_Time_Capsule_E..> 01-Oct-2012 09:48  2.8M  

[TXT]

 Apple_Guide_de_l_uti..> 01-Oct-2012 09:46  2.8M  

[TXT]

 Apple_macbook_pro_13..> 01-Oct-2012 09:44  2.7M  

[TXT]

 Apple_macbook_pro_re..> 01-Oct-2012 09:37  2.6M  

[TXT]

 Apple_iphone_4s_fing..> 01-Oct-2012 09:35  2.6M  

[TXT]

 Apple_ipod_touch_man..> 01-Oct-2012 09:30  2.6M  

[TXT]

 Apple_TV_2nd_gen_Set..> 01-Oct-2012 09:28  2.3M  

[TXT]

 Apple_ipod_touch_use..> 01-Oct-2012 09:26  2.3M  

[TXT]

 apple_Macintosh-User..> 01-Oct-2012 09:24  2.0M  

[TXT]

 apple_macbook_pro-re..> 01-Oct-2012 09:21  3.3M  

[TXT]

 apple_apple_tv_3rd_g..> 01-Oct-2012 09:19  3.3M  

[TXT]

 apple_iphone_brukerh..> 01-Oct-2012 09:17  3.2M  

[TXT]

 apple_iphone_5_info.htm 01-Oct-2012 09:15  2.9M  

[TXT]

 apple_iphone_gebruik..> 01-Oct-2012 09:13  2.9M  

[TXT]

 apple_earpods_user_g..> 01-Oct-2012 09:11  2.5M  

[TXT]

 apple_tv_3rd_gen_imp..> 22-Sep-2012 18:53  2.5M  

[TXT]

 Apple_TV_2e_gen_Guid..> 22-Sep-2012 18:51  2.4M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_13..> 22-Sep-2012 18:49  3.7M  

[TXT]

 Apple-MacBook_13inch..> 22-Sep-2012 18:48  3.6M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Air_Gu..> 22-Sep-2012 18:41  3.5M  

[TXT]

 Apple_Xserve_Diagnos..> 22-Sep-2012 18:39  3.4M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_17..> 22-Sep-2012 18:35  3.3M  

[TXT]

 Apple-Apple_Wireless..> 22-Sep-2012 18:31  3.2M  

[TXT]

 Apple-NVIDIA_GeForce..> 22-Sep-2012 18:30  3.2M  

[TXT]

 Apple-CinemaDisplays..> 22-Sep-2012 18:26  3.2M  

[TXT]

 Apple-iPhone_Finger_..> 22-Sep-2012 18:22  3.1M  

[TXT]

 Apple-Boot_Camp_Guid..> 22-Sep-2012 12:03  3.1M  

[   ]

 Apple-iphone_5_guide..> 22-Sep-2012 12:01   14M  

[TXT]

 Apple-iPhone-5-Guide..> 22-Sep-2012 12:00  3.1M  

[TXT]

 Apple-iphone_ios5_gu..> 22-Sep-2012 11:59  2.8M  

[TXT]

 Apple-mac_pro_mid201..> 22-Sep-2012 11:58  2.4M  

[TXT]

 Apple-iPod_nano_6thg..> 22-Sep-2012 11:58  3.0M  

[TXT]

 Apple-thunderbolt_di..> 22-Sep-2012 11:57  2.9M  

[TXT]

 Apple-Numbers09_guid..> 22-Sep-2012 11:56  2.8M  

[TXT]

 Apple-boot_camp_inst..> 22-Sep-2012 11:56  2.9M  

[TXT]

 Apple-imacdebut2006g..> 22-Sep-2012 11:55  2.9M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_Us..> 22-Sep-2012 11:55  2.8M  

[TXT]

 Apple-iBook.htm         22-Sep-2012 11:54  2.6M  

[TXT]

 Apple-Apple_Qmaster_..> 22-Sep-2012 11:54  2.6M  

[TXT]

 Apple-iPhone_3G_Guid..> 22-Sep-2012 11:53  2.4M  

[TXT]

 Apple-Wireless_Might..> 22-Sep-2012 11:53  2.3M  

[TXT]

 Apple-Logic_Studio_0..> 22-Sep-2012 11:52  2.2M  

[TXT]

 Apple-Xserve_2008_Gu..> 22-Sep-2012 11:52  2.2M  

[TXT]

 Apple-iMac_24inch_Ve..> 22-Sep-2012 11:51  2.9M  

[TXT]

 Apple-Mac-OS-X-Serve..> 22-Sep-2012 11:51  2.9M  

[TXT]

 Apple-Decouverte_d_A..> 22-Sep-2012 11:50  2.8M  

[TXT]

 Apple-PowerBookG4_12..> 22-Sep-2012 11:13  2.5M  

[TXT]

 Apple-ipad_petunjuk_..> 21-Sep-2012 16:40  2.8M  

[TXT]

 apple-airmac_express..> 21-Sep-2012 16:36  2.8M  

[TXT]

 Apple-QuickTake-150.htm 21-Sep-2012 16:32  2.7M  

[TXT]

 Apple-Apple_TV_2nd_g..> 21-Sep-2012 16:28  2.7M  

[TXT]

 Apple-Macintosh-Perf..> 21-Sep-2012 16:25  2.7M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Pro_15..> 21-Sep-2012 15:03  2.5M  

[TXT]

 Apple-macbook_air-11..> 21-Sep-2012 14:59  2.4M  

[TXT]

 Apple-iphone_brugerh..> 21-Sep-2012 14:57  2.4M  

[TXT]

 Apple-iPod_shuffle_4..> 21-Sep-2012 14:54  2.9M  

[TXT]

 Apple-compressor_4_u..> 21-Sep-2012 14:51  3.3M  

[TXT]

 Apple-share_monitor_..> 21-Sep-2012 14:49  2.7M  

[TXT]

 Apple-macbook_air-13..> 21-Sep-2012 14:47  3.1M  

[TXT]

 Apple-macbook_pro-15..> 21-Sep-2012 14:45  3.1M  

[TXT]

 Apple-Guide_de_l_uti..> 21-Sep-2012 14:31  3.1M  

[TXT]

 Apple-iPodshuffledel..> 21-Sep-2012 14:28  3.3M  

[TXT]

 Apple-MacBook_13inch..> 21-Sep-2012 14:25  3.7M  

[TXT]

 Apple-iPhone_Deux_do..> 21-Sep-2012 14:20  3.5M  

[TXT]

 Apple-ipad_2_manual_..> 21-Sep-2012 14:18  3.5M  

[TXT]

 Apple-macbook_air-11..> 21-Sep-2012 14:15  3.2M  

[TXT]

 Apple-Power-Macintos..> 21-Sep-2012 14:08  2.9M  

[TXT]

 Apple-Enterprise_Dep..> 21-Sep-2012 10:42  2.7M  

[TXT]

 Apple-iPhone-Benutze..> 21-Sep-2012 10:39  4.0M  

[TXT]

 Apple-iPhone-Manual-..> 21-Sep-2012 10:36  3.6M  

[TXT]

 Apple-iPhone-User-Gu..> 21-Sep-2012 10:32  3.3M  

[TXT]

 Apple-iphone_4s_il_m..> 21-Sep-2012 10:17  3.7M  

[TXT]

 Apple-iphone_user_gu..> 21-Sep-2012 10:12  3.7M  

[TXT]

 Apple-iPhone_Anvanda..> 21-Sep-2012 10:09  3.5M  

[TXT]

 Apple-iphone_manual_..> 21-Sep-2012 10:06  3.2M  

[TXT]

 Apple-iphone_user_gu..> 21-Sep-2012 10:03  4.0M  

[TXT]

 Apple-iphone_manuali..> 21-Sep-2012 10:00  3.6M  

[TXT]

 Apple-ipod_touch_use..> 21-Sep-2012 09:57  3.2M  

[TXT]

 Apple-ipad_user_guid..> 21-Sep-2012 09:52  3.2M  

[TXT]

 Apple-iphone_4s_pods..> 21-Sep-2012 09:50  3.1M  

[TXT]

 Apple-macbook_air-13..> 21-Sep-2012 09:46  3.1M  

[TXT]

 Apple-ipod_touch_use..> 21-Sep-2012 09:44  3.1M  

[TXT]

 Apple-ipad_brugerhan..> 21-Sep-2012 09:41  3.0M  

[TXT]

 Apple-Case-Design-Gu..> 21-Sep-2012 09:36  2.7M  

[TXT]

 Apple-Accessibility-..> 21-Sep-2012 09:33  2.7M  

[TXT]

 Apple-iphone_4s_info..> 21-Sep-2012 09:28  2.7M  

[TXT]

 Apple-iPhone_3G_Impo..> 21-Sep-2012 09:25  2.6M  

[TXT]

 Apple-iPhone_Bluetoo..> 21-Sep-2012 09:24  2.5M  

[TXT]

 Apple-Premiers_conta..> 18-Sep-2012 10:55  2.3M  

[TXT]

 Apple-iPod_shuffle_F..> 18-Sep-2012 10:51  2.2M  

[TXT]

 Apple-iphone_4s_impo..> 18-Sep-2012 10:49  3.5M  

[TXT]

 Apple-iPhone_iOS3.1_..> 18-Sep-2012 10:47  3.4M  

[TXT]

 Apple-User-s-Guide-M..> 18-Sep-2012 10:46  3.1M  

[TXT]

 Apple-QuickTake-100-..> 18-Sep-2012 10:42  2.9M  

[TXT]

 Apple-Personal-Laser..> 18-Sep-2012 10:39  2.8M  

[TXT]

 Apple-Cinema_Tools_4..> 18-Sep-2012 10:36  2.8M  

[TXT]

 Apple-iMac_G5_de_lut..> 18-Sep-2012 10:34  2.2M  

[TXT]

 Apple-Manuel_de_l'ut..> 18-Sep-2012 10:32  2.1M  

[TXT]

 Apple-TimeCapsule_Se..> 18-Sep-2012 09:45  1.8M  

[TXT]

 Apple-guide_de_confi..> 18-Sep-2012 09:40  3.1M  

[TXT]

 Apple-Color_1.0_User..> 18-Sep-2012 09:37  4.6M  

[TXT]

 Apple-Compressor_3_U..> 18-Sep-2012 09:35  4.0M  

[TXT]

 Apple-Manuel_de_l_ut..> 18-Sep-2012 09:32  3.4M  

[TXT]

 Apple-macbook_air-11..> 18-Sep-2012 09:29  3.2M  

[TXT]

 Apple-macbook_pro-13..> 18-Sep-2012 09:27  3.2M  

[TXT]

 Apple-macbook_pro-re..> 18-Sep-2012 09:25  3.5M  

[TXT]

 Apple-macbook_air-mi..> 18-Sep-2012 09:18  3.4M  

[TXT]

 Apple-macbook_air_11..> 18-Sep-2012 09:14  3.4M  

[TXT]

 Apple-Compressor-4-B..> 18-Sep-2012 09:12  4.1M  

[TXT]

 Apple-thunderbolt_di..> 18-Sep-2012 09:09  3.6M  

[TXT]

 Apple-Manuale-Utente..> 18-Sep-2012 09:07  3.5M  

[TXT]

 Apple-Leopard_Instal..> 18-Sep-2012 09:03  3.4M  

[TXT]

 Apple-final_cut_pro_..> 18-Sep-2012 09:01  3.4M  

[TXT]

 Apple-imacg5_HD17_DI..> 18-Sep-2012 08:58  3.4M  

[TXT]

 Apple-PowerMacG5_Use..> 18-Sep-2012 08:55  3.4M  

[TXT]

 Apple-Macmini_Guide_..> 18-Sep-2012 08:53  3.2M  

[TXT]

 Apple-Manuel_de_l_ut..> 18-Sep-2012 08:50  3.8M  

[TXT]

 Apple-Instruments_et..> 18-Sep-2012 08:48  4.5M  

[TXT]

 Apple-Nouvelles_fonc..> 18-Sep-2012 07:58  3.7M  

[TXT]

 Apple-Workgroup-Serv..> 18-Sep-2012 07:41  3.9M  

[TXT]

 Apple-Macintosh-Perf..> 18-Sep-2012 07:41  4.0M  

[TXT]

 Apple-Macintosh-Perf..> 18-Sep-2012 07:40  4.2M  

[TXT]

 Apple-PowerBook-User..> 18-Sep-2012 07:40  4.2M  

[TXT]

 Apple-Keynote-2-Guid..> 18-Sep-2012 07:39  4.4M  

[TXT]

 Apple-MacBook_Early_..> 18-Sep-2012 07:38  4.4M  

[TXT]

 Apple-macbook_air_gu..> 18-Sep-2012 07:37  4.6M  

[TXT]

 Apple-imacG5_17inch_..> 18-Sep-2012 07:37  4.6M  

[TXT]

 Apple-livetype_2_use..> 18-Sep-2012 07:36  4.8M  

[TXT]

 AppleTV_SetupGuide.htm  18-Sep-2012 07:35  3.5M  

[TXT]

 Apple-Aperture_2_Rac..> 18-Sep-2012 07:34  3.6M  

[TXT]

 Apple-Manuel_de_l_ut..> 18-Sep-2012 07:34  3.6M  

[TXT]

 Apple-iPod-nano-Guid..> 17-Sep-2012 17:31  3.7M  

[TXT]

 Apple-iPod-nano-Guid..> 17-Sep-2012 17:30  3.7M  

[TXT]

 Apple-iPod-nano-Guid..> 17-Sep-2012 17:20  3.4M  

[TXT]

 Apple-Boot-Camp-Guid..> 17-Sep-2012 17:18  3.5M  

[TXT]

 Apple-iPad-User-Guid..> 17-Sep-2012 17:15  3.5M  

[TXT]

 APPLEmanuelutilisate..> 05-Sep-2012 07:20  7.0M  

[TXT]

 User-Guide-iPad-For-..> 05-Sep-2012 07:16  2.9M  

[TXT]

 Guide-d-installation..> 05-Sep-2012 07:03  2.6M  

[TXT]

 Guide-de-l-utilisate..> 05-Sep-2012 06:57  2.6M  

[TXT]

 Guide-de-l-utilisate..> 05-Sep-2012 06:54  2.6M  

[TXT]

 Guide-de-l-utilisate..> 05-Sep-2012 06:50  3.1M  

[TXT]

 Guide-de-l-utilisate..> 05-Sep-2012 06:41  3.9M  

[TXT]

 Guide-de-configurati..> 04-Sep-2012 16:49  3.9M  

[TXT]

 Guide-de-configurati..> 04-Sep-2012 16:45  3.9M  

[TXT]

 Guide-de-l-utilisate..> 04-Sep-2012 16:41  3.8M  

[TXT]

 Guide-de-l-administr..> 04-Sep-2012 16:36  3.7M  

[TXT]

 Guide-de-deploiement..> 04-Sep-2012 16:32  3.4M  

[TXT]

 Guide-de-l-utilisate..> 04-Sep-2012 16:21  3.2M  

[TXT]

 Guide-de-l-utilisate..> 04-Sep-2012 16:19  2.8M  

[TXT]

 Guide-de-l-utilisate..> 04-Sep-2012 16:15  2.8M  

[TXT]

 Guide-de-l-Utilisate..> 04-Sep-2012 16:11  2.3M  

[TXT]

 Guide-de-l-Utilisate..> 04-Sep-2012 16:01  2.2M  

[TXT]

 Guide-de-l-Utilisate..> 04-Sep-2012 15:57  2.1M  

[TXT]

 Guide-de-l-Utilisate..> 04-Sep-2012 15:53  1.9M  

[TXT]

 Guide-de-l-Utilisate..> 04-Sep-2012 15:48  1.7M  

[TXT]

 Guide-de-l-Utilisate..> 04-Sep-2012 12:49  1.3M  

[TXT]

 Guide-de-l-Utilisate..> 04-Sep-2012 12:30  4.5M  

[TXT]

 Guide-de-l-Utilisate..> 04-Sep-2012 12:23  4.3M  

[TXT]

 Guide-de-l-Utilisate..> 04-Sep-2012 12:16  4.4M  

[TXT]

 Guide-de-l-Utilisate..> 04-Sep-2012 12:05  4.4M  

[TXT]

 Guide-de-l-Utilisate..> 04-Sep-2012 12:00  4.3M  

[TXT]

 Guide-de-l-utilisate..> 04-Sep-2012 12:00  5.1M  

[TXT]

 Guide-de-l-Utilisate..> 04-Sep-2012 11:52  4.1M  

[TXT]

 PowerBook-G4-15-pouc..> 04-Sep-2012 11:21  3.7M  

[TXT]

 iPad-Guide-de-l-util..> 04-Sep-2012 11:08  5.1M  

[TXT]

 Guide-de-l-utilisate..> 04-Sep-2012 10:51  3.4M  

[TXT]

 Guide-de-l-utilisate..> 04-Sep-2012 10:37  3.4M  

[TXT]

 Guide-de-l-utilisate..> 04-Sep-2012 10:32  2.8M  

[TXT]

 Guide-de-l-utilisate..> 04-Sep-2012 10:26  2.5M  

[TXT]

 Power-Mac-G5-Guide-d..> 04-Sep-2012 10:20  2.0M  

[TXT]

 iPod_nano_6thgen_Gui..> 30-Aug-2012 10:53  142K  

[TXT]

 iphone_guide_de_l_ut..> 30-Aug-2012 10:36  377K  

[TXT]

 iPod_nano_6thgen_Use..> 29-Jan-2012 11:37  119K  

[TXT]

 iPadguideutilisateur..> 29-Jan-2012 10:59  379K  

[   ]

 PowerMacG5_UserGuide..> 24-Jan-2012 09:55  9.2M  

[   ]

 TimeCapsule_SetupGui..> 24-Jan-2012 09:55  843K  

[   ]

 quicktime_guide_de_l..> 24-Jan-2012 09:54  617K  

[   ]

 premiers_contacts_av..> 24-Jan-2012 09:54  1.1M  

[   ]

 PowerBookG4_12inch1...> 24-Jan-2012 09:54  2.3M  

[   ]

 PB_G4_15inch1.33-1.5..> 24-Jan-2012 09:53  2.2M  

[   ]

 MacBookPro_17inch_Us..> 24-Jan-2012 09:53  3.2M  

[   ]

 macbookpro_15and17-i..> 24-Jan-2012 09:52  1.8M  

[   ]

 MacBook_Early_2008_G..> 24-Jan-2012 09:52  2.4M  

[   ]

 macbook_air_guide_de..> 24-Jan-2012 09:52  2.0M  

[   ]

 Instruments_et_effet..> 24-Jan-2012 09:51   11M  

[   ]

 livetype_2_user_manu..> 24-Jan-2012 09:51  3.9M  

[   ]

 iSightUserGuide.pdf     24-Jan-2012 09:50  882K  

[   ]

 ipodhifi2006guide.pdf   24-Jan-2012 09:50  5.1M  

[   ]

 guide_des_fonctionna..> 24-Jan-2012 09:48  6.6M  

[   ]

 iMac_G5_de_lutilisat..> 24-Jan-2012 09:48  3.0M  

[   ]

 iMac_Early2008_Guide..> 24-Jan-2012 09:47  2.5M  

[   ]

 Guide_de_lutilisateu..> 24-Jan-2012 09:46  548K  

[   ]

 Guide_de_l_utilisate..> 24-Jan-2012 09:46  727K  

[   ]

 Guide_de_l_utilisate..> 24-Jan-2012 09:46  4.7M  

[   ]

 guide_de_l_utilisate..> 24-Jan-2012 09:46  4.1M  

[   ]

 guide_de_l_utilisate..> 24-Jan-2012 09:44  3.2M  

[   ]

 Comment_demarrer_Leo..> 24-Jan-2012 09:44  8.1M  

[   ]

 Guide_de_l_utilisate..> 24-Jan-2012 09:43  3.7M  

[   ]

 guide_de_configurati..> 24-Jan-2012 09:42  909K  

[TXT]

 AppleMacBookAir14 GH..> 26-Oct-2011 15:54  7.7K

Time Capsule Manual de Configuração 3 Conteúdo 5 Capítulo 1: Introdução 7 Acerca do Time Capsule 8 Acerca do software do AirPort 9 O que é necessário para começar 11 Luz de estado do Time Capsule 13 Capítulo 2: Configuração do Time Capsule 14 Como utilizar o Time Capsule para criar a sua rede sem fios 17 Como utilizar o Utilitário AirPort 19 Como criar uma nova rede sem fios 19 Como configurar e partilhar o acesso à Internet 21 Como especificar opções avançadas 22 Como permitir o acesso de clientes sem fios à sua rede sem introduzir uma palavra-passe 23 Como utilizar o Time Machine com o Time Capsule 25 Capítulo 3: Sugestões e resolução de problemas 25 Se não é possível estabelecer ligação à Internet 25 Se se esqueceu da palavra-passe da rede ou do Time Capsule 26 Se o Time Capsule não responde 27 Se a luz de estado do Time Capsule piscar a amarelo 4 Conteúdo 28 Se a impressora não responde 29 Como actualizar o software do AirPort 30 Considerações sobre a colocação do Time Capsule 31 Itens que podem causar interferência com o AirPort 33 Capítulo 4: Mais informações, assistência e suporte 35 Apêndice: Especificações e directrizes de segurança do Time Capsule 38 Regulatory Compliance Information 1 5 1 Introdução Parabéns por ter adquirido o Time Capsule. Leia este manual de iniciação. O novo Time Capsule oferece-lhe a simplicidade de efectuar cópias de segurança totalmente automáticas da sua rede Wi-Fi. Através da aplicação Time Machine incluída no Mac OS X v10.5.2 Leopard ou posterior, fazer cópias de segurança de todos os computadores da sua rede num único Time Capsule é um processo fácil e automático. O Time Capsule é também uma estação-base AirPort Extreme perfeitamente habilitada que fornece uma ligação de rede sem fios de banda dupla. Ao configurar o Time Capsule, ele cria duas redes Wi-Fi de alta velocidade:  Uma rede de 2,4 gigahertz (GHz) para dispositivos 802.11b, 802.11g e 802.11n, como iPhone, iPod touch e computadores mais antigos.  Uma rede de 5 GHz para dispositivos 802.11n e 802.11a, como computadores mais recentes e o Apple TV. Os dispositivos sem fios aderem à rede que lhes fornecer o melhor desempenho e compatibilidade, e o Time Capsule partilha a sua ligação à Internet de banda larga com os computadores e dispositivos na sua rede. 6 Capítulo 1 Introdução Com o Time Capsule, pode:  Utilizar a aplicação Time Machine incluída no Mac OS X v10.5.2 (ou posterior) para efectuar cópias de segurança de todos os computadores na sua rede sem fios, bem como dos computadores ligados ao Time Capsule através de Ethernet. Nota: A sua primeira cópia de segurança com o Time Capsule e o Time Machine poderá demorar uma noite inteira ou mais, dependendo da quantidade de dados. Para acelerar a cópia de segurança inicial, utilize um cabo Ethernet para ligar o seu computador à porta LAN no Time Capsule. Para obter mais informações sobre como utilizar o Time Machine, consulte “Como utilizar o Time Machine com o Time Capsule” na página 23.  Criar uma rede doméstica sem fios protegida por palavra-passe, e ligar à Internet e partilhar a ligação com outros computadores e periféricos Wi-Fi, como o iPhone, iPod touch e Apple TV. Também é possível partilhar ficheiros entre computadores ligados à rede.  Criar uma rede para convidados com ou sem protecção por palavra-passe, para fornecer acesso apenas à Internet a dispositivos sem fios, como computadores, iPhone, iPod touch e Apple TV.  Ligar o Time Capsule à sua rede Ethernet. Os computadores Macintosh, Windows XP ou Windows Vista equipados com tecnologia sem fios podem então aceder a toda a rede sem estarem ligados por um cabo.  Ligar uma impressora USB suportada ao Time Capsule. Os computadores compatíveis na rede AirPort, ligados com ou sem fios, podem imprimir nessa impressora.  Ligar uma unidade USB adicional ao Time Capsule. Os computadores compatíveis na rede AirPort, ligados com ou sem fios, podem aceder à informação desse disco rígido. Capítulo 1 Introdução 7  Ligar um hub USB ao Time Capsule, e ligar então vários periféricos USB, como impressoras ou discos rígidos. Todos os computadores ligados à rede podem aceder a esses periféricos. Importante: Instale o Utilitário AirPort 5.4 a partir do CD fornecido com o Time Capsule, ou descarregue a aplicação através da Actualização de Software. As versões anteriores do Assistente de Configuração do AirPort e do Utilitário de Administração do AirPort não são compatíveis com este Time Capsule. Acerca do Time Capsule O Time Capsule tem cinco portas na parte de trás:  Uma porta de rede WAN Gigabit Ethernet de 10/100/1000Base-T para ligação a um modem DSL ou de cabo, ou para ligar a uma rede Ethernet existente.  Três portas de rede LAN Gigabit Ethernet de 10/100/1000Base-T para ligação a periféricos Ethernet, como impressoras ou computadores, ou para ligar a uma rede Ethernet existente. 8 Capítulo 1 Introdução  Uma porta USB para ligação a uma impressora, disco rígido ou hub USB para ligação a vários periféricos. O botão de reinicialização junto às portas serve para resolver problemas do Time Capsule. A luz de estado na parte da frente mostra o estado actual. Acerca do software do AirPort O Time Capsule funciona em conjunto com o Utilitário AirPort incluído no CD do Time Capsule. Luz de estado Porta WAN Internet Ficha de alimentação Cabo de alimentação Botão de reinicialização Porta USB Portas Ethernet Abertura de segurança Indicador luminoso de actividade da Ethernet Capítulo 1 Introdução 9 Instale o Utilitário AirPort e siga as instruções descritas nas páginas seguintes para configurar o Time Capsule e a rede sem fios AirPort. Nota: É necessário utilizar o Utilitário AirPort v5.4 para configurar o Time Capsule. Este Time Capsule não é compatível com versões anteriores do software do AirPort. O que é necessário para começar Para utilizar o Time Capsule, é necessário um computador com tecnologia sem fios e em conformidade com as normas IEEE 802.11a, 802.11b ou 802.11g, ou com uma especificação experimental IEEE 802.11n. Para configurar o Time Capsule, o computador deve cumprir os requisitos indicados na lista abaixo. Nota: Para utilizar o Time Capsule com o Time Machine no Mac OS X Leopard, é necessário ter instalado o Mac OS X v10.5.2 ou superior. Utilitário AirPort Utilize o Utilitário AirPort para configurar o Time Capsule para criar uma rede sem fios, ligar à Internet e partilhar impressoras compatíveis e discos rígidos USB. Também pode ligar o Time Capsule a uma rede sem fios AirPort Extreme existente. O Utilitário AirPort é também uma ferramenta avançada para configurar e gerir o Time Capsule e as estações-base AirPort Extreme e AirPort Express. Utilize-o para ajustar manualmente as especificações de segurança, de encaminhamento e da rede, e outras opções avançadas. Z Menu de estado do AirPort Utilize o menu de estado do AirPort, na barra de menus, para alternar rapidamente entre redes AirPort, monitorizar a qualidade do sinal da rede actual, criar uma rede computador-a-computador e ligar ou desligar o AirPort. O menu de estado está disponível em computadores com o sistema Mac OS X. 10 Capítulo 1 Introdução Para configurar o Time Capsule através de um Macintosh, é necessário o seguinte:  Um computador Macintosh com uma placa AirPort ou AirPort Extreme instalada para efectuar a configuração através de uma ligação sem fios, ou um computador Macintosh ligado ao Time Capsule com um cabo Ethernet para efectuar a configuração através de Ethernet.  Mac OS X v10.4 ou posterior.  Utilitário AirPort v5.4 ou posterior. Para configurar o Time Capsule através de um PC com Windows, é necessário o seguinte:  Um PC com Windows com um processador a 300 MHz ou superior e uma placa sem fios compatível com as normas 802.11a, 802.11b ou 802.11g, ou uma placa sem fios em conformidade com a especificação experimental IEEE 802.11n.  Windows XP Home ou Professional (com o Service Pack 2 instalado) ou Windows Vista.  Utilitário AirPort v5.4 ou posterior. Ligar o Time Capsule Antes de ligar o Time Capsule, ligue primeiro os cabos apropriados às portas que pretende utilizar, incluindo:  A ligação do cabo Ethernet que está ligado ao modem DSL ou de cabo (se pretender ligar à Internet) à porta WAN Ethernet (< ).  A ligação de um cabo USB da porta USB (d ) no Time Capsule a uma impressora compatível (se pretender imprimir numa impressora USB), disco rígido ou hub USB.  A ligação de um cabo Ethernet de qualquer periférico Ethernet às portas LAN Ethernet (G ). Capítulo 1 Introdução 11 Depois de ter ligado os cabos a todos os periféricos que pretende utilizar, ligue o cabo de alimentação à porta de alimentação e ligue o Time Capsule à tomada de corrente eléctrica. Não existe nenhum botão de alimentação. Importante: Utilize apenas o cabo de alimentação fornecido com o Time Capsule. Quando liga o Time Capsule à corrente, a luz de estado fica verde e pisca durante um segundo, depois passa a amarelo fixo enquanto o Time Capsule arranca. Depois de o Time Capsule arrancar completamente, a luz de estado fica amarela e pisca até que o Time Capsule tenha sido actualizado com as especificações correctas. A luz de estado fica fixa a verde depois de o Time Capsule estar devidamente configurado e ligado à Internet ou a uma rede. Quando se ligam os cabos Ethernet às portas Ethernet, as luzes de estado por cima destas ficam fixas a verde. Luz de estado do Time Capsule A tabela seguinte explica a sequência das luzes de estado do Time Capsule e o que significam. L uz de estado Estado/descrição Desligad a O Time Capsule está desligado. Amarelo fix o O Time Capsule está a concluir a sequência de arranque. Amarelo intermitente O Time Capsule não consegue estabelecer uma ligação à rede ou à Internet, ou ocorreu um problema. Certifique-se de que instalo u o Utilitário AirPort e utilize-o para obter informação acerca das causas que fazem a luz de estado piscar a amarelo. Veja “Se a luz de estado do Time Capsule piscar a amarelo” na página 27. 12 Capítulo 1 Introdução Passos seguintes Após ter ligado o Time Capsule, configure-o com o Utilitário AirPort para funcionar com a sua ligação à Internet, com uma impressora USB ou disco rígido, ou com uma rede existente. O Utilitário AirPort encontra-se na pasta Utilitários dentro da pasta Aplicações num computador com Mac OS X, e em Iniciar > Todos os programas > AirPort num computador com Windows XP ou Windows Vista. Verde fixo O Time Capsule está ligado e a trabalhar correctamente. Se seleccionar “Piscar em funcionamento”, no menu instantâneo da luz de estado (no painel Estação-base das especificações do AirPort no Utilitário AirPort), a luz de estado pode piscar a verde, indicando o funcionamento normal. Verde e amarelo intermitentes Pode ter ocorrido um problema no arranque. O Time Capsule irá reiniciar-se e tentar novamente. Azul fixo O Time Capsule está pronto para permitir o acesso de um cliente sem fios à rede. Consulte “Como permitir o acesso de clientes sem fios à sua rede sem introduzir uma palavra-passe” na página 22. Luz de estado Estado/descrição 2 13 2 Configuração do Time Capsule Este capítulo fornece informações e instruções para ligar o Time Capsule à Internet, e sobre como utilizar o Utilitário AirPort para configurar o aparelho para criar ou aceder a uma rede sem fios. Este capítulo apresenta uma descrição geral sobre como ligar o Time Capsule à Internet, e utilizar o assistente de configuração no Utilitário AirPort para configurar a sua rede e outras funcionalidades do Time Capsule. Para obter mais informações sobre redes sem fios e informações acerca das funções avançadas do Utilitário AirPort, consulte o documento “Designing AirPort Networks Using AirPort Utility (Mac OS X v10.5 + Windows)” (em inglês) em www.apple.com/pt/support/airport. Depois de instalar o Utilitário AirPort do CD fornecido com o Time Capsule, pode efectuar grande parte das tarefas de instalação e configuração da rede através do assistente de configuração do Utilitário AirPort. Para especificar as opções avançadas, seleccione “Configuração manual” no menu Estação-base do Utilitário AirPort. Consulte “Como especificar opções avançadas” na página 21. 14 Capítulo 2 Configuração do Time Capsule Como utilizar o Time Capsule para criar a sua rede sem fios Quando configurar o Time Capsule para fornecer acesso à rede e à Internet, os seguintes computadores e periféricos podem aceder à rede sem fios AirPort para partilhar ficheiros, jogar jogos e utilizar aplicações de Internet como navegadores web e aplicações de e-mail:  Computadores Macintosh com placas AirPort ou AirPort Extreme.  Computadores equipados com a funcionalidades sem fios 802.11a, 802.11b, 802.11g e a especificação experimental IEEE 802.11n.  Outros dispositivos Wi-Fi. Os computadores ligados ao Time Capsule através de Ethernet podem também aceder à rede para partilhar ficheiros e estabelecer ligação à Internet. Com o Mac OS X v10.5.2 ou posterior, é possível configurar o Time Machine para efectuar cópias de segurança de todos os computadores da rede no Time Capsule. Consulte “Como utilizar o Time Machine com o Time Capsule” na página 23 para mais informações. Ao ligar uma impressora USB compatível ao Time Capsule, os computadores da rede suportados (com e sem fios) podem imprimir nessa impressora. Capítulo 2 Configuração do Time Capsule 15 Utilizar o Time Capsule para criar uma rede sem fios Para configurar: 1 Ligue o modem DSL ou de cabo ao Time Capsule através da porta WAN Ethernet (<). 2 Se pretender partilhar uma impressora USB à rede, ligue-a à porta USB (d) do Time Capsule ou a um hub USB, com um cabo USB. para Internet Modem de cabo ou DSL Todos os programas > AirPort, num computador com Windows), seleccione o Time Capsule e clique em Continuar. 4 Siga as instruções no ecrã para criar uma nova rede. Para imprimir de um computador com Mac OS X v10.5: 1 Seleccione Apple > Preferências do Sistema, e clique em Impressão e Fax. 2 Clique em Adicionar (+) e seleccione a sua impressora na lista. 3 Clique no botão Adicionar. Se a sua impressora não constar da lista, use os botões na barra de ferramentas para procurá-la. Para imprimir de um computador com Mac OS X v10.3 ou 10.4: 1 Abra o Utilitário de Configuração de Impressoras (localizada na pasta Utilitários dentro da pasta Aplicações). 2 Seleccione a impressora na lista. Se a impressora não constar da lista, clique em Adicionar, escolha Bonjour no menu instantâneo e seleccione então a impressora, a partir da lista. Para imprimir de um computador com Windows XP ou Windows Vista: 1 Instale o Bonjour para Windows a partir do CD fornecido com o Time Capsule. 2 Siga as instruções apresentadas no ecrã para ligar à impressora. Os computadores que utilizem placas AirPort ou outras placas ou adaptadores compatíveis com ligações sem fios podem ligar-se à Internet através do Time Capsule. Os computadores ligados às portas Ethernet do Time Capsule podem também aceder à rede e estabelecer ligação à Internet. Capítulo 2 Configuração do Time Capsule 17 Os computadores com ligação sem fios e os computadores ligados às portas Ethernet podem ainda comunicar entre si através do Time Capsule. Como utilizar o Utilitário AirPort Para instalar e configurar o Time Capsule, utilize o assistente de configuração do Utilitário AirPort. O Utilitário AirPort é instalado no seu computador quando instala o software do CD do Time Capsule. Num computador Macintosh com Mac OS X v10.4 ou posterior: 1 Abra o Utilitário AirPort, que se encontra na pasta Utilitários dentro da pasta Aplicações. 2 Seleccione o Time Capsule e clique em Continuar. Se não vir o Time Capsule que pretende configurar, clique em “Pesquisar de novo” para procurar dispositivos sem fios disponíveis, e depois seleccione o seu Time Capsule na lista. 3 Siga as instruções apresentadas no ecrã para configurar o Time Capsule e a sua rede sem fios. Num computador com Windows XP (Service Pack 2) ou Windows Vista: 1 Abra o Utilitário AirPort, localizado em Iniciar > Todos os programas > AirPort. 2 Seleccione o Time Capsule e clique em Continuar. 18 Capítulo 2 Configuração do Time Capsule 3 Siga as instruções apresentadas no ecrã para configurar o Time Capsule e a sua rede sem fios. O assistente de configuração do Utilitário AirPort apresenta-lhe algumas perguntas acerca do tipo de rede que pretende utilizar e os serviços que pretende configurar, e ajuda a introduzir as especificações apropriadas. Se estiver a utilizar o Time Capsule para estabelecer ligação à Internet, necessita de uma conta de banda larga (modem DSL ou de cabo) junto de um fornecedor de acesso à Internet (ISP) ou de uma ligação à Internet através de uma rede Ethernet existente. Se recebeu informação específica do seu ISP (como um endereço IP estático ou um ID de cliente DHCP), poderá ter de a introduzir no Utilitário AirPort. Obtenha esta informação ao configurar o Time Capsule. Capítulo 2 Configuração do Time Capsule 19 Como criar uma nova rede sem fios Pode utilizar o assistente de configuração do Utilitário AirPort para criar uma nova rede sem fios. O Assistente de Configuração indica-lhe os passos necessários para atribuir um nome à rede, proteger a rede com uma palavra-passe e especificar outras opções. Se pretender partilhar uma impressora USB ou um disco rígido USB em rede: 1 Ligue a impressora ou o disco rígido à porta USB (d) do Time Capsule. 2 Abra o Utilitário AirPort, que se encontra na pasta Utilitários dentro da pasta Aplicações, num Macintosh, ou em Iniciar > Todos os programas > AirPort, num computador com Windows XP. 3 Seleccione o Time Capsule e clique em Continuar. Se não vir o Time Capsule que pretende configurar, clique em “Pesquisar de novo” para procurar dispositivos sem fios disponíveis, e depois seleccione o seu Time Capsule na lista. 4 Siga as instruções no ecrã para criar uma nova rede. Como configurar e partilhar o acesso à Internet Se pretender partilhar a ligação à Internet com computadores existentes na sua rede que tenham a funcionalidade sem fios activada ou com computadores ligados a portas Ethernet, é necessário configurar o Time Capsule como uma estação-base AirPort. Após a configuração do Time Capsule, os computadores acedem à Internet através da rede Air- Port. O Time Capsule estabelece ligação à Internet e transmite a informação aos computadores através da rede sem fios. 20 Capítulo 2 Configuração do Time Capsule Antes de utilizar o Utilitário AirPort para configurar o Time Capsule, ligue o modem DSL ou de cabo à porta WAN Ethernet (<) do Time Capsule. Se estiver a ligar o Time Capsule a uma rede Ethernet que já tem acesso à Internet, ligue-o à rede Ethernet. Utilize o assistente de configuração do Utilitário AirPort para introduzir as especificações do seu ISP e configurar a forma como o Time Capsule partilha essas especificações com outros computadores. 1 Abra o Utilitário AirPort, que se encontra na pasta Utilitários dentro da pasta Aplicações num computador com Mac OS X, ou em Iniciar > Todos os programas > AirPort num computador com Windows XP. 2 Seleccione o Time Capsule e clique em Continuar. Se estiver a efectuar alterações a um Time Capsule que já tenha sido configurado, poderá ter de ligar à rede criada antes de proceder às alterações no Time Capsule. Para escolher a rede sem fios que pretende alterar num Macintosh, utilize o menu de estado do AirPort, na barra de menus. Num computador com Windows XP, mantenha o ponteiro sobre o ícone da ligação sem fios até ver o nome da rede (SSID) e seleccione-o na lista, caso haja várias redes disponíveis. 3 Siga as instruções no ecrã para configurar e partilhar o acesso à Internet no Time Capsule. O Utilitário AirPort faculta uma forma fácil e rápida de configurar o Time Capsule e a rede. Se pretender especificar opções adicionais para a rede, como restringir o acesso à sua rede ou especificar opções de DHCP avançadas, seleccione “Configuração manual” no menu Estação-base do Utilitário AirPort. Capítulo 2 Configuração do Time Capsule 21 Como especificar opções avançadas Utilize o Utilitário AirPort para configurar o Time Capsule manualmente se pretender especificar opções avançadas do Time Capsule, tais como opções de segurança avançadas, redes fechadas, tempo de empréstimo DHCP, controlo de acesso, controlos de alimentação, contas de utilizadores, e muito mais. Para especificar opções avançadas: 1 Abra o Utilitário AirPort, que se encontra na pasta Utilitários dentro da pasta Aplicações, num Macintosh, e em Iniciar > Todos os programas > AirPort, num computador com Windows XP. 2 Se existir mais de um dispositivo sem fios na lista, seleccione o que pretende configurar. Se não vir o Time Capsule que pretende configurar, clique em “Pesquisar de novo” para procurar dispositivos sem fios disponíveis, e depois seleccione o seu Time Capsule na lista. Se estiver a efectuar alterações a um Time Capsule que já tenha sido configurado, poderá ter de ligar à rede criada antes de proceder às alterações no Time Capsule. Para escolher a rede sem fios que pretende alterar, num Macintosh, utilize o menu de estado do AirPort, na barra de menus. Num computador com Windows XP, mantenha o ponteiro sobre o ícone da ligação sem fios até ver o nome da rede (SSID) e seleccione- o na lista, caso haja várias redes disponíveis. 3 Escolha “Configuração manual” no menu Estação-base. Se lhe for solicitada uma palavra- -passe, digite-a. Para mais informações sobre as funções de configuração manual no Utilitário AirPort, consulte o documento “Designing AirPort Networks Using AirPort Utility (Mac OS X v10.5 + Windows)” (em inglês), em www.apple.com/pt/support/airport. 22 Capítulo 2 Configuração do Time Capsule Como permitir o acesso de clientes sem fios à sua rede sem introduzir uma palavra-passe Se a sua rede estiver protegida por palavra-passe WPA Pessoal ou WPA/WPA2 Pessoal, pode proporcionar o acesso de clientes de ligações sem fios à sua rede sem que seja necessário estes introduzirem a palavra-passe da rede. Quando permite o acesso de um cliente à sua rede, o nome do cliente e endereço MAC sem fios (ou ID AirPort) são guardados na lista de controlo de acessos do Utilitário AirPort até que remova o cliente da lista. É também possível disponibilizar 24 horas de acesso; após esse período, o cliente deixará de conseguir aceder à sua rede. Quando faculta o acesso de um cliente à sua rede, o cliente não necessita de introduzir a palavra-passe da rede. Para permitir o acesso de um cliente à sua rede sem introduzir uma palavra-passe da rede: 1 Abra o Utilitário AirPort, seleccione Time Capsule, e escolha “Configuração manual“ no menu Estação-base. Digite a palavra-passe, se for necessário. 2 Escolha “Adicionar clientes de ligações sem fios” no menu Estação-base. 3 Seleccione como pretende que o cliente aceda à rede:  Seleccione PIN para introduzir o número de oito algarismos fornecido pelo cliente que solicita o acesso à rede.  Seleccione “Primeira tentativa” para permitir o acesso ao primeiro cliente que tente aceder à rede. Enquanto o Time Capsule aguarda que o cliente aceda à rede, o LED fica fixa a azul. Capítulo 2 Configuração do Time Capsule 23 Seleccione “Limitar o acesso do cliente a 24 horas” se pretender disponibilizar o acesso à sua rede apenas por um dia. Se não seleccionar esta opção, o cliente terá acesso até que o remova da lista. Como utilizar o Time Machine com o Time Capsule Com a aplicação Time Machine no Mac OS X Leopard, pode efectuar cópias de segurança de todo o conteúdo no seu computador, incluindo fotos, música, filmes e documentos. Depois de configurar o Time Machine, a aplicação efectua automaticamente cópias de segurança do seu computador, de forma periódica. Se estiver a utilizar o Mac OS X v10.5.2 ou posterior, da primeira vez que estabelecer ligação ao Time Capsule, o Time Machine pergunta-lhe se pretende utilizá-lo para efectuar cópias de segurança dos seus ficheiros. Clique em “Usar como disco de cópia de segurança” e o Time Machine trata do resto. Utilize o painel Time Machine das Preferências do Sistema no Mac OS X Leopard para configurar cópias de segurança automáticas, mudar para outro disco de cópia de segurança, ou ajustar outras especificações. Para configurar ou ajustar o Time Machine num computador com o Mac OS X Leopard: 1 Seleccione Apple > Preferências do Sistema, e clique em Time Machine. 2 Deslize o botão para Ligado. 3 Clique em “Mudar de disco”. 4 Seleccione o Time Capsule e clique em “Usar para cópia de segurança”. 24 Capítulo 2 Configuração do Time Capsule A sua primeira cópia de segurança com o Time Capsule e o Time Machine poderá demorar uma noite inteira ou mais, dependendo da quantidade de dados. Para acelerar a cópia de segurança inicial, ligue o Time Capsule ao computador através de Ethernet. Nas cópias de segurança subsequentes, o Time Machine efectua apenas a cópia de segurança de ficheiros que tenham sido alterados desde a cópia de segurança anterior, para que não demore tanto tempo. O Time Capsule é uma óptima solução de cópia de segurança sem fios para computadores portáteis. Uma vez que a primeira cópia de segurança pode demorar bastante tempo, ligue o portátil a um adaptador de corrente—isto conserva a carga da bateria e garante que as cópias de segurança não sejam interrompidas. Adicionalmente, para obter o melhor desempenho sem fios, coloque o seu computador portátil na mesma divisão onde se encontra o Time Capsule. Se desligar o Mac ou o colocar em pausa durante uma cópia de segurança, o Time Machine pára a cópia de segurança, continuando depois a partir do momento em que foi interrompido quando voltar a ligar o Mac. Para mais informações sobre o Time Machine, seleccione Ajuda > Ajuda Mac, no menu Finder, num computador com o Mac OS X Leopard, e digite Time Machine no campo de pesquisa. 3 25 3 Sugestões e resolução de problemas É possível resolver rapidamente a maior parte dos problemas do Time Capsule seguindo as recomendações apresentadas neste capítulo. Se não é possível estabelecer ligação à Internet  Experimente ligar à Internet directamente do computador. Se não conseguir, certifique- -se de que as especificações da rede estão correctas. Se lhe parecer que estão correctas e ainda assim não conseguir ligar, contacte o seu fornecedor de acesso à Internet (ISP).  Certifique-se de que está a tentar ligar à rede sem fios correcta. Se se esqueceu da palavra-passe da rede ou do Time Capsule Pode apagar a palavra-passe da rede AirPort ou do Time Capsule, reinicializando o Time Capsule. Para reinicializar a palavra-passe do Time Capsule: 1 Utilize um objecto pontiagudo (como uma esferográfica) para premir e manter premido o botão de reinicialização durante um segundo. Importante: Se mantiver premido o botão de reinicialização durante mais de um segundo, poderá perder as especificações da rede. 26 Capítulo 3 Sugestões e resolução de problemas 2 Seleccione a rede AirPort.  Num Macintosh, utilize o menu de estado do AirPort, na barra de menus, para seleccionar a rede criada pelo Time Capsule (o nome da rede não se altera).  Num computador com Windows XP, mantenha o ponteiro sobre o ícone da ligação sem fios até ver o nome da sua rede AirPort (SSID) e seleccione-o na lista, caso haja várias redes disponíveis. 3 Abra o Utilitário AirPort (na pasta Utilitários dentro da pasta Aplicações, num Macintosh, e em Iniciar > Todos os programas > AirPort, num computador com Windows XP). 4 Seleccione o Time Capsule, e depois escolha “Configuração manual“ no menu Estação-base. 5 Clique em AirPort, na barra de ferramentas, e de seguida em Estação-base. 6 Digite uma nova palavra-passe para o Time Capsule. 7 Clique em “Rede sem fios” e escolha um método encriptado no menu instantâneo “Segurança da rede sem fios” para activar a encriptação, e active a protecção da rede AirPort por palavra-passe. Se activar a encriptação, digite uma nova palavra-passe para a rede AirPort. 8 Clique em Actualizar para reiniciar o Time Capsule e carregar as novas especificações. Se o Time Capsule não responde Experimente desligar a ficha e tornar a ligá-la na tomada. Se o Time Capsule deixar completamente de responder, poderá ter de repor as predefinições de fábrica. Importante: A reposição das predefinições de fábrica do Time Capsule apaga todas as especificações actuais e repõe as especificações originais do Time Capsule. Capítulo 3 Sugestões e resolução de problemas 27 Para repor as definições de fábrica do Time Capsule: m Utilize um objecto pontiagudo (como uma esferográfica) para premir e manter premido o botão de reinicialização até que a luz de estado pisque rapidamente (cerca de 5 segundos). O Time Capsule é reposto com as seguintes especificações:  O Time Capsule recebe o endereço IP através de DHCP.  O nome da rede é reposto para Rede Apple XXXXXX (em que XXXXXX é substituído pelos últimos seis algarismos do ID AirPort).  A palavra-passe do Time Capsule é reposta para pública. Se o Time Capsule continuar a não responder, experimente: 1 Desligar o Time Capsule. 2 Usar um objecto pontiagudo para premir e manter premido o botão de reinicialização, ao ligar o Time Capsule. Se a luz de estado do Time Capsule piscar a amarelo O cabo Ethernet pode não estar devidamente ligado, o Time Capsule pode estar fora do raio de alcance de uma rede AirPort ou pode haver um problema com o seu fornecedor de acesso à Internet. Se a ligação à Internet foi estabelecida através de um modem DSL ou de cabo, o modem pode ter perdido a ligação à rede ou à Internet. Mesmo que o modem pareça estar a funcionar correctamente, desligue-o da fonte de alimentação, aguarde alguns segundos e volte a ligá-lo. Certifique-se de que o Time Capsule está ligado directamente ao modem através de Ethernet antes de tornar a ligar o modem à corrente. Para mais informações acerca das possíveis causas para a luz de estado piscar, abra o Utilitário AirPort, seleccione o Time Capsule, e escolha “Configuração manual“ no menu Estação-base. Clique em “Estado da estação-base” para mostrar a informação acerca da luz de estado a piscar. 28 Capítulo 3 Sugestões e resolução de problemas Pode seleccionar também a opção “Monitorizar problemas da estação-base” nas preferências do AirPort. Se a estação-base tiver algum problema, o Utilitário AirPort abre-se e orienta-o na resolução dos problemas. Se a impressora não responde Se ligou uma impressora a uma porta USB do Time Capsule e os computadores da rede AirPort não conseguem imprimir, experimente: 1 Verificar se a impressora tem a ficha na tomada e o interruptor ligado. 2 Verificar se os cabos estão bem ligados à impressora e à porta USB do Time Capsule. 3 Verificar se a impressora está seleccionada na janela “Lista de impressoras” dos computadores clientes. Num Macintosh com Mac OS X v10.5 ou posterior:  Seleccione Apple > Preferências do Sistema, e clique em Impressão e Fax.  Clique em Adicionar (+), seleccione a sua impressora na lista e depois clique em Adicionar (+). Num Macintosh com Mac OS X v10.2.7 ou posterior:  Abra o Utilitário de Configuração de Impressoras, que se encontra na pasta Utilitários dentro da pasta Aplicações.  Se a impressora não constar da lista, clique em Adicionar.  Seleccione Bonjour no menu instantâneo, seleccione a impressora e clique em Adicionar (+). Capítulo 3 Sugestões e resolução de problemas 29 Num computador com Windows XP:  Abra “Impressoras e faxes” a partir do menu Iniciar.  Seleccione a impressora. Se a impressora não constar da lista, clique em “Adicionar impressora” e siga as instruções no ecrã. 4 Desligue a impressora, aguarde alguns segundos e volte a ligá-la. Como actualizar o software do AirPort A Apple actualiza periodicamente o software do AirPort Recomenda-se que actualize o Time Capsule para utilizar o software mais recente. Pode seleccionar “Verificar actualizações ao abrir o Utilitário AirPort” ou “Verificar actualizações” nas preferências do AirPort. Se seleccionar “Verificar actualizações”, no menu instantâneo escolha um incremento temporal, por exemplo semanalmente, para verificar automaticamente se existem actualizações. 30 Capítulo 3 Sugestões e resolução de problemas Considerações sobre a colocação do Time Capsule As seguintes recomendações podem ajudar o Time Capsule a atingir o melhor raio de alcance sem fios e uma cobertura de rede óptima.  Coloque o Time Capsule num espaço amplo e com poucos obstáculos, como peças de mobiliário grandes ou paredes. Tente colocá-lo afastado de superfícies metálicas.  Se colocar o Time Capsule atrás de mobília, mantenha pelo menos cerca de dois centímetros e meio entre o Time Capsule e as extremidades da mobília.  Evite colocar o Time Capsule em espaços com três ou mais lados rodeados por superfícies metálicas.  Se colocar o Time Capsule num centro de entretenimento junto com a sua aparelhagem estéreo, evite rodear completamente o Time Capsule com cabos de áudio, vídeo e de alimentação. Coloque o Time Capsule de forma que os cabos fiquem de um dos lados. Deve haver o maior espaço possível entre o Time Capsule e os cabos.  Experimente colocar o Time Capsule a uma distância de pelo menos sete metros e meio de um microondas, de um telefone sem fios de 2,4 ou 5 gigahertz (GHz), ou de outras fontes de interferência.  Não coloque outros objectos (livros, papéis, animais de estimação pequenos, etc.) sobre o Time Capsule. Isso pode interferir com o arrefecimento do Time Capsule. Capítulo 3 Sugestões e resolução de problemas 31 Itens que podem causar interferência com o AirPort Quanto mais afastado estiver de fontes de interferência, menor será a probabilidade de esta provocar problemas. O seguinte pode interferir com a comunicação do AirPort:  Fornos de microondas.  Emissões de radiofrequência DSS (Direct Satellite Service).  O cabo coaxial original fornecido com certos tipos de antenas de satélite. Contacte o fabricante do aparelho e obtenha cabos novos.  Certos equipamentos eléctricos como cabos de electricidade, linhas de comboio eléctricas e estações eléctricas.  Telefones sem fios que funcionam na frequência de 2,4 ou 5 GHz. Se ocorrerem problemas com o seu telefone ou com a comunicação AirPort, mude o canal utilizado pela estação-base ou pelo Time Capsule, ou mude o canal utilizado pelo telefone.  Estações-base próximas que utilizem canais adjacentes. Por exemplo, se a estaçãobase A estiver sintonizada no canal 1, a estação-base B deverá estar sintonizada no canal 6 ou 11. 4 33 4 Mais informações, assistência e suporte Pode obter mais informações acerca do Time Capsule na Internet e na ajuda no ecrã. Recursos online Para obter as informações mais recentes sobre o Time Capsule, visite www.apple.com/pt/airport. Para registar o Time Capsule (se não o fez quando instalou o software incluído no CD do Time Capsule), visite www.apple.com/pt/register. Para obter informação de suporte do AirPort, aceder a vários fóruns com informações específicas do produto e ao software Apple mais recente, visite www.apple.com/pt/support/airport. Para suporte fora dos Estados Unidos, aceda a www.apple.com/pt/support e escolha o seu país. 34 Capítulo 4 Mais informações, assistência e suporte Ajuda no ecrã Para mais informações sobre como utilizar o Utilitário AirPort com o Time Capsule, abra o Utilitário AirPort e seleccione Ajuda > Ajuda do Utilitário AirPort. Obter assistência a abrigo da garantia Se o Time Capsule parecer danificado ou não funcionar correctamente, siga as recomendações deste manual, a ajuda no ecrã, e os recursos online. Se o Time Capsule não funcionar correctamente, visite www.apple.com/pt/support para obter informações sobre o serviço de garantia. Localização do número de série do Time Capsule O número de série está impresso na base do Time Capsule. 35 Apêndice Especificações e directrizes de segurança do Time Capsule Especificações do Time Capsule  Banda de frequências: 2,4 e 5 GHz  Potência da saída de rádio: até 23 dBm (nominal)  Normas: norma 802.11 DSSS 1 e 2 Mbps, especificações 802.11a, 802.11b e 802.11g, e uma especificação experimental 802.11n Interfaces  1 WAN Gigabit Ethernet RJ-45 10/100/1000Base-T (<)  3 LAN Gigabit Ethernet RJ-45 10/100/1000Base-T (G)  Universal Serial Bus (USB d) 2.0  AirPort Extreme sem fios 802.11 a/b/g/n Especificações ambientais  Temperatura de funcionamento: 0° C a 35° C  Temperatura de armazenamento: –25° C a 60° C  Humidade relativa (funcionamento): 20% a 80% de humidade relativa  Humidade relativa (armazenamento): 10% a 90% de humidade relativa, sem condensação 36 Apêndice Especificações e directrizes de segurança do Time Capsule Dimensões e peso  Comprimento: 197 mm  Largura: 197 mm  Altura: 36,33 mm  Peso: 1,6 quilogramas Endereços do controlo de acesso de suportes de hardware (MAC) O Time Capsule tem três endereços de hardware impressos na base da caixa:  ID AirPort: Os dois endereços utilizados para identificar o Time Capsule numa rede sem fios.  ID Ethernet: Poderá ter de fornecer este endereço ao seu ISP para ligar o Time Capsule à Internet. Utilização em segurança do Time Capsule  O único meio de desligar completamente a energia do Time Capsule é desligando-o da fonte de alimentação.  Ao ligar ou desligar o Time Capsule, segure a ficha sempre pelas partes laterais. Mantenha os dedos afastados das partes metálicas da ficha.  O Time Capsule não deve ser aberto por motivo algum, mesmo se estiver desligado. Se o Time Capsule necessitar de assistência, consulte “Mais informações, assistência e suporte” na página 33.  Nunca force um conector a encaixar numa porta. Se o conector não encaixar na porta com razoável facilidade, provavelmente não corresponde a essa porta. Certifique-se de que o conector corresponde à porta e de que o colocou na posição correcta em relação à mesma. Apêndice Especificações e directrizes de segurança do Time Capsule 37 Acerca das temperaturas de funcionamento e de armazenamento Â É normal que a caixa aqueça durante a utilização do Time Capsule. A caixa do Time Capsule funciona como uma superfície de refrigeração, transferindo o calor que se forma dentro da unidade para o ar mais frio do exterior. Evite locais húmidos  Mantenha o Time Capsule afastado de fontes de líquidos, como bebidas, lavatórios ou lava-louças, banheiras, duches, etc.  Proteja o Time Capsule da luz solar directa e de chuva ou outras humidades.  Tenha cuidado para não entornar comida ou líquidos sobre o Time Capsule. Caso isso aconteça, desligue-o antes de proceder à limpeza.  Não utilize o Time Capsule no exterior. O Time Capsule é um produto para utilização no interior. Não faça reparações pessoalmente Acerca do manuseamento O Time Capsule pode ser danificado por manuseamento ou armazenamento indevido. Tenha cuidado para não deixar cair o Time Capsule ao transportá-lo. Aviso: Para reduzir a possibilidade de choque ou lesão, não utilize o Time Capsule dentro ou próximo de água ou em locais molhados. Aviso: Não tente abrir nem desmontar o Time Capsule. Correrá o risco de choque eléctrico e de anular a garantia limitada. Não existem peças no interior que possam ser reparadas pelo utilizador. 38 Regulatory Compliance Information Wireless Radio Use This device is restricted to indoor use due to its operation in the 5.15 to 5.25 GHz frequency range to reduce the potential for harmful interference to co-channel Mobile Satellite systems. Cet appareil doit être utilisé à l’intérieur. Exposure to Radio Frequency Energy The radiated output power of this device is well below the FCC and EU radio frequency exposure limits. However, this device should be operated with a minimum distance of at least 20 cm between its antennas and a person’s body and the antennas used with this transmitter must not be colocated or operated in conjunction with any other antenna or transmitter subject to the conditions of the FCC Grant. FCC Declaration of Conformity This device complies with part 15 of the FCC rules. Operation is subject to the following two conditions:(1) This device may not cause harmful interference, and (2) this device must accept any interference received, including interference that may cause undesired operation. See instructions if interference to radio or television reception is suspected. Radio and Television Interference This computer equipment generates, uses, and can radiate radio-frequency energy. If it is not installed and used properly—that is, in strict accordance with Apple’s instructions—it may cause interference with radio and television reception. This equipment has been tested and found to comply with the limits for a Class B digital device in accordance with the specifications in Part 15 of FCC rules. These specifications are designed to provide reasonable protection against such interference in a residential installation. However, there is no guarantee that interference will not occur in a particular installation. You can determine whether your computer system is causing interference by turning it off. If the interference stops, it was probably caused by the computer or one of the peripheral devices. If your computer system does cause interference to radio or television reception, try to correct the interference by using one or more of the following measures:  Turn the television or radio antenna until the interference stops.  Move the computer to one side or the other of the television or radio.  Move the computer farther away from the television or radio.  Plug the computer into an outlet that is on a different circuit from the television or radio. (That is, make certain the computer and the television or radio are on circuits controlled by different circuit breakers or fuses.) If necessary, consult an Apple Authorized Service Provider or Apple. See the service and support information that came with your Apple product. Or, consult an experienced radio/television technician for additional suggestions. Important: Changes or modifications to this product not authorized by Apple Inc. could void the EMC compliance and negate your authority to operate the product. 39 This product was tested for FCC compliance under conditions that included the use of Apple peripheral devices and Apple shielded cables and connectors between system components. It is important that you use Apple peripheral devices and shielded cables and connectors between system components to reduce the possibility of causing interference to radios, television sets, and other electronic devices. You can obtain Apple peripheral devices and the proper shielded cables and connectors through an Apple-authorized dealer. For non-Apple peripheral devices, contact the manufacturer or dealer for assistance. Responsible party (contact for FCC matters only) Apple Inc., Corporate Compliance, 1 Infinite Loop M/S 26-A, Cupertino, CA 95014-2084 Industry Canada Statement This Class B device meets all requirements of the Canadian interference-causing equipment regulations. Cet appareil numérique de la Class B respecte toutes les exigences du Règlement sur le matériel brouilleur du Canada. VCCI Class B Statement Europe—EU Declaration of Conformity For more information, see www.apple.com/euro/compliance. União Europeia — Informações sobre eliminação Este símbolo significa que, de acordo com as leis e regulamentos locais, o produto deve ser eliminado em separado do lixo doméstico. Quando este produto atingir o fim da vida útil, deposite-o num ponto de recolha designado pelas autoridades locais. Alguns pontos de recolha aceitam os produtos gratuitamente. A recolha e processamento em separado do produto no momento da eliminação contribui para conservar os recursos naturais e garante que este é reciclado de forma a proteger a saúde humana e o ambiente. Informações sobre eliminação e reciclagem Este produto possui uma bateria interna. Elimine-a de acordo com as leis e disposições ambientais locais. Para obter informações acerca do programa de reciclagem da Apple, visite www.apple.com/pt/environment. California: The coin cell battery in your product contains perchlorates. Special handling and disposal may apply. Refer to www.dtsc.ca.gov/hazardouswaste/ perchlorate. Deutschland: Dieses Gerät enthält Batterien. Bitte nicht in den Hausmüll werfen. Entsorgen Sie dieses Gerätes am Ende seines Lebenszyklus entsprechend der maßgeblichen gesetzlichen Regelungen. Nederlands: Gebruikte batterijen kunnen worden ingeleverd bij de chemokar of in een speciale batterijcontainer voor klein chemisch afval (kca) worden gedeponeerd. Taiwan: Singapore Wireless Certification Taiwan Warning Statements Korea Warning Statements © 2009 Apple Inc. Todos os direitos reservados. Apple, o logótipo da Apple, AirPort, AirPort Express, AirPort Extreme, Apple TV, Bonjour, iPod, Leopard, Macintosh, Mac OS e Time Capsule são marcas comerciais da Apple Inc., registadas nos EUA e noutros países. Finder, iPhone e Time Machine são marcas comerciais da Apple Inc. Outros nomes de produtos e de empresas referidos neste manual poderão ser marcas comerciais das respectivas empresas. PO019-1384-A iWork formler och funktioner – användarhandbok KKApple Inc. © 2009 Apple Inc. Alla rättigheter förbehålls. Den här handboken och de program som beskrivs i den är skyddade enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, s.k. copyright, och all rätt förbehålls Apple Computer AB. Det innebär att varken handboken eller programmen helt eller delvis får kopieras utan skriftligt tillstånd från Apple. Dina rättigheter avseende programvaran regleras under det medföljande programvarulicensavtalet. Apples logotyp är ett varumärke som tillhör Apple Inc., registrerat registered i USA och andra länder. Det tecken föreställande Apples logotyp som skrivs med alternativskift- K får inte användas i kommersiellt syfte utan skriftligt tillstånd av Apple. Informationen i handboken har kontrollerats för att vara korrekt. Apple ansvarar inte för tryck- eller korrekturfel. Apple 1 Infinite Loop Cupertino, CA 95014-2084 408-996-1010 www.apple.com Apple, Apples logotyp, iWork, Keynote, Mac, Mac OS, Numbers och Pages är varumärken som tillhör Apple Inc. och är registrerade i USA och andra länder. Adobe och Acrobat är varumärken eller registrerade varumärken som tillhör Adobe Systems Incorporated i USA och/eller andra länder. Namn på andra produkter och företag som omnämns i den här handboken är varumärken som tillhör respektive företag. Omnämnandet av produkter från andra tillverkare sker endast i informationssyfte och ska inte betraktas som en rekommendation. Apple lämnar ingen som helst garanti för dessa produkters kvalitet, prestanda, säljbara skick eller lämplighet för visst ändamål. S019-1588 08/2009 11 Inledning: Välkommen till iWork formler och funktioner 13 Kapitel 1:  Använda formler i tabeller 13 Elementen i formler 15 Utföra direkta beräkningar i Numbers 16 Använda fördefinierade snabbformler 17 Skapa egna formler 22 Ta bort formler 22 Referera till celler i formler 26 Använda operatorer i formler 28 Strängoperatorn och jokertecken 28 Kopiera och flytta formler och formlernas beräknade värden 29 Visa alla formler i ett kalkylblad 30 Söka och ersätta formelelement 31 Kapitel 2:  Översikt över funktionerna i iWork 31 En introduktion till funktioner 32 Syntaxelement och termer i funktionsdefinitioner 34 Värdetyper 39 Lista över funktionskategorier 39 Klistra in från exempel i hjälpen 41 Kapitel 3:  Datum-/tidfunktioner 41 Lista över datum- och tidfunktionerna 43 DATUM 44 DATEDIF 45 DATUMVÄRDE 46 DAG 47 DAGNAMN 47 DAGAR360 48 EDATUM 49 SLUTMÅNAD 50 TIMME 50 MINUT 3 Innehåll 4 Innehåll 51 MÅNAD 52 MÅNADNAMN 53 NETTOARBETSDAGAR 54 NU 54 SEKUND 55 KLOCKSLAG 56 TIDVÄRDE 56 IDAG 57 VECKODAG 58 VECKONR 59 ARBETSDAGAR 60 ÅR 61 ÅRDEL 62 Kapitel 4:  Tidslängdsfunktioner 62 Lista över tidslängdsfunktioner 63 TID.TILL.DAG 63 TID.TILL.TIM 64 TID.TILL.MS 65 TID.TILL.MIN 65 TID.TILL.S 66 TID.TILL.V 67 LÖPTID 68 BARA.TIDSLÄNGD 69 Kapitel 5:  Teknikfunktioner 69 Lista över teknikfunktioner 70 BAS.TILL.NUM 71 BESSELJ 72 BESSELY 73 BIN.TILL.DEC 74 BIN.TILL.HEX 75 BIN.TILL.OKT 75 KONVERTERA 76 Konverteringsenheter som stöds 80 DEC.TILL.BIN 81 DEC.TILL.HEX 82 DEC.TILL.OKT 82 DELTA 83 FELF 84 FELFK 84 SLSTEG 85 HEX.TILL.BIN Innehåll 5 86 HEX.TILL.DEC 87 HEX.TILL.OKT 88 NUM.TILL.BAS 89 OKT.TILL.BIN 90 OKT.TILL.DEC 91 OKT.TILL.HEX 92 Kapitel 6:  Ekonomifunktioner 92 Lista över ekonomifunktioner 96 UPPLRÄNTA 98 UPPLOBLRÄNTA 99 OBL.LÖPTID 102 KUPDAGBB 103 KUPDAGB 105 KUPDAGNK 106 KUPANT 107 KUMRÄNTA 109 KUMPRIS 110 DB 112 DEGAVSKR 114 DISK 115 EFFRÄNTA 116 SLUTVÄRDE 118 ÅRSRÄNTA 119 RBETALNING 121 IR 123 RALÅN 124 MODIR 126 NOMRÄNTA 127 PERIODER 129 NETNUVÄRDE 130 BETALNING 132 AMORT 133 PRIS 135 PRISDISK 136 PRISFÖRF 138 NUVÄRDE 140 RÄNTA 142 BELOPP 143 LINAVSKR 144 ÅRSAVSKR 145 VDEGRAVSKR 146 NOMAVK 6 Innehåll 148 NOMAVKDISK 149 NOMAVKFÖRF 151 Kapitel 7:  Logiska funktioner och informationsfunktioner 151 Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner 152 OCH 153 FALSKT 154 OM 155 OMFEL 156 ÄRTOM 157 ÄRFEL 158 ÄRJÄMN 158 ÄRUDDA 159 ICKE 160 ELLER 161 SANT 162 Kapitel 8:  Numeriska funktioner 162 Lista över numeriska funktioner 165 ABS 165 RUNDA.UPP 167 KOMBIN 168 JÄMN 169 EXP 169 FAKULTET 170 DUBBELFAKULTET 171 RUNDA.NER 172 SGD 173 HELTAL 174 MGM 174 LN 175 LOG 176 LOG10 177 REST 178 MAVRUNDA 179 MULTINOMIAL 180 UDDA 181 PI 181 UPPHÖJT.TILL 182 PRODUKT 183 KVOT 184 SLUMP 184 SLUMP.MELLAN Innehåll 7 185 ROMERSK 186 AVRUNDA 187 AVRUNDA.NEDÅT 188 AVRUNDA.UPPÅT 190 TECKEN 190 ROT 191 ROTPI 191 SUMMA 192 SUMMA.OM 194 SUMMA.OMF 196 PRODUKTSUMMA 196 KVADRATSUMMA 197 SUMMAX2MY2 198 SUMMAX2PY2 199 SUMMAXMY2 199 AVKORTA 201 Kapitel 9:  Referensfunktioner 201 Lista över referensfunktioner 202 ADRESS 204 OMRÅDEN 204 VÄLJ 205 KOLUMN 206 KOLUMNER 206 LETAKOLUMN 208 HYPERLÄNK 208 INDEX 211 INDIREKT 212 LETAUPP 213 PASSA 214 FÖRSKJUTNING 216 RAD 216 RADER 217 TRANSPONERA 218 LETARAD 220 Kapitel 10:  Statistikfunktioner 220 Lista över statistikfunktioner 225 MEDELAVV 226 MEDEL 227 AVERAGEA 228 MEDEL.OM 230 MEDEL.OMF 8 Innehåll 232 BETAFÖRD 233 BETAINV 234 BINOMFÖRD 235 CHI2FÖRD 235 CHI2INV 236 CHI2TEST 238 KONFIDENS 239 KORREL 240 ANTAL 241 ANTALV 242 ANTAL.TOMMA 243 ANTAL.OM 244 ANTAL.OMF 246 KOVAR 247 KRITBINOM 248 KVADAVV 249 EXPONFÖRD 250 FFÖRD 251 FINV 251 PREDIKTION 253 FREKVENS 254 GAMMAFÖRD 255 GAMMAINV 256 GAMMALN 256 GEOMEDEL 257 HARMMEDEL 258 SKÄRNINGSPUNKT 259 STÖRSTA 260 REGR 262 Ytterligare statistik 263 LOGINV 264 LOGNORMFÖRD 264 MAX 265 MAXA 266 MEDIAN 267 MIN 268 MINA 268 TYPVÄRDE 269 NEGBINOMFÖRD 270 NORMFÖRD 271 NORMINV 272 NORMSFÖRD 273 NORMSINV Innehåll 9 273 PERCENTIL 274 PROCENTRANG 275 PERMUT 276 POISSON 277 SANNOLIKHET 279 KVARTIL 280 RANG 281 LUTNING 282 MINSTA 283 STANDARDISERA 284 STDAV 286 STDEVA 287 STDAVP 289 STDEVPA 290 TFÖRD 291 TINV 292 TTEST 293 VARIANS 294 VARA 296 VARIANSP 297 VARPA 299 ZTEST 300 Kapitel 11:  Textfunktioner 300 Lista över textfunktioner 302 TECKENKOD 302 STÄDA 303 KOD 304 SAMMANFOGA 305 VALUTA 306 EXAKT 306 HITTA 307 FASTTAL 308 VÄNSTER 309 LÄNGD 309 GEMENER 310 EXTEXT 311 INITIAL 312 ERSÄTT 312 REP 313 HÖGER 314 SÖK 315 BYT.UT 10 Innehåll 316 T 316 RENSA 317 VERSALER 318 TEXTNUM 319 Kapitel 12:  Trigonometriska funktioner 319 Lista över trigonometriska funktioner 320 ARCCOS 321 ARCCOSH 322 ARCSIN 323 ARCSINH 323 ARCTAN 324 ARCTAN2 325 ARCTANH 326 COS 327 COSH 327 GRADER 328 RADIANER 329 SIN 330 SINH 331 TAN 332 TANH 333 Kapitel 13:  Ytterligare exempel och ämnen 333 Ytterligare exempel och ämnen 334 Vanliga argument i ekonomifunktioner 341 Välja funktion för tidsvärden och valuta 346 Exempel på en tabell över låneamortering 348 Mer om avrundning 351 Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans 353 Ange villkor och använda jokertecken 356 Exempel med undersökningsresultat 11 iWork innehåller fler än 250 funktioner som du kan använda för att förenkla beräkningar inom statistik, finans, teknik med mera. Med den inbyggda funktionsbläddraren kan du snabbt lära dig olika funktioner och lägga till dem i en formel. Du kommer igång genom att helt enkelt skriva ett likhetstecken i en tom tabellcell så öppnas formelredigeraren. Välj sedan Infoga > Funktion > Visa funktionsbläddrare. I den här användarhandboken hittar du detaljerade anvisningar om hur du skriver formler och använder funktioner. Utöver det här häftet finns också andra resurser tillgängliga om du behöver hjälp. Inledning Välkommen till iWork formler och funktioner 12 Inledning Välkommen till iWork formler och funktioner Hjälp på skärmen Hjälpen på skärmen innehåller samma information som den här boken, i ett format som är lätt att söka i och alltid tillgängligt på datorn. Du kan öppna iWork formler och funktioner Hjälp via Hjälp-menyn i alla iWork-programmen. Öppna Numbers, Pages eller Keynote och välj Hjälp > ”iWork formler och funktioner Hjälp”. Webbplatsen för iWork Läs de senaste nyheterna och få den senaste informationen om iWork på adressen www.apple.com/se/iwork. Supportwebbplats Hitta detaljerad information om problemlösning på adressen www.apple.com/se/support/iwork. Hjälptaggar I iWork-programmen finns hjälptaggar – korta beskrivningar – för de flesta objekt på skärmen. Du visar en hjälptagg genom att hålla pekaren över ett objekt i några sekunder. Videoövningsexempel på webben Videoövningsexemplen på www.apple.com/se/iwork/tutorials demonstrerar hur du utför vanliga uppgifter i Keynote, Numbers och Pages. Första gången du öppnar ett iWork-program visas ett meddelande med en länk till de här övningsexemplen på webben. Du kan när som helst visa videoövningsexemplen genom att välja Hjälp > Videoövningsexempel i Keynote, Numbers och Pages. 13 I det här kapitlet kan du läsa om hur du utför beräkningar i tabellceller med hjälp av formler. Elementen i formler En formel utför en beräkning och visar resultatet i cellen där du placerar formeln. En cell som innehåller en formel kallas för en formelcell. Du kan t.ex. lägga till en formel i cellen längst ner i en kolumn som adderar siffrorna i alla cellerna ovanför den cellen. Om några av värdena i cellerna ovanför formelcellen ändras uppdateras summan i formelcellen automatiskt. En formel utför beräkningar med specifika värden som du anger. Värdena kan vara numeriska värden eller text (konstanter) som du anger i formeln. De kan också vara värden som finns i tabellceller du identifierar i formeln genom att använda cellreferenser. Formler använder operatorer och funktioner till att utföra beräkningar med de värden du anger:  Operatorer är symboler som resulterar i aritmetiska beräkningar och i jämförelseoch strängoperationer. Du använder symbolerna i formlerna till att ange vilka åtgärder du vill utföra. Symbolen + adderar t.ex. värden och symbolen = jämför två värden och avgör om de är lika. =A2 + 16:  En formel som använder en operator för att lägga till två värden. =:  Föregår alltid en formel. A2:  En cellreferens. A2 refererar till den andra cellen i den första kolumnen. +:  En aritmetikoperator som adderar det värde som föregår den med det värde som följer efter den. 16:  En numerisk konstant.  Funktioner är fördefinierade, namngivna operationer som SUMMA och MEDEL. Om du vill använda en funktion skriver du namnet på funktionen och, i en parentes efter namnet, anger du de argument som behövs för funktionen. Argument är de datavärden funktionen använder när operationerna utförs. Använda formler i tabeller 1 =SUMMA(A2:A10):  En formel som använder funktionen SUM för att lägga samman värdena i ett intervall av celler (nio celler i den första kolumnen). A2:A10:  En cellreferens som hänvisar till värdena i cell A2 till A10. Om du vill läsa om Gå till Att direkt visa summan, medelvärdet, minimivärdet och maximivärde, och (om du vill) spara den formel som används för att härleda dessa värden i Numbers ”Utföra direkta beräkningar i Numbers” (sidan 15) Snabbt lägga till en formel som visar summan, medel, minimivärdet, maximivärdet, antalet värden eller produkten av värden i markerade celler ”Använda fördefinierade snabbformler” (sidan 16) Använda verktyg och metoder för att skapa och ändra formler i Numbers ”Lägga till och redigera formler med formelredigeraren” (sidan 17) ”Lägga till och redigera formler med formelfältet” (sidan 18) ”Lägga till funktioner i formler” (sidan 19) ”Ta bort formler” (sidan 22) Använda verktyg och metoder för att skapa och ändra formler i Pages och Keynote ”Lägga till och redigera formler med formelredigeraren” (sidan 17) Använda hundratals iWork-funktioner och läs exempel som visar olika sätt att tillämpa funktionerna för ekonomiska beräkningar, ingenjörsberäkningar, statistiska beräkningar, med mera Hjälp > ”iWork formler och funktioner Hjälp” Hjälp > ”iWork formler och funktioner – användarhandbok” Lägga till olika typer av cellreferenser i en formel i Numbers ”Referera till celler i formler” (sidan 22) ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” (sidan 24) ”Skilja på absoluta och relativa cellreferenser” (sidan 25) Använda operatorer i formler ”Aritmetiska operatorer” (sidan 26) ”Jämförelseoperatorer” (sidan 27) ”Strängoperatorn och jokertecken” (sidan 28) Kopiera eller flytta formler eller de värden de beräknar mellan olika tabellceller ”Kopiera och flytta formler och formlernas beräknade värden” (sidan 28) Hitta formler och formelelement i Numbers ”Visa alla formler i ett kalkylblad” (sidan 29) ”Söka och ersätta formelelement” (sidan 30) 14 Kapitel 1 Använda formler i tabeller Kapitel 1 Använda formler i tabeller 15 Utföra direkta beräkningar i Numbers Nere till vänster i Numbers-fönstret kan du se resultaten av vanliga beräkningar som använder värdena i två eller flera markerade tabellceller. Så här utför du beräkningar direkt: 1 Markera en eller flera celler i en tabell. De behöver inte ligga intill varandra. Resultatet av beräkningar med värdena i de cellerna visas direkt nere till vänster i fönstret. Resultaten till vänster nedtill baseras på värden i de här två markerade cellerna. summa:  Visar summan av de numeriska värdena i de markerade cellerna. medel:  Visar medelvärdet för de numeriska värdena i de markerade cellerna. min:  Visar det minsta numeriska värdet i de markerade cellerna. max:  Visar det största numeriska värdet i de markerade cellerna. antal:  Visar antalet numeriska värden och värden för datum/tid i de markerade cellerna. Tomma celler och celler som innehåller typer av värden som inte finns med i listan ovan tas inte med vid beräkningarna. 2 Om du villl utföra ytterligare direktberäkningar markerar du andra celler. Om en viss beräkning visar sig vara användbar och du vill ta med den i tabellen kan du lägga till den som en formel i en tom tabellcell. Dra bara summan, medelvärdet eller något av de andra objekten nere till vänster till en tom cell. Cellen måste inte finnas i samma tabell som de celler som användes för beräkningarna. Använda fördefinierade snabbformler Ett enkelt sätt att utföra en grundläggande beräkning med värden i flera angränsande tabellceller är att markera cellerna och lägga till en snabbformel. I Numbers gör du detta i popupmenyn Funktion i verktygsfältet. I Keynote och Pages använder du popupmenyn Funktion i panelen Format i tabellgranskaren. Summa:  Beräknar summan av de numeriska värdena i de markerade cellerna. Medel:  Beräknar medelvärdet för de numeriska värdena i de markerade cellerna. Minimum:  Visar det minsta numeriska värdet i de markerade cellerna. Maximum:  Visar det största numeriska värdet i de markerade cellerna. Antal:  Visar antalet numeriska värden och värden för datum/tid i de markerade cellerna. Produkt:  Multiplicerar alla numeriska värden i de markerade cellerna. Du kan också välja Infoga > Funktion och använda den undermeny som visas. Tomma celler och celler som innehåller typer av värden som inte finns med i listan ignoreras. Så här lägger du till en snabbformel: mm Markera de celler i en rad eller kolumn som du vill utföra beräkningen på. I Numbers klickar du på Funktion i verktygsfältet och väljer en beräkning i popupmenyn. I Keynote eller Pages väljer du Infoga > Funktion och använder undermenyn som visas. Om cellerna finns i samma kolumn placeras resultatet i den första tomma cellen under de markerade cellerna. Om det inte finns någon tom cell läggs en ny rad till för att visa resultatet. Om du klickar på cellen visas formeln. Om cellerna finns i samma rad placeras resultatet i den första tomma cellen till höger om de markerade cellerna. Om det inte finns någon tom cell läggs en ny kolumn till för att visa resultatet. Om du klickar på cellen visas formeln. mm Om du vill använda alla värden i cellerna i en kolumn klickar du först på kolumnens rubrikcell eller referensflik. I Numbers klickar du sedan på Funktion i verktygsfältet och väljer en beräkning i popupmenyn. I Keynote eller Pages väljer du Infoga > Funktion och använder undermenyn som visas. Resultatet placeras i en sidfotsrad. Om det inte finns någon sidfotsrad skapas en. Om du klickar på cellen visas formeln. 16 Kapitel 1 Använda formler i tabeller Kapitel 1 Använda formler i tabeller 17 mm Om du vill använda alla värden i en rad klickar du först på radens rubrikcell eller referensflik. I Numbers klickar du sedan på Funktion i verktygsfältet och väljer en beräkning i popupmenyn. I Keynote eller Pages väljer du Infoga > Funktion och använder undermenyn som visas. Resultatet placeras i en ny kolumn. Om du klickar på cellen visas formeln. Skapa egna formler Även om det finns många snabba sätt att lägga till formler som utför enkla beräkningar (se ”Utföra direkta beräkningar i Numbers” på sidan 15 och ”Använda fördefinierade snabbformler” på sidan 16) kan du få större kontroll genom att lägga till formler med hjälp av formelverktygen. Om du vill läsa om Gå till Hur du arbetar med en formel i formelredigeraren ”Lägga till och redigera formler med formelredigeraren” (sidan 17) Hur du använder formelfältet när du arbetar med en formel i Numbers ”Lägga till och redigera formler med formelfältet” (sidan 18) Hur du använder funktionsbläddraren till att snabbt lägga till funktioner i formler när du arbetar med formelredigeraren eller formelfältet ”Lägga till funktioner i formler” (sidan 19) Hur du upptäcker en felaktig formel ”Hantera fel och varningar för formler” (sidan 21) Lägga till och redigera formler med formelredigeraren Formelredigeraren kan användas som ett alternativ till att redigera en formel direkt i formelfältet (se ”Lägga till och redigera formler med formelfältet” på sidan 18). Formelredigeraren har ett textfält där du skriver formeln. När du lägger till cellreferenser, operatorer, funktioner eller konstanter till en formel ser de ut så här i formelredigeraren. Alla formler måste börja med ett likhetstecken. Summeringsfunktionen. Cellhänvisningar som använder deras namn. En hänvisning till ett trecelligt intervall. Subtraktionsoperatorn. Så här arbetar du med formelredigeraren: mm Du öppnar formelredigeraren genom att göra något av följande:  Markera en tabellcell och skriv sedan ett likhetstecken (=).  I Numbers dubbelklickar du på en tabellcell som innehåller en formel. I Keynote och Pages klickar du på tabellen och dubbelklickar sedan på en tabellcell som innehåller en formel.  I Numbers kan du markera en tabellcell, klicka på Funktion i verktygsfältet och sedan välja Formelredigerare från popupmenyn.  I Numbers markerar du en tabellcell och väljer sedan Infoga > Funktion > Formelredigeraren. I Keynote och Pages väljer du Formelredigerare i popupmenyn Funktion i panelen Format i tabellgranskaren.  Markera en cell som innehåller en formel och tryck på Alt-Retur. Formelredigeraren öppnas ovanför den markerade cellen men du kan flytta den om du vill. mm Du flyttar formelredigeraren genom att hålla pekaren över den vänstra sidan av formelredigeraren tills pekaren ändras till en hand och sedan dra. mm Så här bygger du en formel:  Du lägger till en operator eller konstant i textfältet genom att placera insättningspunkten och skriva. Du kan flytta runt insättningspunkten i textfältet med hjälp av piltangenterna. Läs ”Använda operatorer i formler” på sidan 26 om du vill veta vilka operatorer du kan använda. Obs! När formeln kräver en operator och du inte har lagt till någon läggs operatorn + till automatiskt. Markera operatorn + och skriv en annan operator om det behövs.  Du lägger till cellreferenser i textfältet genom att placera insättningspunkten och sedan följa anvisningarna i ”Referera till celler i formler” på sidan 22.  Du lägger till funktioner i textfältet genom att placera insättningspunkten och sedan följa anvisningarna i ”Lägga till funktioner i formler” på sidan 19. mm Du tar bort ett element från textfältet genom att markera det och trycka på backstegstangenten. mm Du godkänner ändringar genom att trycka på returtangenten, trycka på entertangenten, eller klicka på knappen Godkänn i formelredigeraren. Du kan också klicka utanför tabellen. Om du vill stänga formelredigeraren utan att godkänna dina ändringar trycker du på Esc eller klickar på knappen Avbryt i formelredigeraren. Lägga till och redigera formler med formelfältet Under formatfältet i Numbers finns ett formelfält, där du kan skapa och ändra formler för en markerad cell. När du lägger till cellreferenser, operatorer, funktioner och konstanter i en formel visas de så här. En hänvisning Subtraktionsoperatorn. till ett trecelligt intervall. Cellhänvisningar som Summeringsfunktionen. använder deras namn. Alla formler måste börja med ett likhetstecken. 18 Kapitel 1 Använda formler i tabeller Kapitel 1 Använda formler i tabeller 19 Så här arbetar du med formelfältet: mm Du lägger till och redigerar en formel genom att markera cellen och lägga till eller ändra formelelementen i formelfältet. mm Så här lägger du till element i formeln:  Du lägger till en operator eller konstant genom att placera insättningspunkten i formelfältet och skriva. Du kan flytta runt insättningspunkten med hjälp av piltangenterna. Läs ”Använda operatorer i formler” på sidan 26 om du vill veta vilka operatorer du kan använda. När formeln kräver en operator och du inte har lagt till någon läggs operatorn + till automatiskt. Markera operatorn + och skriv en annan operator om det behövs.  Du lägger till cellreferenser i formeln genom att placera insättningspunkten och sedan följa anvisningarna i ”Referera till celler i formler” på sidan 22.  Du lägger till funktioner i formeln genom att placera insättningspunkten och sedan följa anvisningarna i ”Lägga till funktioner i formler” på sidan 19. mm Du ökar eller minskar visningsstorleken för formelelement i formelfältet genom att välja ett alternativ från popupmenyn Formels textstorlek ovanför formelfältet. Du ökar eller minskar höjden på formelfältet genom att dra storleksreglaget längst till höger i formelfältet uppåt eller nedåt, eller genom att dubbelklicka på storleksreglaget om du vill att storleken automatiskt ska anpassas efter formeln. mm Du tar bort ett element från formeln genom att markera det och trycka på backstegstangenten. mm Du sparar ändringar genom att trycka på returtangenten, trycka på entertangenten, eller klicka på knappen Godkänn ovanför formelfältet. Du kan också klicka utanför formelfältet. Om du inte vill spara de ändringar du gjort klickar du på knappen Avbryt ovanför formelfältet. Lägga till funktioner i formler En funktion är en fördefinierad, namngiven operation (t.ex. SUMMA och MEDEL) som du kan använda till att utföra en beräkning. En funktion kan vara ett av flera element i en formel eller det enda elementet i formeln. Det finns flera funktionskategorier, med allt från ekonomiska funktioner som beräknar räntekostnader, investeringsvärden och annan information, till statistiska funktioner som beräknar medeltal, sannolikheter, standardavvikelser, osv. Om du vill lära dig om alla funktionskategorier i iWork och deras funktioner samt se exempel på hur du använder dem väljer du Hjälp > ”iWork formler och funktioner Hjälp” eller Hjälp > ”iWork formler och funktioner – användarhandbok”. Även om du kan skriva funktioner i textfältet i formelredigeraren eller i formelfältet (endast Numbers) är det mer praktiskt att använda funktionsbläddraren till att lägga till en funktion i en formel. Markera en funktion för att visa information om den. Sök efter en funktion. Infoga markerad funktion. Välj en kategori för att visa funktioner i den kategorin. Vänstra panelen:  Listar funktionskategorier. Markera en kategori om du vill visa funktionerna i kategorin. De flesta kategorier består av familjer med relaterade funktioner. Kategorilistan Alla listar alla funktioner i alfabetisk ordning. Kategorilistan Senaste innehåller de tio senaste funktionerna som infogats med funktionsbläddraren. Högra panelen:  Listar enskilda funktioner. Markera en funktion om du vill visa information om den eller lägga till den i en formel. Nedre panelen:  Visar detaljerad information om den markerade funktionen. Så här lägger du till en funktion med funktionsbläddraren: 1 I Numbers går du till formelredigeraren eller formelfältet och placerar insättningspunkten där du vill ha funktionen. Obs! När formeln kräver en operator före eller efter en funktion och du inte har lagt till någon läggs operatorn + till automatiskt. Markera operatorn + och skriv en annan operator om det behövs. 2 I Pages eller Keynote öppnar du funktionsbläddraren genom att välja Infoga > Funktion > Visa funktionsbläddrare. I Numbers öppnar du funktionsbläddraren genom att göra något av följande:  Klicka på knappen för funktionsbläddraren i formelfältet. 20 Kapitel 1 Använda formler i tabeller Kapitel 1 Använda formler i tabeller 21  Klicka på knappen Funktion i verktygsfältet och välj Visa funktionsbläddrare.  Välj Infoga > Funktion > Visa funktionsbläddrare.  Välj Innehåll > Visa funktionsbläddrare. 3 Markera en funktionskategori. 4 Välj en funktion genom att dubbelklicka på den eller genom att markera den och klicka på Infoga funktion. 5 I formelredigeraren eller formelfältet (endast Numbers) ersätter du varje argumentplatshållare i den infogade funktionen med ett värde. Hjälp för argumentet ”utfärdande” visas när pekaren vilar över platshållaren. Platshållarna för valfria argument är ljusgrå. Klicka för att visa en lista med giltiga värden. Så här visar du en kort beskrivning av ett arguments värde:  Håll pekaren över argumentplatshållaren. Du kan också titta på informationen om argumentet i funktionsbläddrarfönstret. Så här anger du det värde som ska ersätta en argumentplatshållare:  Klicka på argumentplatshållaren och skriv en konstant eller infoga en cellreferens (läs ”Referera till celler i formler” på sidan 22 för mer information). Om argumentplatshållaren är ljusgrå kan du lägga till ett värde om du vill men det är inte något krav. Så här anger du ett värde som ska ersätta ett argument i en argumentplatshållare med visningstriangel:  Klicka på visningstriangel och välj sedan ett värde från popupmenyn. Om du vill visa information om ett värde i popupmenyn håller du pekaren över värdet. Om du vill läsa om funktionen väljer du Funktion Hjälp. Hantera fel och varningar för formler När en formel i en tabellcell är ofullständig, innehåller ogiltiga cellreferenser eller är felaktig på något annat sätt, eller när en importåtgärd orsakar ett fel i en cell visar Numbers eller Pages en symbol i cellen. En blå triangel i cellens övre vänstra hörn anger en eller flera varningar. En röd triangel mitt i en cell innebär att ett formelfel inträffat. Så här visar du fel- och varningsmeddelanden: mm Klicka på symbolen. I ett meddelandefönster sammanfattas alla fel och varningar som är kopplade till cellen. Om du vill att Numbers ska visa en varning när en cellreferens i en formel hänvisar till en tom cell väljer du Numbers > Inställningar och markerar ”Visa varning om en formel innehåller referens till en tom cell” i panelen Allmänt. Det här alternativet finns inte i Keynote eller Pages. Ta bort formler Om du inte längre vill använda den formel som är kopplad till en cell kan du snabbt ta bort formeln. Så här tar du bort en formel från en cell: 1 Markera cellen. 2 Tryck på backstegstangenten. Om du behöver gå igenom formler i ett Numbers-kalkylblad innan du bestämmer dig för vad som ska raderas väljer du Innehåll > Visa formellista. Referera till celler i formler Alla tabeller har referensflikar. Detta är radnumren och kolumnrubrikerna. I Numbers visas referensflikarna varje gång tabellen är i fokus, till exempel när en cell i tabellen är markerad. I Keynote och Pages visas referensflikar bara när en formel i en tabell är markerad. I Numbers ser referensflikarna ut så här: Referensflikarna är de grå rutorna högst upp i varje kolumn eller till vänster om varje rad, som innehåller kolumnbokstäverna (t.ex. ”A”) eller radnumren (t.ex. ”3”). Referensflikarna i Keynote och Pages påminner till utseendet om referensflikarna i Numbers. Du använder cellreferenser till att identifiera celler vars värden du vill använda i formler. I Numbers kan cellerna finnas i samma tabell som formelcellen eller i en annan tabell på samma eller ett annat ark. Cellreferenser har olika format beroende på faktorer som om cellens tabell har rubriker, om du vill referera till en enskild cell eller ett cellintervall, osv. Här är en sammanfattning av de format du kan använda för cellreferenser. 22 Kapitel 1 Använda formler i tabeller Kapitel 1 Använda formler i tabeller 23 För att referera till Använd formatet Exempel En cell i tabellen som innehåller formeln Referensfliksbokstaven följt av referensflikssiffran för cellen C55 refererar till den 55th:e refererar till den femtiofemte raden i den tredje kolumnen. En cell i en tabell som har en rubrikrad och en rubrikkolumn Kolumnnamnet följt av radnamnet 2006 Inkomst refererar till en cell med rubrikraden 2006 och rubrikkolumnen Inkomst. En cell i en tabell som har flera rubrikrader eller rubrikkolumner Namnet på den rubrik vars kolumn eller rad du vill referera till Om 2006 är en rubrik som sträcker sig över två kolumner (Inkomst och Utgifter) refererar 2006 till alla celler i kolumnerna Inkomst och Utgifter. Ett cellintervall Ett kolon (:) mellan den första och sista cellen i intervallet, med referensfliksnotation för identifiering av cellerna B2:B5 refererar till fyra celler i den andra kolumnen. Alla celler i en rad Radnamnet eller radnummer:radnummer 1:1 refererar till alla celler i den första raden. Alla celler i en kolumn Kolumnbokstaven eller kolumnnamnet C refererar till alla celler i den tredje kolumnen. Alla celler i ett radintervall Ett kolon (:) mellan numret eller namnet för den första och den sista raden i intervallet 2:6 refererar till alla celler i fem rader. Alla celler i ett kolumnintervall Ett kolon (:) mellan bostaven eller namnet för den första och den sista kolumnen i intervallet B:C refererar till alla celler i den andra och tredje kolumnen. I Numbers, en cell i en annan tabell på samma ark Om cellnamnet är unikt i kalkylbladet krävs bara cellnamnet, annars ska tabellnamnet följas av två kolon (::) och därefter cellidentifieraren Tabell 2::B5 refererar till cellen B5 i tabellen med namnet Tabell 2. Tabell 2::2006 Klasslista refererar till ett cellnamn. I Numbers, en cell i en tabell på ett annat ark Om cellnamnet är unikt i kalkylbladet krävs bara cellnamnet, annars krävs kalkylbladets namn följt av två kolon (::), tabellens namn, två kolon till och därefter cellidentifieraren Ark 2::Tabell 2::2006 Klasslista refererar till en cell i en tabell med namnet Tabell 2 på ett ark med namnet Ark 2. I Numbers kan du utelämna tabellens eller kalkylbladets namn om cellen eller cellerna som refereras till har unika namn i kalkylbladet. Visa formellista när du refererar till en cell i en rubrik med flera rader eller flera kolumner i Numbers kommer du att märka följande:  Namnet i rubrikcellen närmast den cell som refererar till den används. Om t.ex. en tabell har två rubrikrader och B1 innehåller ”Hund” och B2 ”Katt” sparas ”Katt” istället när du sparar en formel som använder ”Hund”.  Om däremot ”Katt” finns i en annan rubrikcell i kalkylblad behålls ”Hund”. Om du vill veta hur du infogar cellreferenser i en formel läser du ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen.” Läs ”Skilja på absoluta och relativa cellreferenser” på sidan 25 om du vill veta mer om absoluta och relativa former av cellreferenser, vilket är viktigt att känna till om du vill kopiera eller flytta en formel. Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen Du kan skriva cellreferenser i en formel eller infoga cellreferenser genom att använda mus- och tangentbordskortkommandon. Så här infogar du cellreferenser: mm Du anger en cellreferens med ett kortkommando genom att placera insättningspunkten i formelredigeraren eller formelfältet (endast Numbers) och göra något av följande:  Om du vill referera till en enskild cell trycker du på alternativtangenten och markerar sedan cellen med piltangenterna.  Om du vill referera till ett cellintervall trycker du ner skift-alternativ när du har markerat den första cellen i intervallet och håller ner tangenterna tills du markerat den sista cellen i intervallet.  I Numbers, om du vill referera till celler i en annan tabell på samma eller ett annat ark markerar du tabellen genom att trycka på alternativ-kommando-Page Down om du vill flytta nedåt bland tabellerna, eller alternativ-kommando-Page Up om du vill flytta uppåt bland tabellerna. När den önskade tabellen är markerad fortsätter du att hålla ner alternativtangenten, men släpper kommandotangenten, och använder piltangenterna för att markera den önskade cellen eller cellintervallet (med skiftalternativ).  Om du vill ange absoluta och relativa attribut för en cellreferens efter det att du infogat den klickar du på den infogade referensen och bläddrar genom alternativen genom att trycka på kommando-K. Läs ”Skilja på absoluta och relativa cellreferenser” på sidan 25 för mer information. mm Du anger en cellreferens med musen genom att placera insättningspunkten i formelredigeraren eller formelfältet (endast Numbers) och göra något av följande i samma tabell som formelcellen eller, endast i Numbers, i en annan tabell på samma eller ett annat ark:  Om du vill referera till en enskild cell klickar du på cellen. 24 Kapitel 1 Använda formler i tabeller Kapitel 1 Använda formler i tabeller 25  Om du vill referera till alla celler i en kolumn eller rad klickar du på referensfliken för kolumnen eller raden.  Om du vill referera till ett cellintervall klickar du på en cell i intervallet och markerar eller ändrar storlek på cellintervallet genom att dra uppåt, nedåt, åt vänster eller höger.  Om du vill ange absoluta och relativa attribut för en cellreferens klickar du visningstriangeln på den infogade referensen och väljer ett alternativ från popupmenyn. Läs ”Skilja på absoluta och relativa cellreferenser” på sidan 25 för mer information. I Numbers använder den infogade cellreferensen namn istället för referensfliksnotation, såvida inte ”Använd namn på rubrikcell som referens” har avmarkerats i panelen Allmänt i inställningarna för Numbers. I Keynote och Pages använder den infogade cellreferensen namn istället för referensfliksnotation om de celler som refereras till har rubriker. mm Du skriver en cellreferens genom att placera insättningspunkten i formelredigeraren eller formelfältet (endast Numbers) och sedan ange cellreferensen med något av de format som beskrivs i ”Referera till celler i formler” på sidan 22. När du skriver en cellreferens som innehåller namnet på en rubrikcell (alla program), tabell (endast Numbers) eller ett ark (endast Numbers) visas efter de tre första tecknen en lista med förslag på ett eller flera namn i kalkylbladet som matchar de tecken du skrivit. Du kan välja från listan eller fortsätta skriva. Om du vill avaktivera namnförslag i Numbers väljer du Numbers > Inställningar och avmarkerar ”Använd namn på rubrikcell som referens” i panelen Allmänt. Skilja på absoluta och relativa cellreferenser Använd absoluta och relativa former av cellreferenser till att ange vilken cell du vill att referensen ska peka på om du kopierar eller flyttar formeln som referensen finns i. Om en cellreferens är relativ (A1):  När cellreferensens formel flyttas ändras den inte. Om du däremot klipper ut formeln eller kopierar den och sedan klistrar in den ändras cellreferensen så att den behåller samma position i relation till formelcellen. Om exempelvis en formel som innehåller A1 visas i C4 och du kopierar och klistrar in formeln i C5, blir cellreferensen (i C5) A2. Om rad- och kolumnkomponenterna i en cellreferens är absoluta ($A$1):  När en formel kopieras förändras inte cellreferensen. Du använder dollartecknet ($) till att ange en absolut rad- eller kolumnkomponent. Om exempelvis en formel som innehåller $A$1 visas i C4 och du kopierar och klistrar in formeln i C5 eller i D5, förblir cellreferensen (i C5 eller D5) $A$1. Om radkomponenten i en cellreferens är absolut (A$1):  Kolumnkomponenten är relativ och kan ändras så att dess position i relation till formelcellen behålls. Om exempelvis en formel som innehåller A$1 visas i C4 och du kopierar och klistrar in formeln i D5, blir cellreferensen (i D5) B$1. Om kolumnkomponenten i en cellreferens är absolut ($A1):  Radkomponenten är relativ och kan ändras så att dess positionen i relation till formelcellen behålls. Om exempelvis en formel som innehåller $A1 visas i C4 och du kopierar och klistrar in formeln i C5 eller i D5, blir cellreferensen (i C5 och D5) $A2. Så här anger du hur absoluta cellreferenskomponenterna är: mm Skriv en cellreferens på något av de sätt som beskrivs ovan. mm Klicka på visningstriangeln för en cellreferens och välj ett alternativ från popupmenyn. mm Markera en cellreferens och bläddra bland alternativen genom att trycka på kommando-K. Använda operatorer i formler Använd operatorer i formler till att utföra aritmetiska beräkningar och till att jämföra värden:  Aritmetiska operatorer utför aritmetiska beräkningar, som addition och subtraktion, och returnerar numeriska resultat. Läs ”Aritmetiska operatorer” på sidan 26 för mer information.  Jämförelseoperatorer jämför två värden och returnerar SANT eller FALSKT. Läs ”Jämförelseoperatorer” på sidan 27 för mer information. Aritmetiska operatorer Du kan använda aritmetiska operatorer till att utföra aritmetiska beräkningar i formler. När du vill Använd den här aritmetiska operatorn Om t.ex. A2 innehåller 20 och B2 innehåller 2 blir resultatet av formeln Addera två värden + (plustecken) A2 + B2 returnerar 22. Subtrahera ett värde från ett annat värde – (minustecken) A2 - B2 returnerar 18. Multiplicera två värden * (asterisk) A2 * B2 returnerar 40. Dividera ett värde med ett annat värde / (snedstreck) A2 / B2 returnerar 10. Upphöja ett värde med ett annat värde ^ (inskjutningstecken) A2 ^ B2 returnerar 400. Beräkna ett procentvärde % (procenttecken) A2% returnerar 0,2, formaterat för visning som 20%. Om du använder en sträng med en aritmetisk operator returneras ett fel. 3 + ”hallå” är t.ex. inte en korrekt aritmetisk beräkning. 26 Kapitel 1 Använda formler i tabeller Kapitel 1 Använda formler i tabeller 27 Jämförelseoperatorer Du kan använda jämförelseoperatorerna till att jämföra två värden i formler. Jämförelseoperationer returnerar alltid värdena SANT eller FALSKT. Jämförelseoperatorer kan också användas till att konstruera de villkor som används av vissa funktioner. Se ”villkor” i tabellen ”Syntaxelement och termer i funktionsdefinitioner” på sidan 32 När du vill bestämma om Använd den här jämförelseoperatorn Om t.ex. A2 innehåller 20 och B2 innehåller 2 blir resultatet av formeln Två värden är lika = A2 = B2 returnerar FALSKT. Två värden är olika <> A2 <> B2 returnerar SANT. Det första värdet är större än det andra värdet > A2 > B2 returnerar SANT. Det första värdet är mindre än det andra värdet < A2 < B2 returnerar FALSKT. Det första värdet är större än eller lika med det andra värdet >= A2 >= B2 returnerar SANT. Det första värdet är mindre än eller lika med det andra värdet <= A2 <= B2 returnerar FALSKT. Strängar är större än siffror. Exemplet ”hallå” > 5 returnerar TRUE. SANT och FALSKT kan jämföras med varandra men inte med siffror eller strängar. SANT > FALSKT och FALSKT < SANT eftersom SANT tolkas som 1 och FALSKT tolkas som 0. TRUE = 1 returnerar FALSE och TRUE = ”NågonText” returnerar FALSE. Jämförelseoperationer används primärt i funktioner, som OM, som jämför två värden och sedan utför andra operationer beroende på om jämförelsen returnerar SANT eller FALSKT. Om du vill veta mer om det här ämnet väljer du Hjälp > ”iWork formler och funktioner Hjälp” eller Hjälp > ”iWork formler och funktioner –användarhandbok”. Strängoperatorn och jokertecken Strängoperatorn kan användas i formler och jokertecken kan användas i villkor. När du vill Använd följande strängoperator eller jokertecken Exempel Sammanfoga strängar eller innehållet i celler & ”abc”&”def” returnerar ”abcdef” ”abc”&A1 returnerar ”abc2” om cell A1 innehåller 2. A1&A2 returnerar ”12” om cell A1 innehåller 1 och cell A2 innehåller 2. Matcha ett enskilt tecken ? ”ta?” matchar alla strängar som börjar med ”ta” och innehåller exakt ett tecken till. Matcha godtyckligt antal tecken * ”*ed” matchar alla strängar som slutar med ”ed”, oavsett längd. Matcha ett tecken som också kan användas som jokertecken ~ ”~?” matchar själva frågetecknet, istället för att använda frågetecknet som jokertecken. Mer information om hur du använder jokertecken i villkor hittar du i avsnittet ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353. Kopiera och flytta formler och formlernas beräknade värden Så här kopierar och flyttar du celler som innehåller en formel: mm Om du vill kopiera det beräknade värdet i en formelcell men inte själva formeln markerar du cellen och väljer Redigera > Kopiera. Markera sedan cellen som ska innehålla värdet och välj Redigera > Klistra in värden. mm Om du vill kopiera eller flytta en formelcell eller en cell som formeln refererar till följer du anvisningarna i ”Kopiera och flytta celler” i Numbers Hjälp eller Numbers Användarhandbok. Om du har en stor tabell i Numbers och vill flytta formeln till en cell som inte syns i fönstret markerar du cellen, väljer Redigera > ”Markera för flytt”, markerar den andra cellen och väljer Redigera > Flytta. Om exempelvis formeln =A1 visas i cell D1 och du vill flytta samma formel till cell X1, markerar du D1, väljer Redigera > ”Markera för flytt”, markerar sedan X1 och väljer Redigera > Flytta. Formeln =A1 visas i cell X1. Om du kopierar eller flyttar en formelcell: Ändra vid behov cellreferenserna. Läs ”Skilja på absoluta och relativa cellreferenser” på sidan 25 för mer information. Om du flyttar en cell som en formel refererar till: Cellreferensen i formeln uppdateras automatiskt. Om det t.ex. finns en referens till A1 i en formel och du flyttar A1 till D95 ändras cellreferensen i formeln till D95. 28 Kapitel 1 Använda formler i tabeller Kapitel 1 Använda formler i tabeller 29 Visa alla formler i ett kalkylblad Om du vill se en lista över alla formler i ett kalkylblad i Numbers väljer du Innehåll > Visa formellista eller klickar på formellistknappen i verktygsfältet. Plats: Identifierar det ark och den tabell som formeln finns i. Resultat:  Visar det aktuella värdet beräknat av formeln. Formel:  Visar formeln. Så här använder du fönstret med formellistan: mm Du identifierar cellen som innehåller en formel genom att klicka på formeln. Tabellen visas ovanför fönstret med formellistan och formelcellen markeras. mm Du redigerar formeln genom att dubbelklicka på den. mm Du ändrar storlek på fönstret med formellistan genom att dra markörerna uppe i högra hörnet uppåt eller nedåt. mm Du hittar formler som innehåller ett visst element genom att skriva elementet i sökfältet och trycka på returtangenten. Söka och ersätta formelelement I Numbers kan du genom att använda fönstret Sök och ersätt söka igenom alla formler i ett kalkylblad efter ett visst element och, om du vill, ändra det. Så här öppnar du fönstret Sök och ersätt: mm Välj Redigera > Sök > Visa sökning och klicka sedan på Sök och ersätt. mm Välj Innehåll > Visa formellista och klicka sedan på Sök och ersätt. Sök: Ange det formelelement (cellreferens, operator, funktion, osv.) du söker. I:  Välj Endast formler från den här popupmenyn. Matcha skiftläge:  Markera det här alternativet om du bara vill hitta elementet vars stora och små bokstäver stämmer exakt med söksträngen i sökfältet. Hela ord:  Välj det här alternativet om du bara vill hitta elementet vars hela innehåll stämmer med söksträngen i sökfältet. Ersätt:  Ange om du vill vad söksträngen i sökfältet ska ersättas med. Upprepa sökning (loop):  Välj det här alternativet om du vill fortsätta söka efter söksträngen i sökfältet även efter det att hela kalkylbladet har sökts igenom. Nästa eller Föregående:  Klicka på de här alternativen om du vill söka efter nästa eller föregående förekomst av söksträngen i sökfältet. När ett element har hittats öppnas formelredigeraren och formeln som innehåller förekomsten av elementet visas. Ersätt alla:  Klicka på det här alternativen om du vill ersätta alla förekomster av söksträngen i sökfältet med det du skrivit i fältet Ersätt. Ersätt:  Klicka på det här alternativen om du vill ersätta den aktuella förekomsten av söksträngen i sökfältet med det du skrivit i fältet Ersätt. Sök och ersätt:  Klicka på det här alternativen om du vill ersätta den aktuella förekomsten av söksträngen i sökfältet och söka efter nästa förekomst. 30 Kapitel 1 Använda formler i tabeller 31 Det här kapitlet är en introduktion till funktionerna i iWork. En introduktion till funktioner En funktion är en namngiven beräkning som du kan ta med i en formel när du vill utföra en beräkning eller ändra data i en tabellcell. I iWork finns funktioner som du kan använda till att utföra matematiska och ekonomiska beräkningar, hämta cellvärden baserat på en sökning, ändra textsträngar eller hämta aktuellt datum och tid. Varje funktion har ett namn följt av ett eller flera argument inom parentes. Du använder argument till att tillhandahålla värden som funktionen behöver för att fylla sitt syfte. Följande formel innehåller t.ex. en funktion med namnet SUMMA med ett enda argument (ett cellintervall) som adderar värdena i kolumn A, rad 2 till och med 10: =SUMMA(A2:A10) Antalet och typerna av argument varierar mellan funktionerna. Antalet argument och beskrivningar av dem anges tillsammans med funktionen i den alfabetiska ”Lista över funktionskategorier” på sidan 39. Beskrivningarna innehåller också ytterligare information och exempel på varje funktion. Information om funktioner Om du vill veta mer om Gå till Syntax för funktionsdefinitioner ”Syntaxelement och termer i funktionsdefinitioner” på sidan 32 Typer av argument som används av funktioner ”Värdetyper” på sidan 34 Funktionskategorier som tidslängd och statistik ”Lista över funktionskategorier” på sidan 39. Funktionerna listas alfabetiskt inom varje kategori. Översikt över funktionerna i iWork 2 Om du vill veta mer om Gå till Argument som är vanliga i flera ekonomifunktioner ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 Fler exempel och ämnen ”Ytterligare exempel och ämnen” på sidan 333 Syntaxelement och termer i funktionsdefinitioner Funktioner beskrivs med vissa syntaxelement och termer. Term eller symbol Betydelse versaler Funktionsnamn visas med endast versaler. Det går dock att ange ett funktionsnamn med både versaler och gemener blandat. parentes Funktionsargument placeras inom parentes. Parenteserna krävs, även om iWork i ett begränsat antal fall kan infoga slutparentesen automatiskt. kursiverad text Kursiverad text anger att du måste ersätta argumentnamnet med ett värde funktionen använder till att beräkna ett resultat. Argumenten kan ha en värdetyp, som ”nummer”, ”datum/tid” eller ”sträng”. Värdetyper tas upp i ”Värdetyper” på sidan 34. komman och semikolon Syntaxbeskrivningarna för funktioner använder komman till att separera argument. Om dina språk- och textinställningar (Mac OS X 10.6 eller senare) eller internationella inställningar (tidigare versioner av Max OS X) är inställda att använda kommatecken som decimalseparator så separerar du argument med semikolon istället för komma. ellips (…) Ett argument följt av en ellips kan upprepas så många gånger det behövs. Eventuella begränsningar beskrivs i argumentdefinitionen. förteckning En förteckning är en värdesekvens som används av en funktion, eller som returneras av en funktion. 32 Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iWork Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iWork 33 Term eller symbol Betydelse förteckningskonstant En förteckningskonstant är en uppsättning värden inom klamrar ({}) och skrivs direkt i funktionen. Exempel: {1, 2, 5, 7} eller {”01/02/2008”, ”03/10/2009”, ”08/11/2010”}. förteckningsfunktion Ett litet antal funktioner beskrivs som ”förteckningsfunktioner” vilket innebär att funktionen returnerar en förteckning över värden istället för ett enda värde. De här funktionerna används ofta till att tillhandahålla värden åt en annan funktion. booleskt uttryck Ett booleskt uttryck är ett uttryck som uppskattas till det booleska värdet SANT eller FALSKT. konstant En konstant är ett värde som anges direkt i formeln och som inte innehåller några funktionsanrop eller referenser. I t.ex. formeln =SAMMANFOGA(”katt”, ”er”) är ”katt” och ”er” konstanter. modalt argument Ett modalt argument är ett argument som kan ha ett av flera möjliga angivna värden. Normalt säger modala argument något om den typ av beräkning funktionen ska utföra eller den typ av data funktionen ska returnera. Om ett modalt argument har ett förvalt värde anges det i argumentbeskrivningen. villkor Ett villkor är ett uttryck som kan innehålla jämförelseoperatorer, konstanter, strängoperatorn & samt referenser. Villkorets innehåll måste vara sådant att resultatet av när villkoret jämförs med ett annat värde blir det booleska värdet SANT eller FALSKT.. Further information and examples are included in ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353. Värdetyper Ett funktionsargument har en typ som anger vilken typ av information argumentet kan innehålla. Funktioner returnerar också ett värde av en viss typ. Värdetyp Beskrivning något Om ett argument är angett som ”något” kan det vara ett booleskt värde, datum-/tidvärde, tidslängdsvärde, nummervärde eller strängvärde. Boolesk Ett booleskt värde är ett logiskt värde av typen SANT (1) eller FALSKT (0) eller en referens till en cell som innehåller eller resulterar i ett logiskt värde av typen SANT eller FALSKT. Ett booleskt värde är oftast resultatet av en utvärdering av ett booleskt uttryck, men det kan också anges direkt som ett argument i en funktion eller som innehållet i en cell. En vanlig användning av booleska värden är att avgöra vilket uttryck som ska returneras av funktionen OM. samling Ett argument som är angivet som en samling kan vara en referens till ett specifikt tabellcellsintervall, en förteckningskonstant eller en förteckning som returnerats av en förteckningsfunktion. Ett argument som är angivet som en samling har ytterligare attribut som definierar den typ av värden argumentet kan innehålla. 34 Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iWork Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iWork 35 Värdetyp Beskrivning datum/tid Det här är ett datum-/tidvärde eller en referens till en cell som innehåller ett datum-/tidvärde i något av de format som stöds av iWork. Datum-/ tidvärden måste skrivas inom citationstecken i funktioner. Du kan välja att visa bara ett datum eller ett klockslag i en cell, men alla datum-/ tidvärden innehåller både ett datum och ett klockslag. Även om datum oftast kan anges direkt som strängar (till exempel ”12/31/2010”), så ser DATUM-funktionen till att datumet tolkas på ett konsekvent sätt oavsett vilket datumformat som valts i Systeminställningar (sök efter ”datumformat” i fönstret Systeminställningar). Värdetyp Beskrivning tidslängd Ett tidslängdsvärde är en angiven tidslängd eller en referens till en cell som innehåller en tidslängd. Tidslängdsvärden består av veckor (v eller veckor), dagar (d eller dagar), timmar (t eller timmar), minuter (m eller minuter), sekunder (s eller sekunder) och millisekunder (ms eller millisekunder). Ett tidslängdsvärde kan anges i ett av två format. Det första formatet består av en siffra följt av en tidsperiod (t.ex. t för timmar), valfritt följt av ett mellanslag och upprepat för andra tidsperioder. Du kan antingen ange förkortningen för perioden, som ”t”, eller det fullständiga namnet, som ”timmar”. T.ex.: 12h 5d 3m representerar en tidslängd av 12 timmar, 5 dagar och 3 minuter. Tidsperioder behöver inte anges i längdordning och inga mellanslag krävs. 5d 5t är samma sak som 5t5d. Om du skriver strängen direkt i en formel måste du skriva den inom citationstecken, som i ”12t 5d 3m”. En tidslängd kan också anges som en serie siffror avgränsade av kolon. Om du använder det här formatet måste ett sekundargument tas med i slutet med ett decimaltecken följd av antalet millisekunder, som kan vara 0, om tidslängdsvärdet riskerar att sammanblandas med ett datum-/tidvärde. Exempelvis så representerar 12:15:30.0 en tidslängd på 12 timmar, 15 minuter och 30 sekunder medan 12:15:30 representerar klockslaget 12:15:30. 5:00.0 representerar en tidslängd på exakt 5 minuter. Om du skriver strängen direkt i en funktion måste du skriva den inom citationstecken, som ”12:15:30.0” eller ”5:00.0”. Om cellen är formaterad till att visa en viss tidslängd tillämpas tidslängdsenheterna i relation till tidslängdsvisningen och du behöver inte ange millisekunder. lista En lista är en kommaseparerad sekvens av andra värden. Till exempel, =VÄLJ(3, ”1”, ”andra”, 7, ”sista”). I vissa fall inkluderas listan i en ytterligare uppsättning parenteser. Exempel: =OMRÅDEN((B1:B5, C10:C12)). 36 Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iWork Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iWork 37 Värdetyp Beskrivning modal Ett modalt värde är ett enskilt värde, ofta en siffra, som representerar ett specifikt läge för ett modalt argument. ”Modala argument” definieras i ”Syntaxelement och termer i funktionsdefinitioner” på sidan 32. nummer Ett nummervärde är ett tal, ett numeriskt uttryck, eller en referens till en cell som innehåller ett numeriskt uttryck. Om de värden som accepteras för ett tal är begränsade (t.ex. om talet måste vara större än 0) anges detta i argumentbeskrivningen. intervallvärde Ett intervallvärde är en referens till ett enskilt cellintervall (kan vara en enda cell). Intervallvärden har ytterligare attribut som definierar vilken typ av värden de kan innehålla. Den informationen anges i argumentbeskrivningen. Värdetyp Beskrivning referens Det här är en referens till en enskild cell eller ett intervall av celler. Om intervallet innehåller fler än en cell separeras start- och slutcellen med ett enda kolon. Exempel: =ANTAL(A3:D7) Om inte cellnamnet är unikt inom alla tabeller måste referensen innehålla namnet på tabellen om referensen är till en cell eller en annan tabell. Exempel: =Tabell 2::B2. Lägg märke till att tabellnamnet och cellreferensen separeras av dubbla kolon (::). Om tabellen finns i ett annat blad måste också namnet på bladet inkluderas, såvida inte cellnamnet är unikt inom alla blad. Exempel: =SUMMA(Ark 2::Tabell 1::C2:G2). Arkets namn, tabellnamnet och cellreferensen separeras av dubbla kolon. Vissa funktioner som accepterar intervall kan hantera intervall som sträcker sig över flera tabeller. Tänk dig att du har öppnat en fil som har ett ark med tre tabeller (Tabell 1, Tabell 2, Tabell 3). Tänk dig också att cell C2 i varje tabell innehåller siffran 1. Formeln =SUMMA(Tabell 1:Tabell 2 :: C2) sträcker sig då över två av tabellerna och adderar cell C2 i alla tabeller mellan Tabell 1 och Tabell 2. Resultatet blir alltså 2. Om du drar Tabell 3 så att den hamnar mellan Tabell 1 och Tabell 2 i sidofältet returnerar funktionen 3 eftersom den nu adderar cell C2 i alla tre tabellerna (Tabell 3 ligger mellan Tabell 1 och Tabell 2). sträng En sträng består av inga eller fler tecken, eller en referens till en cell som innehåller ett eller fler tecken. Tecknen kan bestå av alla tecken som går att skriva, inklusive tal. Strängvärden måste skrivas inom citationstecken i formler. Om strängvärdet är begränsat på något sätt (om det t.ex. måste representera ett datum) anges detta i argumentbeskrivningen. 38 Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iWork Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iWork 39 Lista över funktionskategorier Det finns flera funktionskategorier. Vissa funktioner utför t.ex. beräkningar med datum-/tidvärden, logiska funktioner ger ett booleskt (SANT eller FALSKT) resultat och andra funktioner utför ekonomiska beräkningar. Varje funktionskategori tas upp i ett separat kapitel. ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Lista över tidslängdsfunktioner” på sidan 62 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner” på sidan 151 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 Klistra in från exempel i hjälpen Många av exemplen i hjälpen kan kopieras och klistras in direkt i en tabell eller (i Numbers) på en tom sida. Det finns två grupper av exempel som kan kopieras från hjälpen och klistras in i en tabell. Den första är enskilda exempel som ingår i hjälpen. Alla sådana exempel börjar med ett likhetstecken (=). I hjälpavsnittet om funktionen TIMME finns det två sådana exempel. Om du vill använda ett av dessa exempel markerar du texten från och med likhetstecken fram till slutet av exemplet. När texten är markerad kan du kopiera och klistra in den i valfri cell i tabellen. Ett alternativ till att kopiera och klistra in är att dra markeringen från exemplet och släppa den i en tabellcell. Den andra typen av exempel som kan kopieras är exempeltabeller som ingår i hjälpen. Det här är exempeltabellen för UPPLRÄNTA. Om du vill använda en exempeltabell markerar du alla cellerna i tabellen, inklusive första raden. När texten är markerad kan du kopiera och klistra in den i valfri tabellcell eller på en tom sida i ett Numbers-ark. Det går inte att dra och släppa den här typen av exempel. 40 Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iWork 41 Med datum- och tidfunktionerna kan du arbeta med datum och tider, och lösa problem som att ta reda på antalet arbetsdagar mellan två datum eller ta reda på vilken veckodag ett visst datum infaller på. Lista över datum- och tidfunktionerna I iWork finns följande datum- och tidfunktioner som kan användas i tabeller. Funktion Beskrivning ”DATUM” (sidan 43) Funktionen DATE kombinerar separata värden för år, månad och dag och returnerar ett datum-/ tidsvärde. Även om datum oftast kan anges direkt som strängar (till exempel ”12/31/2010”), så ser DATUM-funktionen till att datumet tolkas på ett konsekvent sätt oavsett vilket datumformat som angetts i Systeminställningar (sök efter ”datumformat” i fönstret Systeminställningar). ”DATEDIF” (sidan 44) Funktionen DATEDIF returnerar antalet dagar, månader eller år mellan två datum. ”DATUMVÄRDE” (sidan 45) Funktionen DATUMVÄRDE konverterar en datumtextsträng och returnerar ett datum-/ tidsvärde. Funktionen ger kompatibilitet med andra kalkylbladsprogram. ”DAG” (sidan 46) Funktionen DAG returnerar dag i månaden för ett angivet datum-/tidsvärde. ”DAGNAMN” (sidan 47) Funktionen DAGNAMN returnerar namnet på veckodagen från ett datum-/tidsvärde eller en siffra. Dag 1 är söndag. ”DAGAR360” (sidan 47) Funktionen DAGAR360 returnerar antalet dagar mellan två datum baserat på tolv månader med 30 dagar och ett år om 360 dagar. Datum-/tidfunktioner 3 Funktion Beskrivning ”EDATUM” (sidan 48) Funktionen EDATUM returnerar ett datum som är ett antal månader före eller efter ett angivet datum. ”SLUTMÅNAD” (sidan 49) Funktionen SLUTMÅNAD returnerar ett datum som är den sista dagen i månaden ett antal månader före eller efter ett angivet datum. ”TIMME” (sidan 50) Funktionen TIMME returnerar timmen för ett angivet datum-/tidsvärde. ”MINUT” (sidan 50) Funktionen MINUT returnerar minuterna för ett angivet datum-/tidsvärde. ”MÅNAD” (sidan 51) Funktionen MÅNAD returnerar månaden för ett angivet datum-/tidsvärde. ”MÅNADNAMN” (sidan 52) Funktionen MÅNADNAMN returnerar namnet på en månad från en siffra. Månad 1 är januari. ”NETTOARBETSDAGAR” (sidan 53) Funktionen NETTOARBETSDAGAR returnerar antalet arbetsdagar mellan två datum. Arbetsdagar exkluderar helger och eventuella andra datum som specifikt exkluderas. ”NU” (sidan 54) Funktionen NU returnerar det aktuella datum-/ tidsvärdet från systemklockan. ”SEKUND” (sidan 54) Funktionen SEKUND returnerar sekunderna för ett angivet datum-/tidsvärde. ”KLOCKSLAG” (sidan 55) Funktionen KLOCKSLAG konverterar separata värden för timmar, minuter och sekunder till ett datum-/tidsvärde. ”TIDVÄRDE” (sidan 56) Funktionen TIDVÄRDE returnerar tiden som en decimaldel av ett 24-timmarsdygn från ett givet datum-/tidsvärde eller från en textsträng. ”IDAG” (sidan 56) Funktionen IDAG returnerar det aktuella systemdatumet. Tiden anges till 12:00. ”VECKODAG” (sidan 57) Funktionen VECKODAG returnerar ett tal som är veckodagen för ett angivet datum. ”VECKONR” (sidan 58) Funktionen VECKONR returnerar veckonumret för ett angivet datum. ”ARBETSDAGAR” (sidan 59) Funktionen ARBETSDAGAR returnerar det datum som ligger det angivna ett antalet arbetsdagar före eller efter ett angivet datum. Arbetsdagar exkluderar helger och eventuella andra datum som specifikt exkluderas. 42 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 43 Funktion Beskrivning ”ÅR” (sidan 60) Funktionen ÅR returnerar året för ett angivet datum-/tidsvärde. ”ÅRDEL” (sidan 61) Funktionen ÅRDEL returnerar den del av ett år som representeras av antalet hela dagar mellan två datum. DATUM Funktionen DATE kombinerar separata värden för år, månad och dag och returnerar ett datum-/tidsvärde. Även om datum oftast kan anges direkt som strängar (till exempel ”12/31/2010”), så ser DATUM-funktionen till att datumet tolkas på ett konsekvent sätt oavsett vilket datumformat som angetts i Systeminställningar (sök efter ”datumformat” i fönstret Systeminställningar). DATUM(år, månad, dag)  år:  Året för det returnerade värdet. år är ett numeriskt värde. Värdet konverteras inte. Om du anger 10 används år 10, inte 1910 eller 2010.  månad:  Månaden för det returnerade värdet. månad är ett tal som ska vara mellan 1 och 12.  dag:  Dagen för det returnerade värdet. dag är ett numeriskt värde mellan 1 och det antal dagar som finns i månaden. Exempel: Om A1 innehåller 2014, A2 innehåller 11 och A3 innehåller 10: =DATUM(A1, A2, A3) returnerar 10 nov 2014, som visas med cellens aktuella format. =DATUM(A1, A3, A2) returnerar 11 okt 2014. =DATUM(2012, 2, 14) returnerar 14 feb 2012. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”LÖPTID” på sidan 67 ”KLOCKSLAG” på sidan 55 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 DATEDIF Funktionen DATEDIF returnerar antalet dagar, månader eller år mellan två datum. DATEDIF(start-datum, slut-datum, kalkyl-metod)  start-datum:  Startdatumet. start-datum är ett datum-/tidsvärde.  slut-datum:  Slutdatumet. slut-datum är ett datum-/tidsvärde.  kalkyl-metod: Anger hur tidsskillnader uttrycks och hur datum i olika år eller månader hanteras. ”D”:  Räkna antalet dagar mellan start- och slutdatum. ”M”:  Räkna antalet månader mellan start- och slutdatum. ”Y”:  Räkna antalet år mellan start- och slutdatum. ”MD”:  Räkna antalet dagar mellan start- och slutdatum och ignorera månader och år. Månaden i slut-datum anses vara månaden i start-datum. Om startdagen ligger efter slutdagen utgår beräkningen från slutdagen som om den ligger i föregående månad. Året för slut-datum används till att kontrollera om det är ett skottår. ”ÅM”:  Räkna antalet hela månader mellan start- och slutdatum och ignorera året. Om startmånad/dag ligger före slutmånad/år behandlas datumen som om de ligger i samma år. Om startmånad/dag ligger efter slutmånad/år behandlas datumen som om de ligger i två på varandra följande år. ”ÅD”:  Räkna antalet dagar mellan start- och slutdatum och ignorera året. Om startmånad/dag ligger före slutmånad/år behandlas datumen som om de ligger i samma år. Om startmånad/dag ligger efter slutmånad/år behandlas datumen som om de ligger i två på varandra följande år. Exempel: Om A1 innehåller datum-/tidsvärdet 6/4/88 och A2 innehåller datum-/tidsvärdet 30/10/06: =DATEDIF(A1, A2, ”D”) returnerar 6781, antalet dagar mellan 6 april 1988 och 30 oktober 2006. =DATEDIF(A1, A2, ”M”) returnerar 222, antalet hela månader mellan 6 april 1988 och 30 oktober 2006. =DATEDIF(A1, A2, ”Å”) returnerar 18, antalet hela år mellan 6 april 1988 och 30 oktober 2006. =DATEDIF(A1, A2, ”MD”) returnerar 24, antalet dagar mellan den sjätte dagen i en månad och den 30:e dagen i samma månad. =DATEDIF(A1, A2, ”ÅM”) returnerar 6, antalet dagar mellan april och efterföljande oktober i valfritt år. =DATEDIF(A1, A2, ”ÅD”) returnerar 207, antalet dagar mellan 6 april och efterföljande 30 oktober i valfritt år. =DATEDIF(”06/04/1988”, NU(), ”Å”) & ” år, ” & DATEDIF(”06/04/1988”, NU(), ”ÅM”) & ” månader och ” & DATEDIF(”06/04/1988”, NU(), ”MD”) & ” dagar” returnerar den nuvarande åldern på en person född den 6 april 1988. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DAGAR360” på sidan 47 44 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 45 ”NETTOARBETSDAGAR” på sidan 53 ”NU” på sidan 54 ”ÅRDEL” på sidan 61 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 DATUMVÄRDE Funktionen DATUMVÄRDE konverterar en datumtextsträng och returnerar ett datum-/ tidsvärde. Funktionen ger kompatibilitet med andra kalkylbladsprogram. DATUMVÄRDE(datum-text)  datum-text:  Datumsträng som ska konverteras. datum-text är ett strängvärde. Det måste vara ett datum angivet inom citationstecken eller ett datum-/tidsvärde. Om datum-text inte är något giltigt datum returneras ett fel. Exempel: Om cellen B1 innehåller datum-/tidsvärdet 2 augusti 1979 06:30:00 och cellen C1 innehåller strängen 16/10/2008: =DATEVALUE(B1) returnerar 2 aug 1979 och behandlas som ett datumvärde om det refereras i andra formler. Det returnerade värdet formateras i enlighet med det befintliga cellformatet. En som formaterats som Automatiskt använder det datumformat som angetts i Systeminställningar (sök efter ”datumformat” i Systeminställningar). =DATUMVÄRDE(C1) returnerar 16 okt 2008. =DATUMVÄRDE(”29/12/1974”) returnerar 29 dec 1974. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DATUM” på sidan 43 ”KLOCKSLAG” på sidan 55 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 DAG Funktionen DAG returnerar dag i månaden för ett angivet datum-/tidsvärde. DAG(datum)  datum:  Datum som funktionen ska använda. datum är ett datum-/tidsvärde. Tidsdelen ignoreras av den här funktionen. Exempel: =DAG(”6/4/88 23.59.22”) returnerar 6. =DAG(”12/5/2009”) returnerar 12. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DAGNAMN” på sidan 47 ”TIMME” på sidan 50 ”MINUT” på sidan 50 ”MÅNAD” på sidan 51 ”SEKUND” på sidan 54 ”ÅR” på sidan 60 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 46 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 47 DAGNAMN Funktionen DAGNAMN returnerar namnet på veckodagen från ett datum-/tidsvärde eller en siffra. Dag 1 är söndag. DAGNAMN(dag-num)  dag-num:  Önskad veckodag. dag-num är ett datum-/tidsvärde, eller ett numeriskt värde i intervallet 1 till 7. Om dag-num har decimaler ignoreras de. Exempel: Om B1 innehåller datum-/tidsvärdet 2 augusti 1979 06:30:00 och cellen C1 innehåller strängen 16/10/2008 och D1 innehåller 6: =DAGNAMN(B1) returnerar torsdag. =DAGNAMN(C1) returnerar torsdag. =DAGNAMN(D1) returnerar fredag. =DAGNAMN(”29/12/1974”) returnerar söndag. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DAG” på sidan 46 ”MÅNADNAMN” på sidan 52 ”VECKODAG” på sidan 57 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 DAGAR360 Funktionen DAGAR360 returnerar antalet dagar mellan två datum baserat på tolv månader med 30 dagar och ett år om 360 dagar. DAGAR360(start-datum, slut-datum, använd-euro-metod)  start-datum:  Startdatumet. start-datum är ett datum-/tidsvärde.  slut-datum:  Slutdatumet. slut-datum är ett datum-/tidsvärde.  använd-euro-metod:  Ett valfritt värde som anger om NASD-metoden eller den europeiska metoden ska användas för datum som faller på den 31:a i månaden. NASD-metod (0, FALSKT, eller utelämnad):  Använd NASD-metoden för datum som faller på den 31:a i månaden. EURO-metod (1 eller SANT):  Använd europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden. Exempel: =DAGAR360(”20/12/2008”, ”31/3/2009”) returnerar 101d. =DAGAR360(”27/2/2008”, ”31/3/2009”,0) returnerar 394d. =DAGAR360(”27/2/2008”, ”31/3/2009”,1) returnerar 393d då den europeiska beräkningsmetoden används. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DATEDIF” på sidan 44 ”NETTOARBETSDAGAR” på sidan 53 ”ÅRDEL” på sidan 61 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 EDATUM Funktionen EDATUM returnerar ett datum som är ett antal månader före eller efter ett angivet datum. EDATUM(start-datum, månad-förskjutning)  start-datum:  Startdatumet. start-datum är ett datum-/tidsvärde.  månad-förskjutning:  Antalet månader före eller efter startdatumet. månadförskjutning är ett numeriskt värde. Ett negativt värde för månad-förskjutning används till att ange ett antal månader före startdatum, och ett positivt värde för månad-förskjutning används till att ange antalet månader efter startdatum. Exempel: =EDATUM(”15/1/2000”, 1) returnerar 15/2/2000, datumet en månad senare. =EDATUM(”15/1/2000”, -24) returnerar 15/1/1998, datumet 24 månader tidigare. 48 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 49 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”SLUTMÅNAD” på sidan 49 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SLUTMÅNAD Funktionen SLUTMÅNAD returnerar ett datum som är den sista dagen i månaden ett antal månader före eller efter ett angivet datum. SLUTMÅNAD(start-datum, månad-förskjutning)  start-datum:  Startdatumet. start-datum är ett datum-/tidsvärde.  månad-förskjutning:  Antalet månader före eller efter startdatumet. månadförskjutning är ett numeriskt värde. Ett negativt värde för månad-förskjutning används till att ange ett antal månader före startdatum, och ett positivt värde för månad-förskjutning används till att ange antalet månader efter startdatum. Exempel: =SLUTMÅNAD(”15/5/2010”, 5) returnerar 31 okt 2010, sista dagen i månaden fem månader efter maj 2010. =SLUTMÅNAD(”15/5/2010”, -5) returnerar 31 dec 2009, sista dagen i månaden fem månader före maj 2010. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”EDATUM” på sidan 48 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 TIMME Funktionen TIMME returnerar timmen för ett angivet datum-/tidsvärde. TIMME(tid)  tid:  Tiden som funktionen ska använda. tid är ett datum-/tidsvärde. Datumdelen ignoreras av den här funktionen. Tänk på vid användning  Klockslaget som returneras är i 24-timmarsformat (0 är midnatt, 23 är elva på kvällen). Exempel: =TIMME(NU()) returnerar den aktuella timmen på dagen. =TIMME(”4/6/88 11:59:22 AM”) returnerar 11. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DAG” på sidan 46 ”MINUT” på sidan 50 ”MÅNAD” på sidan 51 ”SEKUND” på sidan 54 ”ÅR” på sidan 60 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 MINUT Funktionen MINUT returnerar minuterna för ett angivet datum-/tidsvärde. MINUT(tid)  tid:  Tiden som funktionen ska använda. tid är ett datum-/tidsvärde. Datumdelen ignoreras av den här funktionen. Exempel =MINUT(”4/6/88 11:59:22 AM”) returnerar 59. 50 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 51 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DAG” på sidan 46 ”TIMME” på sidan 50 ”MÅNAD” på sidan 51 ”SEKUND” på sidan 54 ”ÅR” på sidan 60 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 MÅNAD Funktionen MÅNAD returnerar månaden för ett angivet datum-/tidsvärde. MÅNAD(datum)  datum:  Datum som funktionen ska använda. datum är ett datum-/tidsvärde. Tidsdelen ignoreras av den här funktionen. Exempel =MÅNAD(”6 april 1988 11:59:22 AM”) returnerar 4. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DAG” på sidan 46 ”TIMME” på sidan 50 ”MINUT” på sidan 50 ”MÅNADNAMN” på sidan 52 ”SEKUND” på sidan 54 ”ÅR” på sidan 60 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 MÅNADNAMN Funktionen MÅNADNAMN returnerar namnet på en månad från en siffra. Månad 1 är januari. MÅNADNAMN(månad-num)  månad-num:  Önskad månad. månad-num är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 12. Om månad-num har decimaler ignoreras de. Exempel: =MÅNADNAMN(9) returnerar september. =MÅNADNAMN(6) returnerar juni. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DAGNAMN” på sidan 47 ”MÅNAD” på sidan 51 ”VECKODAG” på sidan 57 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 52 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 53 NETTOARBETSDAGAR Funktionen NETTOARBETSDAGAR returnerar antalet arbetsdagar mellan två datum. Arbetsdagar exkluderar helger och eventuella andra datum som specifikt exkluderas. NETTOARBETSDAGAR(start-datum, slut-datum, uteslut-datum)  start-datum:  Startdatumet. start-datum är ett datum-/tidsvärde.  slut-datum:  Slutdatumet. slut-datum är ett datum-/tidsvärde.  uteslut-datum:  En valfri samling datum som ska uteslutas från beräkningen. uteslutdatum är en samling som innehåller datum-/tidsvärden. Exempel =NETTOARBETSDAGAR(”01/11/2009”, ”30/11/2009”, {”11/11/2009”,”26/11/2009”}) returnerar 19d, antalet arbetsdagar i november 2009 exklusive helger och de två helgdagar som specifikt exkluderas. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DATEDIF” på sidan 44 ”DAGAR360” på sidan 47 ”ARBETSDAGAR” på sidan 59 ”ÅRDEL” på sidan 61 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 NU Funktionen NU returnerar det aktuella datum-/tidsvärdet från systemklockan. NU() Tänk på vid användning  Funktionen NU har inte några argument. Du måste dock skriva ut parenteserna: =NU(). Exempel =NU() returnerar 4 oktober, 2008 10.47, om filen har uppdaterats den 4 oktober 2008 kl 10.47 på förmiddagen. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”IDAG” på sidan 56 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SEKUND Funktionen SEKUND returnerar sekunderna för ett angivet datum-/tidsvärde. SEKUND(tid)  tid:  Tiden som funktionen ska använda. tid är ett datum-/tidsvärde. Datumdelen ignoreras av den här funktionen. Exempel =SEKUND(”4/6/88 11:59:22 am”) returnerar 22. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DAG” på sidan 46 ”TIMME” på sidan 50 ”MINUT” på sidan 50 54 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 55 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 KLOCKSLAG Funktionen KLOCKSLAG konverterar separata värden för timmar, minuter och sekunder till ett datum-/tidsvärde. KLOCKSLAG(timmar, minuter, sekunder)  timmar:  Antalet timmar för det returnerade värdet. timmar är ett numeriskt värde. Om timmar har decimaler ignoreras de.  minuter:  Antalet minuter för det returnerade värdet. minuter är ett numeriskt värde. Om minuter har decimaler ignoreras de.  sekunder:  Antalet sekunder för det returnerade värdet. sekunder är ett numeriskt värde. Om sekunder har decimaler ignoreras de. Tänk på vid användning  Du kan ange värden för timme, minut och sekund större än 24, 60 respektive 60. Om timmarna, minuterna och sekunderna tillsammans överskrider 24 timmar subtraheras 24 timmar upprepade gånger tills värdet blir lägre än 24 timmar. Exempel: =KLOCKSLAG(12, 0, 0) returnerar 12:00. =KLOCKSLAG(16, 45, 30) returnerar 16:45. =KLOCKSLAG(0, 900, 0) returnerar 15:00. =KLOCKSLAG(60, 0, 0) returnerar 12:00. =KLOCKSLAG(4.25, 0, 0) returnerar 4:00. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DATUM” på sidan 43 ”DATUMVÄRDE” på sidan 45 ”LÖPTID” på sidan 67 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 TIDVÄRDE Funktionen TIDVÄRDE returnerar tiden som en decimaldel av ett 24-timmarsdygn från ett givet datum-/tidsvärde eller från en textsträng. TIDVÄRDE(tid)  tid:  Tiden som funktionen ska använda. tid är ett datum-/tidsvärde. Datumdelen ignoreras av den här funktionen. Exempel: =TIDVÄRDE(”4/6/88 12:00”) returnerar 0,5 (mitt på dagen representerar en halv dag). =TIDVÄRDE(”12:00:59”) returnerar 0,5007 (avrundat till fyra decimalers noggrannhet). =TIDVÄRDE(”9:00 pm”) returnerar 0,875 (21 timmar, eller 21:00, dividerat med 24). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 IDAG Funktionen IDAG returnerar det aktuella systemdatumet. Tiden anges till 12:00. IDAG() Tänk på vid användning  Funktionen IDAG har inte några argument. Du måste dock skriva ut parenteserna: =IDAG().  Det visade datumet uppdateras varje gång du öppnar eller ändrar filen.  Du kan använda funktionen NU till att hämta det aktuella datumet och tiden och till att formatera cellen för visning av båda. 56 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 57 Exempel =IDAG() returnerar 6 april 2008 om beräkningen sker 6 april 2008. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”NU” på sidan 54 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 VECKODAG Funktionen VECKODAG returnerar ett tal som är veckodagen för ett angivet datum. VECKODAG(datum, första-dag)  datum:  Datum som funktionen ska använda. datum är ett datum-/tidsvärde. Tidsdelen ignoreras av den här funktionen.  första-dag:  Ett valfritt värde som avgör hur dagar numreras. Söndag är 1 (1 eller utelämnad):  Söndag är första dagen (dag 1) i veckan och lördag är dag 7. Måndag är 1 (2):  Måndag är första dagen (dag 1) i veckan och söndag är dag 7. Måndag är 0 (3):  Måndag är första dagen (dag 0) i veckan och söndag är dag 6. Exempel: =VECKODAG(”6 apr 1988”, 1) returnerar 4 (onsdag, den fjärde dagen om du börjar räkna söndag som dag 1). =VECKODAG(”6 apr 1988”) returnerar samma värde som föregående exempel (numreringsschema 1 används om inget argument för numreringsschema anges). =VECKODAG(”6 apr 1988”, 2) returnerar 3 (onsdag, den tredje dagen om du börjar räkna måndag som dag 1). =VECKODAG(”6 apr 1988”, 3) returnerar 2 (onsdag, den andra dagen om du börjar räkna måndag som dag 0). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DAGNAMN” på sidan 47 ”MÅNADNAMN” på sidan 52 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 VECKONR Funktionen VECKONR returnerar veckonumret för ett angivet datum. VECKONR(datum, första-dag)  datum:  Datum som funktionen ska använda. datum är ett datum-/tidsvärde. Tidsdelen ignoreras av den här funktionen.  första-dag:  Ett valfritt värde som anger om veckor börjar på söndag eller måndag. Söndag är 1 (1 eller utelämnad):  Söndag är första dagen (dag 1) i veckan och lördag är dag 7. Måndag är 1 (2):  Måndag är första dagen (dag 1) i veckan och söndag är dag 7. Exempel =VECKONR(”12/7/2009”,1) returnerar 29. =VECKONR(”12/7/2009”,2) returnerar 28. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DAG” på sidan 46 ”TIMME” på sidan 50 ”MINUT” på sidan 50 ”MÅNAD” på sidan 51 ”SEKUND” på sidan 54 ”ÅR” på sidan 60 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 58 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 59 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ARBETSDAGAR Funktionen ARBETSDAGAR returnerar det datum som ligger det angivna ett antalet arbetsdagar före eller efter ett angivet datum. Arbetsdagar exkluderar helger och eventuella andra datum som specifikt exkluderas. ARBETSDAGAR(datum, arbete-dagar, uteslut-datum)  datum:  Datum som funktionen ska använda. datum är ett datum-/tidsvärde. Tidsdelen ignoreras av den här funktionen.  arbete-dagar:  Antalet arbetsdagar före eller efter det angivna datumet. arbetedagar är ett numeriskt värde. Det är positivt om det önskade datumet ligger efter datum och negativt om det önskade datumet ligger för datum.  uteslut-datum:  En valfri samling datum som ska uteslutas från beräkningen. uteslut-datum är en samling som innehåller datum-/tidsvärden. Exempel =ARBETSDAGAR(”01/11/2009”, 20, {”11/11/2009”,”26/11/2009”}) returnerar 1 dec 2009, arbetsdagen 20 dagar efter 01/11/2009 exklusive helger och de två helgdagar som specifikt exkluderas. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”NETTOARBETSDAGAR” på sidan 53 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ÅR Funktionen ÅR returnerar året för ett angivet datum-/tidsvärde. ÅR(datum)  datum:  Datum som funktionen ska använda. datum är ett datum-/tidsvärde. Tidsdelen ignoreras av den här funktionen. Exempel: =ÅR(”6 april 2008”) returnerar 2008. =ÅR(NU()) returnerar 2009 om det uppskattas 4 juni 2009. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DAG” på sidan 46 ”TIMME” på sidan 50 ”MINUT” på sidan 50 ”MÅNAD” på sidan 51 ”SEKUND” på sidan 54 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 60 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 61 ÅRDEL Funktionen ÅRDEL returnerar den del av ett år som representeras av antalet hela dagar mellan två datum. ÅRDEL(start-datum, slut-datum, dagar-basis)  start-datum:  Startdatumet. start-datum är ett datum-/tidsvärde.  slut-datum:  Slutdatumet. slut-datum är ett datum-/tidsvärde.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel: =ÅRDEL(”15/12/2009”, ”30/6/2010”,0) returnerar 0,541666667. =ÅRDEL(”15/12/2009”, ”30/6/2010”,1) returnerar 0,539726027. =ÅRDEL(”12/15/2009”, ”6/30/2010”,2) returnerar 0,547222222. =ÅRDEL(”15/12/2009”, ”30/6/2010”,3) returnerar 0,539726027. =ÅRDEL(”15/12/2009”, ”30/6/2010”,4) returnerar 0,541666667. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DATEDIF” på sidan 44 ”DAGAR360” på sidan 47 ”NETTOARBETSDAGAR” på sidan 53 ”Lista över datum- och tidfunktionerna” på sidan 41 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 62 Med hjälp av tidslängdsfunktionerna kan du arbeta med tidsperioder genom att konvertera mellan olika tidsperioder, t.ex. timmar, dagar och veckor. Lista över tidslängdsfunktioner I iWork finns följande tidslängdsfunktioner som kan användas i tabeller. Funktion Beskrivning ”TID.TILL.DAG” (sidan 63) Funktionen TID.TILL.DAG konverterar ett tidslängdsvärde till antal dagar. ”TID.TILL.TIM” (sidan 63) Funktionen TID.TILL.TIM konverterar ett tidslängdsvärde till antal timmar. ”TID.TILL.MS” (sidan 64) Funktionen TID.TILL.MS konverterar ett tidslängdsvärde till antal millisekunder. ”TID.TILL.MIN” (sidan 65) Funktionen TID.TILL.MIN konverterar ett tidslängdsvärde till antal minuter. ”TID.TILL.S” (sidan 65) Funktionen TID.TILL.S konverterar ett tidslängdsvärde till antal sekunder. ”TID.TILL.V” (sidan 66) Funktionen TID.TILL.V konverterar ett tidslängdsvärde till antal veckor. ”LÖPTID” (sidan 67) Funktionen LÖPTID kombinerar separata värden för veckor, dagar, timmar, minuter, sekunder och millisekunder och returnerar ett tidslängdsvärde. ”BARA.TIDSLÄNGD” (sidan 68) Funktionen BARA.TIDSLÄNGD utvärderar ett angivet värde och returnerar antalet dagar det representerar om det är ett tidslängdsvärde, annars det angivna värdet. Funktionen ger kompatibilitet med andra kalkylbladsprogram. Tidslängdsfunktioner 4 Kapitel 4 Tidslängdsfunktioner 63 TID.TILL.DAG Funktionen TID.TILL.DAGkonverterar ett tidslängdsvärde till antal dagar. TID.TILL.DAG(tidslängd)  tidslängd:  Tidslängd som ska konverteras. tidslängd är ett tidslängdsvärde. Exempel: =TID.TILL.DAG(”2v 3d 2t 10m 0s 5ms”) returnerar 17,09027784. =TID.TILL.DAG(”10:0:13:00:05.500”) returnerar 70,5417302. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”TID.TILL.TIM” på sidan 63 ”TID.TILL.MS” på sidan 64 ”TID.TILL.MIN” på sidan 65 ”TID.TILL.S” på sidan 65 ”TID.TILL.V” på sidan 66 ”Lista över tidslängdsfunktioner” på sidan 62 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 TID.TILL.TIM Funktionen TID.TILL.TIM konverterar ett tidslängdsvärde till antal timmar. TID.TILL.TIM(tidslängd)  tidslängd:  Tidslängd som ska konverteras. tidslängd är ett tidslängdsvärde. Exempel: =TID.TILL.TIM(”2v 3d 2t 10m 0s 5ms”) returnerar 410,1666681. =TID.TILL.TIM(”10:0:13:00:05.500”) returnerar 1693,001528. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”TID.TILL.DAG” på sidan 63 ”TID.TILL.MS” på sidan 64 ”TID.TILL.MIN” på sidan 65 ”TID.TILL.S” på sidan 65 ”TID.TILL.V” på sidan 66 ”Lista över tidslängdsfunktioner” på sidan 62 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 TID.TILL.MS Funktionen TID.TILL.MS konverterar ett tidslängdsvärde till antal millisekunder. TID.TILL.MS(tidslängd)  tidslängd:  Tidslängd som ska konverteras. tidslängd är ett tidslängdsvärde. Exempel: =TID.TILL.MS(”2v 3d 2t 10m 0s 5ms”) returnerar 1476600005. =TID.TILL.MS(”10:0:13:00:05.500”) returnerar 6094805500. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”TID.TILL.DAG” på sidan 63 ”TID.TILL.TIM” på sidan 63 ”TID.TILL.MIN” på sidan 65 ”TID.TILL.S” på sidan 65 ”TID.TILL.V” på sidan 66 ”Lista över tidslängdsfunktioner” på sidan 62 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 64 Kapitel 4 Tidslängdsfunktioner Kapitel 4 Tidslängdsfunktioner 65 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 TID.TILL.MIN Funktionen TID.TILL.MIN konverterar ett tidslängdsvärde till antal minuter. TID.TILL.MIN(tidslängd)  tidslängd:  Tidslängd som ska konverteras. tidslängd är ett tidslängdsvärde. Exempel: =TID.TILL.MIN(”2v 3d 2t 10m 0s 5ms”) returnerar 24610,0000833333. =TID.TILL.MIN(”10:0:13:00:05.500”) returnerar 101580,091666667. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”TID.TILL.DAG” på sidan 63 ”TID.TILL.TIM” på sidan 63 ”TID.TILL.MS” på sidan 64 ”TID.TILL.S” på sidan 65 ”TID.TILL.V” på sidan 66 ”Lista över tidslängdsfunktioner” på sidan 62 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 TID.TILL.S Funktionen TID.TILL.S konverterar ett tidslängdsvärde till antal sekunder. TID.TILL.S(tidslängd)  tidslängd:  Tidslängd som ska konverteras. tidslängd är ett tidslängdsvärde. Exempel: =TID.TILL.S(”2v 3d 2t 10m 0s 5ms”) returnerar 1476600,005. =TID.TILL.S(”10:0:13:00:05.500”) returnerar 6094805,5. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”TID.TILL.DAG” på sidan 63 ”TID.TILL.TIM” på sidan 63 ”TID.TILL.MS” på sidan 64 ”TID.TILL.MIN” på sidan 65 ”TID.TILL.V” på sidan 66 ”Lista över tidslängdsfunktioner” på sidan 62 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 TID.TILL.V Funktionen TID.TILL.V konverterar ett tidslängdsvärde till antal veckor. TID.TILL.V(tidslängd)  tidslängd:  Tidslängd som ska konverteras. tidslängd är ett tidslängdsvärde. Exempel: =TID.TILL.V(”2v 3d 2t 10m 0s 5ms”) returnerar 2,44146826223545. =TID.TILL.V(”10:0:13:00:05.500”) returnerar 10,0773900462963. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”TID.TILL.DAG” på sidan 63 ”TID.TILL.TIM” på sidan 63 ”TID.TILL.MS” på sidan 64 ”TID.TILL.MIN” på sidan 65 ”TID.TILL.S” på sidan 65 ”Lista över tidslängdsfunktioner” på sidan 62 ”Värdetyper” på sidan 34 66 Kapitel 4 Tidslängdsfunktioner Kapitel 4 Tidslängdsfunktioner 67 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 LÖPTID Funktionen LÖPTID kombinerar separata värden för veckor, dagar, timmar, minuter, sekunder och millisekunder och returnerar ett tidslängdsvärde. LÖPTID(veckor, dagar, timmar, minuter, sekunder, millisekunder)  veckor:  Ett värde som representerar antalet veckor. veckor är ett numeriskt värde.  dagar:  Ett valfritt värde som representerar antalet dagar. dagar är ett numeriskt värde.  timmar:  Ett valfritt värde som representerar antalet timmar. timmar är ett numeriskt värde.  minuter:  Ett valfritt värde som representerar antalet minuter. minuter är ett numeriskt värde.  sekunder:  Ett valfritt värde som representerar antalet sekunder. sekunder är ett numeriskt värde.  millisekunder:  Ett valfritt värde som representerar antalet millisekunder. millisekunder är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning  Ett argument som är 0 kan utelämnas, men kommat måste skrivas ut om senare värden inkluderas. Exempel: =LÖPTID(, ,12, 3) returnerar ett värde på 12t 3m (12 timmar och 3 minuter).  Negativa värden är tillåtna. Exempel: =LÖPTID(0, 2, -24) returnerar ett värde på 1 dag (2 dagar minus 24 timmar). Exempel: =LÖPTID(1) returnerar 1v (1 vecka). =LÖPTID(,,1) returnerar 1t (1 timme). =LÖPTID(1.5) returnerar 1v 3d 12t (1 vecka, 3 dagar, 12 timmar eller 1,5 veckor). =LÖPTID(3, 2, 7, 10, 15.3505) returnerar 3v 2d 7t 10m 15s 350ms (3 veckor, 2 dagar, 7 timmar, 10 minuter, 15 sekunder, 350 millisekunder). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DATUM” på sidan 43 ”KLOCKSLAG” på sidan 55 ”Lista över tidslängdsfunktioner” på sidan 62 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 BARA.TIDSLÄNGD Funktionen BARA.TIDSLÄNGD utvärderar ett angivet värde och returnerar antalet dagar det representerar om det är ett tidslängdsvärde, annars det angivna värdet. Funktionen ger kompatibilitet med andra kalkylbladsprogram. BARA.TIDSLÄNGD(något-värde)  något-värde:  Ett värde. något-värde kan innehålla valfri värdetyp. Tänk på vid användning  Om något-värde är ett löptidsvärde blir resultatet detsamma som för TID.TILL.DAG, annars returneras något-värde.  Den här funktionen kan infogas automatiskt när ett Numbers '08-dokument uppgraderas eller vid import av ett Excel- eller Appleworks-dokument. Det tas bort i eventuella kopior av filen som sparas som Numbers ‘08- eller Excel-dokument. Exempel: =BARA.TIDSLÄNGD(”1v”) returnerar 7, motsvarigheten till en vecka i dagar. =BARA.TIDSLÄNGD(12) returnerar 12 (värdet returneras eftersom det inte är en tidslängd). =BARA.TIDSLÄNGD(”abc”) returnerar ”abc”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över tidslängdsfunktioner” på sidan 62 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 68 Kapitel 4 Tidslängdsfunktioner 69 Med teknikfunktioner kan du beräkna vissa vanliga tekniska värden och konvertera mellan olika numeriska baser. Lista över teknikfunktioner I iWork finns följande teknikfunktioner som kan användas i tabeller. Funktion Beskrivning ”BAS.TILL.NUM” (sidan 70) Funktionen BAS.TILL.NUM konverterar ett tal med den angivna basen till ett tal med basen 10. ”BESSELJ” (sidan 71) Funktionen BESSELJ returnerar Besselfunktionen Jn(x) (heltal). ”BESSELY” (sidan 72) Funktionen BESSELY returnerar Besselfunktionen Yn(x) (heltal). ”BIN.TILL.DEC” (sidan 73) Funktionen BIN.TILL.DEC konverterar ett binärt tal till motsvarande decimaltal. ”BIN.TILL.HEX” (sidan 74) Funktionen BIN.TILL.HEX konverterar ett binärt tal till motsvarande hexadecimala tal. ”BIN.TILL.OKT” (sidan 75) Funktionen BIN.TILL.OKT konverterar ett binärt tal till motsvarande oktala tal. ”KONVERTERA” (sidan 75) Funktionen KONVERTERA konverterar ett tal från ett måttsystem till motsvarande värde i ett annat måttsystem. ”DEC.TILL.BIN” (sidan 80) Funktionen DEC.TILL.BIN konverterar ett decimaltal till motsvarande binära tal. ”DEC.TILL.HEX” (sidan 81) Funktionen DEC.TILL.HEX konverterar ett decimaltal till motsvarande hexadecimala tal. Teknikfunktioner 5 Funktion Beskrivning ”DEC.TILL.OKT” (sidan 82) Funktionen DEC.TILL.OKT konverterar ett decimaltal till motsvarande oktala tal. ”DELTA” (sidan 82) Funktionen DELTA avgör om två värden är exakt lika. ”FELF” (sidan 83) Funktionen FELF returnerar felfunktionen som är integrerad mellan två värden. ”FELFK” (sidan 84) Funktionen FELFK returnerar den komplementära felfunktionen FELF som är integrerad mellan en angiven nedre gräns och oändligheten. ”SLSTEG” (sidan 84) Funktionen SLSTEG avgör om ett värde är större än eller exakt lika med ett annat värde. ”HEX.TILL.BIN” (sidan 85) Funktionen HEX.TILL.BIN konverterar ett hexadecimalt tal till motsvarande binära tal. ”HEX.TILL.DEC” (sidan 86) Funktionen HEX.TILL.DEC konverterar ett hexadecimalt tal till motsvarande decimaltal. ”HEX.TILL.OKT” (sidan 87) Funktionen HEX.TILL.OKT konverterar ett hexadecimalt tal till motsvarande oktala tal. ”NUM.TILL.BAS” (sidan 88) Funktionen NUM.TILL.BAS konverterar ett tal från bas 10 till ett tal med den angivna basen. ”OKT.TILL.BIN” (sidan 89) Funktionen OKT.TILL.BIN konverterar ett oktalt tal till motsvarande binära tal. ”OKT.TILL.DEC” (sidan 90) Funktionen OKT.TILL.DEC konverterar ett oktalt tal till motsvarande decimaltal. ”OKT.TILL.HEX” (sidan 91) Funktionen OKT.TILL.HEX konverterar ett oktalt tal till motsvarande hexadecimala tal. BAS.TILL.NUM Funktionen BAS.TILL.NUM konverterar ett tal med den angivna basen till ett tal med basen 10. BAS.TILL.NUM(konvertera-sträng, bas)  konvertera-sträng:  Strängen som representerar talet som ska konverteras. konvertera-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla siffror och bokstäver som kan användas med basen för det tal som konverteras.  bas:  Den nuvarande basen för det tal som ska konverteras. bas är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 36. 70 Kapitel 5 Teknikfunktioner Kapitel 5 Teknikfunktioner 71 Tänk på vid användning  Den här funktionen returnerar ett numeriskt värde och kan korrekt användas i formler som innehåller andra numeriska värden. Vissa andra kalkylbladsprogram returnerar ett strängvärde. Exempel: =BAS.TILL.NUM(”3f”; 16) returnerar 63. =BAS.TILL.NUM(1000100; 2) returnerar 68. =BAS.TILL.NUM(”7279”, 8) returnerar ett fel, eftersom siffran ”9” inte är giltig i basen 8. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BIN.TILL.DEC” på sidan 73 ”HEX.TILL.DEC” på sidan 86 ”NUM.TILL.BAS” på sidan 88 ”OKT.TILL.DEC” på sidan 90 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 BESSELJ Funktionen BESSELJ returnerar Besselfunktionen Jn(x) (heltal). BESSELJ(något-x-värde, n-värde)  något-x-värde:  Det x-värde där du vill uppskatta funktionen. något-x-värde är ett numeriskt värde.  n-värde:  Funktionens ordning. n-värde är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. Om n-värde har decimaler ignoreras de. Exempel: =BESSELJ(25; 3) returnerar 0,108343081061509. =BESSELJ(25; 3.9) returnerar också 0,108343081061509 eftersom decimaldelen av n-värde ignoreras. =BESSELJ(-25; 3) returnerar -0,108343081061509. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BESSELY” på sidan 72 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 BESSELY Funktionen BESSELY returnerar Besselfunktionen Yn(x) (heltal). BESSELY(pos-x-värde, n-värde)  pos-x-värde:  Det positiva x-värde där du vill uppskatta funktionen. pos-x-värde är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  n-värde:  Funktionens ordning. n-värde är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. Om n-värde har decimaler ignoreras de. Tänk på vid användning  Den här formen av Besselfunktionen kallas även Neumannfunktionen. Exempel: =BESSELY(25; 3) returnerar 0,117924850396893. =BESSELY(25; 3.9) returnerar också 0,117924850396893 eftersom decimaldelen av n-värde ignoreras. =BESSELY(-25; 3) returnerar ett fel eftersom negativa värden och nollvärden inte är tillåtna. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BESSELJ” på sidan 71 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 72 Kapitel 5 Teknikfunktioner Kapitel 5 Teknikfunktioner 73 BIN.TILL.DEC Funktionen BIN.TILL.DEC konverterar ett binärt tal till motsvarande decimaltal. BIN.TILL.DEC(binär-sträng, konvertera-längd)  binär-sträng:  Strängen som representerar talet som ska konverteras. binär-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 och 1.  konvertera-längd:  Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konverteralängd. Exempel: =BIN.TILL.DEC(”1001”) returnerar 9. =BIN.TILL.DEC(”100111”; 3) returnerar 039. =BIN.TILL.DEC(101101) returnerar 45. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BIN.TILL.HEX” på sidan 74 ”BIN.TILL.OKT” på sidan 75 ”DEC.TILL.BIN” på sidan 80 ”HEX.TILL.DEC” på sidan 86 ”OKT.TILL.DEC” på sidan 90 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 BIN.TILL.HEX Funktionen BIN.TILL.HEX konverterar ett binärt tal till motsvarande hexadecimala tal. BIN.TILL.HEX(binär-sträng, konvertera-längd)  binär-sträng:  Strängen som representerar talet som ska konverteras. binär-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 och 1.  konvertera-längd:  Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Tänk på vid användning  Den här funktionen använder tvåpotens, baserad på 32 bitar. Därför kommer negativa tal alltid att vara 8 siffror långa. Exempel: =BIN.TILL.HEX(”100101”) returnerar 25. =BIN.TILL.HEX(”100111”; 3) returnerar 027. =BIN.TILL.HEX(101101) returnerar 2D. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BIN.TILL.DEC” på sidan 73 ”BIN.TILL.OKT” på sidan 75 ”DEC.TILL.HEX” på sidan 81 ”HEX.TILL.BIN” på sidan 85 ”OKT.TILL.HEX” på sidan 91 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 74 Kapitel 5 Teknikfunktioner Kapitel 5 Teknikfunktioner 75 BIN.TILL.OKT Funktionen BIN.TILL.OKT konverterar ett binärt tal till motsvarande oktala tal. BIN.TILL.OKT(binär-sträng, konvertera-längd)  binär-sträng:  Strängen som representerar talet som ska konverteras. binär-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 och 1.  konvertera-längd:  Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konverteralängd. Tänk på vid användning  Den här funktionen använder tvåpotens, baserad på 32 bitar. Därför kommer negativa tal alltid att vara 11 siffror långa. Exempel: =BIN.TILL.OKT(”10011”) returnerar 23. =BIN.TILL.OKT(”100111”; 3) returnerar 047. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BIN.TILL.HEX” på sidan 74 ”DEC.TILL.OKT” på sidan 82 ”HEX.TILL.OKT” på sidan 87 ”OKT.TILL.BIN” på sidan 89 ”BIN.TILL.DEC” på sidan 73 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 KONVERTERA Funktionen KONVERTERA konverterar ett tal från ett måttsystem till motsvarande värde i ett annat måttsystem. KONVERTERA(konvertera-num, från-enhet, till-enhet)  konvertera-num:  Talet som ska konverteras. konvertera-num är ett numeriskt värde.  från-enhet:  Den nuvarande enheten för det tal som ska konverteras. från-enhet är ett strängvärde. Det måste vara en av de angivna konstanterna.  till-enhet:  Den nya enheten för det tal som ska konverteras. till-enhet är ett strängvärde. Det måste vara en av de angivna konstanterna. Tänk på vid användning  De möjliga värdena för från-enhet och till-enhet visas i tabeller som följer exemplen (”Konverteringsenheter som stöds” på sidan 76). Tabellerna är ordnade efter kategori. Om värdet anges i en referenscell, istället för att skrivas in direkt i funktionen, krävs inte de citationstecken som finns i tabellerna. Skiftläget är viktigt och måste strikt följas. Exempel: =KONVERTERA(9; ”lbm”; ”kg”) returnerar 4,08233133 (9 pund är ungefär 4,08 kilogram). =KONVERTERA(26,2; ”mi”; ”m”) returnerar 42164,8128 (26,2 engelska mil är ungefär 42 165,8 meter). =KONVERTERA(1, ”tsp”, ”ml”) returnerar 4.92892159375 (1 tesked är ungefär 4,9 milliliter). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 Konverteringsenheter som stöds Vikt och massa Mått Konstant Gram ”g” (kan användas med metriska prefix) Slug ”sg” Pund, viktenhet (avoirdupois) ”lbm” U (atommasseenhet) ”u” (kan användas med metriska prefix) Ounce, viktenhet (avoirdupois) ”ozm” 76 Kapitel 5 Teknikfunktioner Kapitel 5 Teknikfunktioner 77 Avstånd Mått Konstant Meter ”m” (kan användas med metriska prefix) Engelsk mil ”mi” Nautisk mil ”Nmi” Tum ”in” Fot ”ft” Yard ”yd” Ångström ”ang” (kan användas med metriska prefix) Pica (1/6 tum, Postscript Pica) ”Pica” Tidslängd Mått Konstant År ”yr” Vecka ”wk” Dag ”day” Timme ”hr” Minut ”mn” Sekund ”sek” (kan användas med metriska prefix) Hastighet Mått Konstant Engelska mil per timme ”mi/h” Engelska mil per minut ”mi/mn” Meter per timme ”m/h” (kan användas med metriska prefix) Meter per minut ”m/mn” (kan användas med metriska prefix) Meter per sekund ”m/s” (kan användas med metriska prefix) Fot per minut ”ft/mn” Fot per sekund ”ft/s” Knop ”kt” Tryck Mått Konstant Pascal ”Pa” (kan användas med metriska prefix) Atmosfär ”atm” (kan användas med metriska prefix) Millimeter kvicksilver ”mmHg” (kan användas med metriska prefix) Kraft Mått Konstant Newton ”N” (kan användas med metriska prefix) Dyn ”dyn” (kan användas med metriska prefix) Pund (kraftenhet) ”lbf” Energi Mått Konstant Joule ”J” (kan användas med metriska prefix) Erg ”e” (kan användas med metriska prefix) Termokemisk kalori ”c” (kan användas med metriska prefix) IT-kalori ”cal” (kan användas med metriska prefix) Elektronvolt ”eV” (kan användas med metriska prefix) Hästkrafttimme ”HPh” Wattimme ”Wh” (kan användas med metriska prefix) Fot-pund ”flb” BTU ”BTU” Effekt Mått Konstant Hästkraft ”HP” Watt ”W” (kan användas med metriska prefix) Magnetism Mått Konstant Tesla ”T” (kan användas med metriska prefix) Gauss ”ga” (kan användas med metriska prefix) 78 Kapitel 5 Teknikfunktioner Kapitel 5 Teknikfunktioner 79 Temperatur Mått Konstant Grader Celsius ”C” Grader Fahrenheit ”F” Kelvin ”K” (kan användas med metriska prefix) Volym Mått Konstant Tesked ”tsp” Matsked ”tbs” Ounce (vätska) ”oz” Kopp ”cup” Amerikansk pint ”pt” Brittisk pint ”uk_pt” Quart ”qt” Gallon ”gal” Liter ”l” (kan användas med metriska prefix) Metriska prefix Mått Konstant Multiplikator exa ”E” 1E+18 peta ”P” 1E+15 tera ”T” 1E+12 giga ”G” 1E+09 mega ”M” 1E+06 kilo ”k” 1E+03 hekto ”h” 1E+02 dekao ”e” 1E+01 deci ”d” 1E-01 centi ”c” 1E-02 milli ”m” 1E-03 micro ”u” eller ”μ” 1E-06 Mått Konstant Multiplikator nano ”n” 1E-09 pico ”p” 1E-12 femto ”f” 1E-15 atto ”a” 1E-18 Tänk på vid användning Dessa prefix kan endast an  vändas med de metriska konstanterna ”g”, ”u”, ”m”, ”ang”, ”sek”, ”m/h”, ”m/mn”, ”m/s”, ”Pa”, ”atm”, ”mmHg”, ”N”, ”dyn”, ”J”, ”e”, ”c”, ”cal”, ”eV”, ”Wh”, ”W”, ”T”, ”ga”, ”K” och ”l”. DEC.TILL.BIN Funktionen DEC.TILL.BIN konverterar ett decimaltal till motsvarande binära tal. DEC.TILL.BIN(decimal-sträng, konvertera-längd)  decimal-sträng:  Strängen som representerar talet som ska konverteras. decimal-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 till 9.  konvertera-längd:  Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Exempel: =DEC.TILL.BIN(100) returnerar 01100100. =DEC.TILL.BIN(”1001”; 12) returnerar 001111101001. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BIN.TILL.DEC” på sidan 73 ”DEC.TILL.HEX” på sidan 81 ”DEC.TILL.OKT” på sidan 82 ”HEX.TILL.BIN” på sidan 85 ”OKT.TILL.BIN” på sidan 89 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 80 Kapitel 5 Teknikfunktioner Kapitel 5 Teknikfunktioner 81 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 DEC.TILL.HEX Funktionen DEC.TILL.HEX konverterar ett decimaltal till motsvarande hexadecimala tal. DEC.TILL.HEX(decimal-sträng, konvertera-längd)  decimal-sträng:  Strängen som representerar talet som ska konverteras. decimalsträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 till 9.  konvertera-längd:  Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Exempel: =DEC.TILL.HEX(100) returnerar 64. =DEC.TILL.HEX(”1001”; 4) returnerar 03E9. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BIN.TILL.HEX” på sidan 74 ”DEC.TILL.BIN” på sidan 80 ”DEC.TILL.OKT” på sidan 82 ”HEX.TILL.DEC” på sidan 86 ”OKT.TILL.HEX” på sidan 91 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 DEC.TILL.OKT Funktionen DEC.TILL.OKT konverterar ett decimaltal till motsvarande oktala tal. DEC.TILL.OKT(decimal-sträng, konvertera-längd)  decimal-sträng:  Strängen som representerar talet som ska konverteras. decimalsträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 till 9.  konvertera-längd:  Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Exempel: =DEC.TILL.OKT(100) returnerar 144. =DEC.TILL.OKT(”1001”; 4) returnerar 1751. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BIN.TILL.OKT” på sidan 75 ”DEC.TILL.BIN” på sidan 80 ”DEC.TILL.HEX” på sidan 81 ”HEX.TILL.OKT” på sidan 87 ”OKT.TILL.DEC” på sidan 90 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 DELTA Funktionen DELTA avgör om två värden är exakt lika. Funktionen använder exakt likhet. Jämför med operatorn = som använder strängbaserad likhet. DELTA(jämför-från, jämför-till)  jämför-från:  Ett tal. jämför-från är ett numeriskt värde.  jämför-till:  Ett tal. jämför-till är ett numeriskt värde. 82 Kapitel 5 Teknikfunktioner Kapitel 5 Teknikfunktioner 83 Tänk på vid användning  DELTA returnerar 1 (SANT) om jämför-från är exakt lika med jämför-till, annars returneras 0 (FALSKT). Exempel: =DELTA(5; 5) returnerar 1 (SANT). =DELTA(5; -5) returnerar 0 (FALSKT). =DELTA(5; 5000) returnerar 1 (SANT). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”SLSTEG” på sidan 84 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 FELF Funktionen FELF returnerar felfunktionen som är integrerad mellan två värden. FELF(lägre, övre)  lägre:  Den lägre gränsen. lägre är ett numeriskt värde.  övre:  Ett valfritt argument som anger den övre gränsen. övre är ett numeriskt värde. Om övre utelämnas antas det vara 0. Tänk på vid användning  Den här funktionen kallas även Gauss felfunktion. Exempel: =FELF(0; 1) returnerar 0,842700792949715. =FELF(-1; 1) returnerar 1,68540158589943. =FELF(1; 8) returnerar 0,157299207050285. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”FELFK” på sidan 84 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 FELFK Funktionen FELFK returnerar den komplementära felfunktionen FELF som är integrerad mellan en angiven nedre gräns och oändligheten. FELFK(lägre)  lägre:  Den lägre gränsen. lägre är ett numeriskt värde. Exempel: =FELFK(-1) returnerar 1,84270079294971. =FELFK(1) returnerar 0,157299207050285. =FELFK(12) returnerar 1,3562611692059E-64. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”FELF” på sidan 83 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SLSTEG Funktionen SLSTEG avgör om ett värde är större än eller exakt lika med ett annat värde. Funktionen använder exakt likhet. Jämför med operatorn = som använder strängbaserad likhet. SLSTEG(jämför-num, steg-tal)  jämför-num:  Talet som ska jämföras. jämför-num är ett numeriskt värde.  steg-tal:  Stegets storlek. steg-tal är ett numeriskt värde. 84 Kapitel 5 Teknikfunktioner Kapitel 5 Teknikfunktioner 85 Tänk på vid användning  SLSTEG returnerar 1 (SANT) om jämför-num är större än eller exakt lika med steg-tal, annars returneras 0 (FALSKT). Exempel: =SLSTEG(-4; -5) returnerar 1 (SANT) eftersom -4 är större än -5. =SLSTEG(4; 5) returnerar 0 (FALSKT) eftersom 4 är mindre än 5. =SLSTEG(5; 4) returnerar 1 (SANT) eftersom 5 är större än 4. =SLSTEG(20; 20) returnerar 1 (SANT) eftersom 20 är exakt lika med 20. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DELTA” på sidan 82 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 HEX.TILL.BIN Funktionen HEX.TILL.BIN konverterar ett hexadecimalt tal till motsvarande binära tal. HEX.TILL.BIN(hex-sträng, konvertera-längd)  hex-sträng:  Strängen som representerar talet som ska konverteras. hex-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla siffrorna 0 till 9 och bokstäverna A till F.  konvertera-längd:  Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Tänk på vid användning  Den här funktionen använder tvåpotens, baserad på 32 bitar. Därför kommer negativa tal alltid att vara 32 siffror långa. Exempel: =HEX.TILL.BIN(”F”; 8) returnerar 00001111. =HEX.TILL.BIN(”3F”) returnerar 0111111. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BIN.TILL.HEX” på sidan 74 ”HEX.TILL.DEC” på sidan 86 ”HEX.TILL.OKT” på sidan 87 ”OKT.TILL.BIN” på sidan 89 ”DEC.TILL.BIN” på sidan 80 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 HEX.TILL.DEC Funktionen HEX.TILL.DEC konverterar ett hexadecimalt tal till motsvarande decimaltal. HEX.TILL.DEC(hex-sträng, konvertera-längd)  hex-sträng:  Strängen som representerar talet som ska konverteras. hex-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla siffrorna 0 till 9 och bokstäverna A till F.  konvertera-längd:  Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Exempel: =HEX.TILL.DEC(”F”; 3) returnerar 015. =HEX.TILL.DEC(”3F”) returnerar 63. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BIN.TILL.DEC” på sidan 73 ”DEC.TILL.HEX” på sidan 81 ”HEX.TILL.BIN” på sidan 85 86 Kapitel 5 Teknikfunktioner Kapitel 5 Teknikfunktioner 87 ”HEX.TILL.OKT” på sidan 87 ”OKT.TILL.DEC” på sidan 90 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 HEX.TILL.OKT Funktionen HEX.TILL.OKT konverterar ett hexadecimalt tal till motsvarande oktala tal. HEX.TILL.OKT(hex-sträng, konvertera-längd)  hex-sträng:  Strängen som representerar talet som ska konverteras. hex-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla siffrorna 0 till 9 och bokstäverna A till F.  konvertera-längd:  Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Tänk på vid användning  Den här funktionen använder tvåpotens, baserad på 32 bitar. Därför kommer negativa tal alltid att vara 11 siffror långa. Exempel: =HEX.TILL.OKT(”F”; 3) returnerar 017. =HEX.TILL.OKT(”4E”) returnerar 116. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BIN.TILL.OKT” på sidan 75 ”DEC.TILL.OKT” på sidan 82 ”HEX.TILL.BIN” på sidan 85 ”HEX.TILL.DEC” på sidan 86 ”OKT.TILL.HEX” på sidan 91 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 NUM.TILL.BAS Funktionen NUM.TILL.BAS konverterar ett tal från bas 10 till ett tal med den angivna basen. NUM.TILL.BAS(decimal-sträng, bas, konvertera-längd)  decimal-sträng:  Strängen som representerar talet som ska konverteras. decimalsträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 till 9.  bas:  Den nya basen för det tal som ska konverteras. bas är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 36.  konvertera-längd:  Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Exempel: =NUM.TILL.BAS(16; 16) returnerar 10. =NUM.TILL.BAS(100; 32; 4) returnerar 0034. =NUM.TILL.BAS(100;2) returnerar 1100100. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BAS.TILL.NUM” på sidan 70 ”DEC.TILL.BIN” på sidan 80 ”DEC.TILL.HEX” på sidan 81 ”DEC.TILL.OKT” på sidan 82 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 88 Kapitel 5 Teknikfunktioner Kapitel 5 Teknikfunktioner 89 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 OKT.TILL.BIN Funktionen OKT.TILL.BIN konverterar ett oktalt tal till motsvarande binära tal. OKT.TILL.BIN(oktal-sträng, konvertera-längd)  oktal-sträng:  Strängen som representerar talet som ska konverteras. oktal-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 till 7.  konvertera-längd:  Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Tänk på vid användning  Den här funktionen använder tvåpotens, baserad på 32 bitar. Därför kommer negativa tal alltid att vara 32 siffror långa. Exempel: =OKT.TILL.BIN(127;8) returnerar 01010111. =OKT.TILL.BIN(15) returnerar 01101. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BIN.TILL.OKT” på sidan 75 ”DEC.TILL.BIN” på sidan 80 ”HEX.TILL.BIN” på sidan 85 ”OKT.TILL.DEC” på sidan 90 ”OKT.TILL.HEX” på sidan 91 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 OKT.TILL.DEC Funktionen OKT.TILL.DEC konverterar ett oktalt tal till motsvarande decimaltal. OKT.TILL.DEC(oktal-sträng, konvertera-längd)  oktal-sträng:  Strängen som representerar talet som ska konverteras. oktal-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 till 7.  konvertera-längd:  Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Exempel: =OKT.TILL.DEC(127;4) returnerar 0087. =OKT.TILL.DEC(15) returnerar 13. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BIN.TILL.DEC” på sidan 73 ”DEC.TILL.OKT” på sidan 82 ”OKT.TILL.BIN” på sidan 89 ”OKT.TILL.HEX” på sidan 91 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 90 Kapitel 5 Teknikfunktioner Kapitel 5 Teknikfunktioner 91 OKT.TILL.HEX Funktionen OKT.TILL.HEX konverterar ett oktalt tal till motsvarande hexadecimala tal. OKT.TILL.HEX(oktal-sträng, konvertera-längd)  oktal-sträng:  Strängen som representerar talet som ska konverteras. oktal-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 till 7.  konvertera-längd:  Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Tänk på vid användning  Den här funktionen använder tvåpotens, baserad på 32 bitar. Därför kommer negativa tal alltid att vara 8 siffror långa. Exempel: =OKT.TILL.HEX(127;4) returnerar 0057. =OKT.TILL.HEX(15) returnerar 0D. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BIN.TILL.HEX” på sidan 74 ”DEC.TILL.HEX” på sidan 81 ”HEX.TILL.OKT” på sidan 87 ”OKT.TILL.BIN” på sidan 89 ”OKT.TILL.DEC” på sidan 90 ”Lista över teknikfunktioner” på sidan 69 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 92 Med ekonomifunktionerna kan du arbeta med kassaflöden, avskrivningsbara tillgångar, annuiteter och investeringar genom att lösa problem som den årliga värdeminskningen för en tillgång, intjänad ränta för en investering och det aktuella marknadspriset för en obligation. Lista över ekonomifunktioner I iWork finns följande ekonomifunktioner som kan användas i tabeller. Funktion Beskrivning ”UPPLRÄNTA” (sidan 96) Funktionen UPPLRÄNTA beräknar den upplupna räntan adderad till inköpspriset för ett värdepapper och utbetalad till säljaren för värdepapper som ger periodisk avkastning. ”UPPLOBLRÄNTA” (sidan 98) Funktionen UPPLOBLRÄNTA beräknar den ackumulerade upplupna räntan adderad till inköpspriset för ett värdepapper och utbetalad till säljaren för värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. ”OBL.LÖPTID” (sidan 99) Funktionen OBL.LÖPTID beräknar det viktade medelvärdet av aktuella kassaflödesvärden för ett antaget nominellt värde om 100 $. ”OBL.LÖPTIDF” (sidan ###) Funktionen OBL.LÖPTIDF beräknar det modifierade viktade medelvärdet av aktuella kassaflödesvärden för ett antaget nominellt värde om 100 $. ”KUPDAGBB” (sidan 102) Funktionen KUPDAGBB returnerar antalet dagar från början av kupongperioden då betalning äger rum och likviddagen. ”KUPDAGB” (sidan 103) Funktionen KUPDAGB returnerar antalet dagar i kupongperioden då betalning äger rum. Ekonomifunktioner 6 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 93 Funktion Beskrivning ”KUPDAGNK” (sidan 105) Funktionen KUPDAGNK returnerar antalet dagar mellan likviddagen och slutet av kupongperioden då betalning äger rum. ”KUPANT” (sidan 106) Funktionen KUPANT returnerar antalet kuponger som förfaller till betalning mellan likviddagen och förfallodagen. ”KUMRÄNTA” (sidan 107) Funktionen KUMRÄNTA returnerar den ackumulerade räntan för lån- eller annuitetsbetalningar under ett angivet tidsintervall baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. ”KUMPRIS” (sidan 109) Funktionen KUMPRIS returnerar det ackumulerade kapitalbeloppet för lån- eller annuitetsbetalningar under ett angivet tidsintervall baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. ”DB” (sidan 110) Funktionen DB returnerar värdeminskningen för en tillgång för en angiven period med metoden fast degressiv avskrivning. ”DEGAVSKR” (sidan 112) Funktionen DEGAVSKR returnerar värdeminskningen för en tillgång baserat på angiven avskrivningshastighet. ”DISK” (sidan 114) Funktionen DISK returnerar den årliga diskonteringsräntan för ett värdepapper som inte ger någon avkastning och som säljs till underkurs i förhållande till dess inlösenvärde. ”EFFRÄNTA” (sidan 115) Funktionen EFFRÄNTA returnerar den årliga effektiva räntesatsen från den nominella årliga räntesatsen baserat på antalet ackumulerade perioder per år. ”SLUTVÄRDE” (sidan 116) Funktionen SLUTVÄRDE returnerar det framtida värdet på en investering baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. Funktion Beskrivning ”ÅRSRÄNTA” (sidan 118) Funktionen ÅRSRÄNTA returnerar den effektiva årliga räntesatsen för ett värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. ”RBETALNING” (sidan 119) Funktionen RBETALNING returnerar räntedelen för ett angivet lån eller annuitetsbetalning baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. ”IR” (sidan 121) Funktionen IR returnerar den interna räntabiliteten för en investering baserat på en serie potentiellt oregelbundna kassaflöden som sker vid regelbundna tidsintervall. ”RALÅN” (sidan 123) Funktionen RALÅN returnerar räntedelen för ett angivet lån eller annuitetsbetalning baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. ”MODIR” (sidan 124) Funktionen MODIR returnerar den modifierade internräntan för en investering baserat på en serie potentiellt oregelbundna kassaflöden som sker vid regelbundna tidsintervall. Den intjänade räntan för positiva kassaflöden och den betalade räntan för finansiering av negativa kassaflöden kan vara olika. ”NOMRÄNTA” (sidan 126) Funktionen NOMRÄNTA returnerar den årliga nominella räntesatsen från den effektiva årliga räntesatsen baserat på antalet ackumulerade perioder per år. ”PERIODER” (sidan 127) Funktionen PERIODER returnerar antalet betalningsperioder för ett lån eller en annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. ”NETNUVÄRDE” (sidan 129) Funktionen NETNUVÄRDE returnerar nettokapitalvärdet för en investering baserat på en serie potentiellt oregelbundna kassaflöden som sker vid regelbundna tidsintervall. ”BETALNING” (sidan 130) Funktionen BETALNING returnerar den fasta periodiska betalningen för ett lån eller en annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. 94 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 95 Funktion Beskrivning ”AMORT” (sidan 132) Funktionen AMORT returnerar amorteringsdelen för ett angivet lån eller annuitetsbetalning baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. ”PRIS” (sidan 133) Funktionen PRIS returnerar priset per 100 $ nominellt värde för ett värdepapper som ger periodisk avkastning. ”PRISDISK” (sidan 135) Funktionen PRISDISK returnerar priset för ett värdepapper som säljs till underkurs i förhållande till dess inlösenvärde och som inte ger någon ränta per 100 $ nominellt värde. ”PRISFÖRF” (sidan 136) Funktionen PRISFÖRF returnerar priset per 100 $ nominellt värde för ett värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. ”NUVÄRDE” (sidan 138) Funktionen NUVÄRDE returnerar det aktuella värdet på en investering eller annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. ”RÄNTA” (sidan 140) Funktionen RÄNTA returnerar räntesatsen för en investering, ett lån eller en annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. ”BELOPP” (sidan 142) Funktionen BELOPP returnerar det slutgiltiga värdet för ett värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. ”LINAVSKR” (sidan 143) Funktionen LINAVSKR returnerar den linjära värdeminskningen för en tillgång under en enskild period. ”ÅRSAVSKR” (sidan 144) Funktionen ÅRSAVSKR returnerar den årliga värdeminskningen för en tillgång under en angiven period med ”summaårsmetoden” (sumof- the-years-digits). Funktion Beskrivning ”VDEGRAVSKR” (sidan 145) Funktionen VDEGRAVSKR returnerar värdeminskningen för en tillgång under ett angivet tidsintervall, baserat på en angiven avskrivningshastighet. ”NOMAVK” (sidan 146) Funktionen NOMAVK returnerar den effektiva årliga räntesatsen för ett värdepapper som ger regelbunden periodisk avkastning. ”NOMAVKDISK” (sidan 148) Funktionen NOMAVKDISK returnerar den årliga effektiva räntesatsen för ett värdepapper som säljs till underkurs i förhållande till dess inlösenvärde och som inte ger någon avkastning. ”NOMAVKFÖRF” (sidan 149) Funktionen NOMAVKÖRF returnerar den effektiva årliga räntesatsen för ett värdepapper som ger avkastning på förfallodagen. UPPLRÄNTA Funktionen UPPLRÄNTA beräknar den upplupna räntan adderad till inköpspriset för ett värdepapper och utbetalad till säljaren för värdepapper som ger periodisk avkastning. UPPLRÄNTA(utgivning, första, kvitta, årlig-sats, par, frekvens, dagar-basis)  utgivning:  Värdepapprets ursprungliga utfärdandedatum. utgivning är ett datum-/ tidsvärde och måste vara det tidigaste angivna datumet.  första:  Den första räntebetalningens datum. första är ett datum-/tidsvärde och måste ligga efter utgivning.  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  årlig-sats:  Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  par:  Värdepapperets nominella värde (par) eller slutgiltiga värde på förfallodagen. par är ett numeriskt värde. Om det utelämnas (komma, men inget värde) antas par vara 1000.  frekvens:  Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 96 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 97 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Tänk på vid användning  Om kvitta ligger före första returnerar funktionen den upplupna räntan sedan utgivning. Om kvitta ligger efter första returnerar funktionen den upplupna räntan sedan det kupongbetalningsdatum som ligger närmast före kvitta.  Använd UPPLOBLRÄNTA för värdepapper som ger avkastning på förfallodagen. Exempel 1 Tänk dig att du funderar på att köpa det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Likviddagen antas ligga före det första kupongdatumet. Du kan använda funktionen UPPLRÄNTA till att beräkna värdet på den upplupna ränta som kommer att adderas till inköpspriset/försäljningspriset. Funktionen returnerar 38,06 $, vilket representerar den upplupna räntan mellan utgivningsdagen och likviddagen. utgivning första kvitta årlig-sats par frekvens dagar-basis =UPPLRÄNTA(B2, C2, D2, E2, F2, G2, H2) 12/14/2008 07/01/2009 05/01/2009 0.10 1000 2 0 Exempel 2 Tänk dig att du funderar på att köpa det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Likviddagen antas ligga efter det första kupongdatumet. Du kan använda funktionen UPPLRÄNTA till att beräkna värdet på den upplupna ränta som kommer att adderas till inköpspriset/försäljningspriset. Funktionen returnerar ca 20,56 $, vilket representerar den upplupna räntan mellan det omedelbart föregående kupongbetalningsdatumet och likviddagen. utgivning första kvitta årlig-sats par frekvens dagar-basis =UPPLRÄNTA(B2, C2, D2, E2, F2, G2, H2) 12/14/2008 07/01/2009 09/15/2009 0.10 1000 2 0 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”UPPLOBLRÄNTA” på sidan 98 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 UPPLOBLRÄNTA Funktionen UPPLOBLRÄNTA beräknar den ackumulerade upplupna räntan adderad till inköpspriset för ett värdepapper och utbetalad till säljaren för värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. UPPLOBLRÄNTA(utgivning, kvitta, årlig-sats, par, dagar-basis)  utgivning:  Värdepapprets ursprungliga utfärdandedatum. utgivning är ett datum-/ tidsvärde och måste vara det tidigaste angivna datumet.  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  årlig-sats:  Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  par:  Värdepapperets nominella värde (par) eller slutgiltiga värde på förfallodagen. par är ett numeriskt värde. Om det utelämnas (komma, men inget värde) antas par vara 1000.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Tänk på vid användning  Använd UPPLRÄNTA för värdepapper som ger periodisk avkastning. 98 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 99 Exempel Tänk dig att du funderar på att köpa det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger avkastning endast på förfallodagen. Du kan använda funktionen UPPLOBLRÄNTA till att bestämma värdet på den upplupna ränta som kommer att adderas till inköpspriset/försäljningspriset. Funktionen returnerar ca 138,06 $, vilket representerar den upplupna räntan mellan utgivningsdagen och likviddagen. utgivning kvitta årlig-sats par dagar-basis =UPPLOBLRÄNTA(B2, C2, D2, E2, F2) 12/14/2007 05/01/2009 0.10 1000 0 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”UPPLRÄNTA” på sidan 96 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 OBL.LÖPTID Funktionen OBL.LÖPTID returnerar det viktade medelvärdet av aktuella kassaflödesvärden för ett antaget nominellt värde om 100 $. OBL.LÖPTID(kvitta, förfallotid, årlig-sats, årlig-avkastning, frekvens, dagar-basis)  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  förfallotid:  Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta.  årlig-sats:  Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  årlig-avkastning:  Värdepapprets årliga avkastning. årlig-avkastning är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  frekvens:  Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Tänk på vid användning  Den här funktionen returnerar ett värde som kallas Macauley-löptiden. Exempel Tänk dig att du funderar på att köpa ett hypotetiskt värdepapper. Köpet kommer att kvittas den 2 april 2010 och förfallofagen infaller den 31 december 2015. Kupongräntan är 5 %, vilket resulterar i en avkastning på cirka 5,284 % (avkastningen beräknas med funktionen NOMAVK). Obligationen ger avkastning kvartalsvis, baserat på det faktiska antalet dagar. =OBL.LÖPTID(”2/4/2010”, ”31/12/2015”, 0,05, 0,05284, 4, 1) returnerar cirka 5,0208, det aktuella värdet för det framtida kassaflödet (obligationens löptid), baserat på Macauley-löptiden. Kassaflödet består av det betalade priset, utbetald ränta och utbetalt kapitalbelopp på likviddagen. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”OBL.LÖPTIDF” på sidan ### ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 100 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 101 OBL.LÖPTIDF Funktionen OBL.LÖPTIDF returnerar det modifierade viktade medelvärdet av aktuella kassaflödesvärden för ett antaget nominellt värde om 100 $. OBL.LÖPTIDF(kvitta, förfallotid, årlig-sats, årlig-avkastning, frekvens, dagar-basis)  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  förfallotid:  Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta.  årlig-sats:  Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  årlig-avkastning:  Värdepapprets årliga avkastning. årlig-avkastning är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  frekvens:  Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Tänk på vid användning  Den här funktionen returnerar ett värde som kallas den modifierade Macauleylöptiden. Exempel Tänk dig att du funderar på att köpa ett hypotetiskt värdepapper. Köpet kommer att kvittas den 2 april 2010 och förfallofagen infaller den 31 december 2015. Kupongräntan är 5 %, vilket resulterar i en avkastning på cirka 5,284 % (avkastningen beräknas med funktionen NOMAVK). Obligationen ger avkastning kvartalsvis, baserat på det faktiska antalet dagar. =OBL.LÖPTIDF(”2/4/2010”, ”31/12/2015”, 0,05, 0,05284, 4, 1) returnerar cirka 4,9554, det aktuella värdet för det framtida kassaflödet (obligationens löptid), baserat på den modifierade Macauley-löptiden. Kassaflödet består av det betalade priset, utbetald ränta och utbetalt kapitalbelopp på likviddagen. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”OBL.LÖPTID” på sidan 99 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 KUPDAGBB Funktionen KUPDAGBB returnerar antalet dagar från början av kupongperioden då betalning äger rum och likviddagen. KUPDAGBB(kvitta, förfallotid, frekvens, dagar-basis)  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  förfallotid:  Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta.  frekvens:  Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). 102 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 103 Exempel Tänk dig att du funderar på att köpa det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Du kan använda funktionen KUPDAGBB till att beräkna antalet dagar från det sista kupongbetalningsdatumet till likviddagen. Det innebär antalet dagar som inkluderas i beräkningen av den upplupna räntan som adderas till obligationens inköpspris. Funktionen returnerar 2 eftersom det är två dagar mellan det sista kupongbetalningsdatumet 31 mars 2010 och likviddagen 2 april 2010. kvitta förfallotid frekvens dagar-basis =KUPDAGBB(B2, C2, D2, E2, F2, G2) 4/2/2010 12/31/2015 4 1 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KUPDAGB” på sidan 103 ”KUPDAGNK” på sidan 105 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 KUPDAGB Funktionen KUPDAGB returnerar antalet dagar i kupongperioden då betalning äger rum. KUPDAGB(kvitta, förfallotid, frekvens, dagar-basis)  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  förfallotid:  Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta.  frekvens:  Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel Tänk dig att du funderar på att köpa det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Du kan använda funktionen KUPDAGB till att beräkna antalet likviddagar i kupongperioden. Funktionen returnerar 91, eftersom det finns 91 dagar i kupongperioden som börjar 1 april 2010 och slutar 30 juni 2010. kvitta förfallotid frekvens dagar-basis =KUPDAGB(B2, C2, D2, E2, F2, G2) 4/2/2010 12/31/2015 4 1 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KUPDAGBB” på sidan 102 ”KUPDAGNK” på sidan 105 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 104 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 105 KUPDAGNK Funktionen KUPDAGNK returnerar antalet dagar mellan likviddagen och slutet av kupongperioden då betalning äger rum. KUPDAGNK(kvitta, förfallotid, frekvens, dagar-basis)  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  förfallotid:  Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta.  frekvens:  Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel Tänk dig att du funderar på att köpa det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Du kan använda funktionen KUPDAGNK till att beräkna antalet dagar till nästa kupongbetalningsdatum. Det innebär antalet dagar tills du tar emot den första kupongbetalningen. Funktionen returnerar 89 eftersom det är 89 dagar mellan likviddagen 2 april 2010 och nästa kupongbetalningsdatum 30 juni 2010. kvitta förfallotid frekvens dagar-basis =KUPDAGNK(B2, C2, D2, E2, F2, G2) 4/2/2010 12/31/2015 4 1 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KUPDAGB” på sidan 103 ”KUPDAGBB” på sidan 102 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 KUPANT Funktionen KUPANT returnerar antalet kuponger som förfaller till betalning mellan likviddagen och förfallodagen. KUPANT(kvitta, förfallotid, frekvens, dagar-basis)  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  förfallotid:  Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta.  frekvens:  Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel Tänk dig att du funderar på att köpa det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Du kan använda funktionen KUPANT till att beräkna antalet kuponger du kan förvänta dig mellan likviddagen och förfallodagen för värdepapperet. Funktionen returnerar 23 eftersom det är 23 kvartalsvisa kupongbetalningsdatum mellan 2 april 2010 och 31 december 2015, med det första betalningsdatumet 30 juni 2010. 106 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 107 kvitta förfallotid frekvens dagar-basis =KUPANT(B2, C2, D2, E2, F2, G2) 4/2/2010 12/31/2015 4 1 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 KUMRÄNTA Funktionen KUMRÄNTA returnerar den ackumulerade räntan för lån- eller annuitetsbetalningar under ett angivet tidsintervall baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. KUMRÄNTA(periodisk-sats, num-perioder, nuvarande-värde, startar-per, slutar-per, närförfaller)  periodisk-sats:  Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  num-perioder:  Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  nuvarande-värde:  Värdet för den initiala investeringen, eller storleken på lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt).  startar-per:  Första perioden att inkludera i beräkningen. startar-per är ett numeriskt värde.  slutar-per:  Sista perioden att inkludera i beräkningen. slutar-per är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och också större än startar-per.  när-förfaller:  Anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. slut (0):  Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1):  Betalningsdag är i början på varje period. Tänk på vid användning  Om kvitta ligger före första returnerar funktionen den upplupna räntan sedan utgivning. Om kvitta ligger efter första returnerar funktionen den upplupna räntan sedan det kupongbetalningsdatum som ligger närmast före kvitta.  Använd UPPLOBLRÄNTA för värdepapper som ger avkastning på förfallodagen. Exempel: I allmänhet är räntebeloppet som ska betalas för ett lån högre under de första åren jämfört med senare. Det här exemplet visar hur mycket högre räntebeloppet kan vara de första åren. Tänk dig att du har ett hypotekslån på initialt 550 000 $, en räntesats på 6 % och löptid på 30 år. Du kan använda funktionen KUMRÄNTA till att beräkna räntebeloppet för valfri period. I följande tabell har KUMRÄNTA använts till att beräkna räntebeloppet för det första året (betalningar 1 till 12) och för det sista året (betalningar 349 till 360) under lånets löptid. Funktionen returnerar 32 816,27 $ respektive 1 256,58 $. Summan betald ränta under det första året är mer än 26 gånger så hög som summan betald ränta under det sista året. periodisk-sats num-perioder nuvarandevärde startar-per slutar-per när-förfaller =KUMRÄNTA(B2, C2, D2, E2, F2, G2) =0.06/12 360 =550000 1 12 0 =KUMRÄNTA(B2, C2, D2, E3, F3, G2) 349 360 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KUMPRIS” på sidan 109 ”RBETALNING” på sidan 119 ”BETALNING” på sidan 130 ”AMORT” på sidan 132 ”Exempel på en tabell över låneamortering” på sidan 346 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 108 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 109 KUMPRIS Funktionen KUMPRIS returnerar det ackumulerade kapitalbeloppet för lån- eller annuitetsbetalningar under ett angivet tidsintervall baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. KUMPRIS(periodisk-sats, num-perioder, nuvarande-värde, startar-per, slutar-per, kum-närförfaller)  periodisk-sats:  Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  num-perioder:  Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  nuvarande-värde:  Värdet för den initiala investeringen, eller storleken på lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt).  startar-per:  Första perioden att inkludera i beräkningen. startar-per är ett numeriskt värde.  slutar-per:  Sista perioden att inkludera i beräkningen. slutar-per är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och större än startar-per.  när-förfaller:  Anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. slut (0):  Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1):  Betalningsdag är i början på varje period. Exempel: I allmänhet är kapitalbeloppet för ett lån högre under de senare åren jämfört med första åren. Det här exemplet visar hur mycket högre de senare åren kan vara. Tänk dig att du har ett hypotekslån på initialt 550 000 $, en räntesats på 6 % och löptid på 30 år. Du kan använda funktionen KUMPRIS till att beräkna kapitalbeloppet under valfri period. I följande tabell har KUMPRIS använts till att beräkna det betalade kapitalbeloppet under det första året (betalningar 1 till 12) och under det sista året (betalningar 349 till 360) av lånets löptid. Funktionen returnerar 6 754,06 $ respektive 38 313,75 $. Det betalda kapitalbeloppet under det första året är endast ca 18 % av kapitalbeloppet under det sista året. periodisk-sats num-perioder nuvarandevärde startar-per slutar-per när-förfaller =KUMPRIS(B2, C2, D2, E2, F2, G2) =0.06/12 360 =550000 1 12 0 =KUMPRIS(B2, C2, D2, E3, F3, G2) 349 360 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KUMRÄNTA” på sidan 107 ”RBETALNING” på sidan 119 ”BETALNING” på sidan 130 ”AMORT” på sidan 132 ”Exempel på en tabell över låneamortering” på sidan 346 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 DB Funktionen DB returnerar värdeminskningen för en tillgång för en angiven period med metoden fast degressiv avskrivning. DB(kostnad, rädda, liv, värdeminsk-period, första-år-månader)  kostnad:  Tillgångens ingångskostnad. kostnad är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  rädda:  Tillgångens restvärde. rädda är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  liv:  Antalet perioder som tillgångens värde minskas. liv är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. liv kan anges med decimaler (t.ex. 5,5 för en total värdeminskningsperiod om fem och ett halvt år).  värdeminsk-period:  Den period du vill beräkna värdeminskning för. värdeminskperiod är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Eventuella decimaler i värdeminsk-period ignoreras.  första-år-månader:  Ett valfritt argument som anger antalet månader med värdeminskning det första året. första-år-månader är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 12. Eventuella decimaler i första-år-månader ignoreras. 110 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 111 Exempel 1 Konstruera ett värdeminskningsschema Tänk dig att du just har köpt en tillgång för 1 000 $ med restvärdet 100 $ och en förväntad livslängd på 4 år. Tillgången kommer också att minska i värde under det första årets tolv månader. Med hjälp av funktionen DB kan du skapa en värdeminskningstabell som visar värdeminskningen för varje år. kostnad rädda liv värdeminskperiod första-årmånader 1000 100 4 12 Första året (returnerar 438 $) =DB(B2, C2, D2, E3, F2) 1 Andra året (returnerar 246,16 $) =DB(B2, C2, D2, E4, F2) 2 Tredje året (returnerar 138,74 $) =DB(B2, C2, D2, E5, F2) 3 Fjärde året (returnerar 77,75 $) =DB(B2, C2, D2, E6, F2) 4 Exempel 2 Värdeminskning under delar av första året Utgå från samma fakta som i exempel 1, men med undantaget att tillgången endast minskar i värde under färre än 12 månader av det första året. kostnad rädda liv värdeminskperiod första-årmånader 1000 100 4 1 Värdeminskning 9 månader (returnerar 328,50 $) =DB(B2, C2, D2, E2, F3) 9 Värdeminskning 6 månader (returnerar 219 $) =DB(B2, C2, D2, E2, F4) 3 Värdeminskning 3 månader (returnerar 109,50 $) =DB(B2, C2, D2, E2, F5) 6 Värdeminskning 1 månad (returnerar 36,50 $) =DB(B2, C2, D2, E2, F6) 1 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DEGAVSKR” på sidan 112 ”LINAVSKR” på sidan 143 ”ÅRSAVSKR” på sidan 144 ”VDEGRAVSKR” på sidan 145 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 DEGAVSKR Funktionen DEGAVSKR returnerar värdeminskningen för en tillgång baserat på angiven avskrivningshastighet. DEGAVSKR(kostnad, rädda, liv, värdeminsk-period, värdeminsk-faktor)  kostnad:  Tillgångens ingångskostnad. kostnad är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  rädda:  Tillgångens restvärde. rädda är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  liv:  Antalet perioder som tillgångens värde minskas. liv är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. liv kan anges med decimaler (t.ex. 5,5 för en total värdeminskningsperiod om fem och ett halvt år).  värdeminsk-period:  Den period du vill beräkna värdeminskning för. värdeminskperiod är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Eventuella decimaler i värdeminsk-period ignoreras.  värdeminsk-faktor:  Ett valfritt tal som bestämmer värdeminskningens hastighet. värdeminsk-faktor är ett numeriskt värde. Om det utelämnas antas 2 (200 % för dubbel degressiv avskrivning). Ju högre tal desto snabbare avskrivning. Om du t.ex. vill använda en avskrivningshastighet som är en och en halv gånger så snabb som linjär avskrivning skriver du 1,5 eller 150 %. 112 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 113 Exempel: Tänk dig att du just har köpt en tillgång för 1 000 $ med restvärdet 100 $ och en förväntad livslängd på 4 år. Med funktionen DEGAVSKR kan du beräkna avskrivningen för olika perioder och olika avskrivningshastigheter. kostnad rädda liv värdeminskperiod värdeminskfaktor 1000 100 4 Första året, dubbel degressiv avskrivning (returnerar 500 $) =DEGAVSKR(B2, C2, D2, E3, F3) 1 2 Andra året, dubbel degressiv avskrivning (returnerar 250 $) =DEGAVSKR(B2, C2, D2, E4, F4) 2 2 Tredje året, dubbel degressiv avskrivning (returnerar 125 $) =DEGAVSKR(B2, C2, D2, E5, F5) 3 2 Fjärde året, dubbel degressiv avskrivning (returnerar 25 $) =DEGAVSKR(B2, C2, D2, E6, F6) 4 2 Första året, linjär avskrivning (returnerar 250 $) =DEGAVSKR(B2, C2, D2, E7, F7) 1 1 Första året, tredubbel degressiv avskrivning (returnerar 750 $) =DEGAVSKR(B2,C2,D2,E8, F8) 3 1 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DB” på sidan 110 ”LINAVSKR” på sidan 143 ”ÅRSAVSKR” på sidan 144 ”VDEGRAVSKR” på sidan 145 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 DISK Funktionen DISK returnerar den årliga diskonteringsräntan för ett värdepapper som inte ger någon avkastning och som säljs till underkurs i förhållande till dess inlösenvärde. DISK(kvitta, förfallotid, pris, inlösen, dagar-basis)  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  förfallotid:  Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta.  pris:  Värdepapperets kostnad per 100 $ nominellt värde. pris är ett numeriskt värde.  inlösen:  Inlösenvärdet per 100 $ nominellt värde. inlösen är ett numeriskt värde som måste vara större än 0. inlösen är det belopp som utbetalas per 100 $ nominellt värde. Ofta är det 100, vilket innebär att värdepapperets inlösenvärde är samma som dess nominella värde.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen DISK till att beräkna den årliga diskonteringsräntan för det hypotetiska värdepapper som beskrivs av värdena nedan. Funktionen returnerar 5,25 %, den årliga diskonteringsräntan. kvitta förfallotid pris inlösen dagar-basis =DISK(B2, C2, D2, E2, F2) 05/01/2009 06/30/2015 67.64 100 0 114 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 115 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”PRISDISK” på sidan 135 ”NOMAVKDISK” på sidan 148 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 EFFRÄNTA Funktionen EFFRÄNTA returnerar den årliga effektiva räntesatsen från den nominella årliga räntesatsen baserat på antalet ackumulerade perioder per år. EFFRÄNTA(nominell-sats, num-perioder-år)  nominell-sats:  Ett värdepappers nominella räntesats. nominell-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  num-perioder-år:  Antalet ackumulerade perioder per år. num-perioder-år är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Exempel: =EFFRÄNTA(0,05; 365) returnerar ca 5,13 %, den effektiva årliga räntesatsen om 5 % ackumuleras dagligen. =EFFRÄNTA(0,05; 12) returnerar ca 5,12 %, den effektiva årliga räntesatsen om 5 % ackumuleras månatligen. =EFFRÄNTA(0,05; 4) returnerar ca 5,09 %, den effektiva årliga räntesatsen om 5 % ackumuleras kvartalsvis. =EFFRÄNTA(0,05; 2) returnerar ca 5,06 %, den effektiva årliga räntesatsen om 5 % ackumuleras halvårsvis. =EFFRÄNTA(0,05; 1) returnerar ca 5,00 %, den effektiva årliga räntesatsen om 5 % ackumuleras årsvis. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”NOMRÄNTA” på sidan 126 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SLUTVÄRDE Funktionen SLUTVÄRDE returnerar det framtida värdet på en investering baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. SLUTVÄRDE(periodisk-sats, num-perioder, betalning, nuvarande-värde, när-förfaller)  periodisk-sats:  Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  num-perioder:  Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  betalning:  Beloppet som betalats ut eller mottagits varje period. betalning är ett numeriskt värde. För varje period är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara en månatlig låneinbetalning (negativt) eller en periodisk betalning som mottas (positivt).  nuvarande-värde:  Ett valfritt argument som anger värdet på den initiala investeringen eller beloppet för lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt).  när-förfaller:  Ett valfritt argument som anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. De flesta hypotekslån och andra lån kräver att den första betalningen sker i slutet av den första perioden (0), vilket är förvalet. De flesta hyresinbetalningar, och vissa andra typer av betalningar, ska betalas i början av varje period (1). slut (0 eller utelämnad):  Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1):  Betalningsdag är i början på varje period. Tänk på vid användning  Om betalning anges och det inte finns någon initial investering kan nuvarande-värde utelämnas. 116 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 117 Exempel 1 Tänkt dig att du planerar för din dotters högskoleutbildning. Hon har just fyllt 3 och du tror att hon kommer att börja läsa på högskolan om 15 år. Du har 50 000 $ som du kan lägga undan på ett sparkonto idag och kan sedan lägga till 200 $ till beloppet i slutet av varje månad. Under de kommande 15 åren förväntas sparkontot ge en årlig ränta på 4,5 %, och räntan betalas ut månatligen. Med funktionen SLUTVÄRDE kan du beräkna det förväntade värdet på sparkontot vid den tidpunkt då din dotter börjar på högskolan. Baserat på de antaganden som gjorts blir det 149 553,00 $. periodisk-sats num-perioder betalning nuvarande-värde när-förfaller =SLUTVÄRDE(B2, C2, D2, E2, F2) =0.045/12 =15*12 -200 -50000 1 Exempel 2 Tänk dig att du får ett tips om ett investeringstillfälle. Investeringstillfället kräver att du investerar 50 000 $ i ett ”nollkupongare” idag och därefter krävs ingen vidare investering. Nollkupongaren förfaller om 14 år och har ett inlösenvärde på 100 000 $. Det alternativ du har är att låta pengarna ligga kvar på ett sparkonto med en förväntad årlig avkastning på 5,25 %. Ett sätt att utvärdera det här investeringstillfället är att beräkna hur mycket dina 50 000 $ skulle vara värda i slutet av investeringsperioden och jämföra det med inlösenvärdet för värdepapperet. Genom att använda funktionen SLUTVÄRDE kan du beräkna det förväntade framtida värdet med sparkontot. Baserat på de antaganden som gjorts blir det 102 348,03 $. Därför vore det, om alla antaganden sker som förväntat, bättre att behålla pengarna på sparkontot eftersom deras värde efter 14 år (102 348,03 $) överskrider inlösenvärdet för värdepapperet (100 000 $). periodisk-sats num-perioder betalning nuvarande-värde när-förfaller =SLUTVÄRDE(B2, C2, D2, E2, F2) 0.0525 14 0 -50000 1 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”PERIODER” på sidan 127 ”NETNUVÄRDE” på sidan 129 ”BETALNING” på sidan 130 ”NUVÄRDE” på sidan 138 ”RÄNTA” på sidan 140 ”Välja funktion för tidsvärden och valuta” på sidan 341 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ÅRSRÄNTA Funktionen ÅRSRÄNTA returnerar den effektiva årliga räntesatsen för ett värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. ÅRSRÄNTA(kvitta, förfallotid, investering-mängd, inlösen, dagar-basis)  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  förfallotid:  Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta.  investering-mängd:  Belopp som investerats i värdepappret. investering-mängd är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  inlösen:  Inlösenvärdet per 100 $ nominellt värde. inlösen är ett numeriskt värde som måste vara större än 0. inlösen är det belopp som utbetalas per 100 $ nominellt värde. Ofta är det 100, vilket innebär att värdepapperets inlösenvärde är samma som dess nominella värde.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen ÅRSRÄNTA till att beräkna den effektiva årliga räntesatsen för det hypotetiska värdepapper som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger avkastning endast på förfallodagen. Funktionen returnerar ca 10,85 %. kvitta förfallotid investeringmängd par dagar-basis =ÅRSRÄNTA(B2, C2, D2, E2, F2) 05/01/2009 06/30/2015 990.02 1651.83 0 118 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 119 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BELOPP” på sidan 142 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 RBETALNING Funktionen RBETALNING returnerar räntedelen för ett angivet lån eller annuitetsbetalning baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. RBETALNING(periodisk-sats, period, num-perioder, nuvarande-värde, framtid-värde, närförfaller)  periodisk-sats:  Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  period:  Den betalningsperiod som du vill beräkna räntebeloppet för. period är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  num-perioder:  Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  nuvarande-värde:  Värdet för den initiala investeringen, eller storleken på lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt).  framtid-värde:  Ett valfritt argument som representerar värdet på investeringen eller kvarvarande kontantvärde för annuiteten (positivt belopp), eller det kvarvarande lånevärdet (negativt belopp), efter den sista betalningen. framtid-värde är ett numeriskt värde. I slutet av investeringsperioden är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara slutbetalningen för ett lån (negativt) eller det kvarvarande värdet för ett annuitetskontrakt (positivt). Om det utelämnas antas det vara 0.  när-förfaller:  Ett valfritt argument som anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. De flesta hypotekslån och andra lån kräver att den första betalningen sker i slutet av den första perioden (0), vilket är förvalet. De flesta hyresinbetalningar, och vissa andra typer av betalningar, ska betalas i början av varje period (1). slut (0 eller utelämnad):  Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1):  Betalningsdag är i början på varje period. Exempel I det här exemplet används RBETALNING till att beräkna räntedelen för den första betalningen under låneperiodens tredje år (betalning 25) med de lånefakta som anges. Funktionen returnerar ca -922,41 $ vilket motsvarar räntedelen för låneinbetalning 25. periodisk-sats period num-perioder nuvarandevärde framtid-värde när-förfaller =RBETALNING(B2, C2, D2, E2, F2, G2) =0.06/12 25 =10*12 200000 -100000 0 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KUMRÄNTA” på sidan 107 ”KUMPRIS” på sidan 109 ”BETALNING” på sidan 130 ”AMORT” på sidan 132 ”Exempel på en tabell över låneamortering” på sidan 346 ”Välja funktion för tidsvärden och valuta” på sidan 341 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 120 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 121 IR Funktionen IR returnerar den interna räntabiliteten för en investering baserat på en serie potentiellt oregelbundna kassaflöden (betalningar som inte behöver vara ett konstant belopp) som sker vid regelbundna tidsintervall. IR(flöden-intervall, uppskattning)  flöden-intervall: En samling som innehåller kassaflödesvärden. flöden-intervall är en samling som innehåller numeriska värden. Inkomster (ett kassainflöde) anges som ett positivt tal, och en utgift (kassautflöde) anges som ett negativt tal. Det måste finnas minst ett positivt och ett negativt tal i samlingen. Kassaflöden måste anges i kronologisk ordning och med jämnt tidsavstånd (t.ex. varje månad). Om en period saknar kassaflöde använder du 0 för den perioden.  uppskattning:  Ett valfritt argument som anger initial uppskattning för räntabilitet. uppskattning är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). Om det utelämnas antas 10 %. Om det förvalda värdet inte resulterar i någon lösning kan du börja med att prova med ett större positivt värde. Om det fortfarande inte resulterar i någon lösning provar du ett litet negativt värde. Minsta tillåtna värde är -1. Tänk på vid användning  Om de periodiska kassaflödena alltid är samma kan du vilja använda funktionen NETNUVÄRDE istället. Exempel 1 Tänkt dig att du planerar för din dotters högskoleutbildning. Hon har just fyllt 13 och du tror att hon kommer att börja läsa på högskolan om 5 år. Du har 75 000 $ som du kan lägga undan på ett sparkonto idag och du kommer att lägga till den bonus du får från arbetsgivaren i slutet av varje år. Eftersom du förväntar dig att bonusen kommer att öka varje år räknar du med att kunna lägga undan 5 000 $, 7 000 $, 8 000 $, 9 000 $ respektive 10 000 $ i slutet av de kommande fem åren. Du tror att du kommer att behöva ha lagt undan sammanlagt 150 000 $ för din dotters utbildning när hon börjar på högskolan. Med funktionen IR kan du avgöra vilken ränta du behöver få på de investerade pengarna för att beloppet ska bli 150 000 $ efter fem år. Baserat på de antaganden som gjorts blir räntan 5,70 %. Initial insättning År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Belopp som krävs =IR(B2:H2) -75000 -5000 -7000 -8000 -9000 -10000 150000 Exempel 2 Tänk dig att du får möjlighet att gå in som partner och investera i ett mindre företag. Den initiala investering som krävs är 50 000 $. Eftersom företaget fortfarande utvecklar sin produkt måste ytterligare 25 000 $ och 10 000 $ investeras i slutet av det första respektive andra året. Under det tredje året förväntas verksamheten gå runt men inte resultera i någon vinst för investerarna. Under det fjärde och femte året förväntas investerarna kunna få ut 10 000 $ respektive 30 000 $. I slutet av det sjätte året förväntas företaget sälja sin produkt och investerarna förväntas då kunna få ut 100 000 $. Med funktionen IR kan du avgöra den förväntade räntesatsen för avkastningen på investeringen. Baserat på de antaganden som gjorts blir räntan 10,24 %. Initial insättning År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Försäljningsinkomster =IR(B2:H2) -50000 -25000 -10000 0 10000 30000 100000 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”MODIR” på sidan 124 ”NETNUVÄRDE” på sidan 129 ”Välja funktion för tidsvärden och valuta” på sidan 341 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 122 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 123 RALÅN Funktionen RALÅN returnerar räntedelen för ett angivet lån eller annuitetsbetalning baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. RALÅN(årlig-sats, period, num-perioder, nuvarande-värde)  årlig-sats:  Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  period:  Den betalningsperiod som du vill beräkna räntebeloppet för. period är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  num-perioder:  Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  nuvarande-värde:  Värdet för den initiala investeringen, eller storleken på lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt). Tänk på vid användning  Funktionen RBETALNING har fler funktioner och bör användas istället för RALÅN. Exempel I det här exemplet används RALÅN till att beräkna räntedelen för den första betalningen under låneperiodens tredje år (betalning 25) med de lånefakta som anges. Funktionen returnerar ca -791,67 $ vilket motsvarar räntedelen för låneinbetalning 25. periodisk-sats period num-perioder nuvarande-värde =RALÅN(B2, C2, D2, E2) =0.06/12 25 =10*12 200000 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”RBETALNING” på sidan 119 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 MODIR Funktionen MODIR returnerar den modifierade interna räntabiliteten för en investering baserat på en serie potentiellt oregelbundna kassaflöden (betalningar som inte behöver vara ett konstant belopp) som sker vid regelbundna tidsintervall. Den intjänade räntan för positiva kassaflöden och den betalade räntan för finansiering av negativa kassaflöden kan vara olika. MODIR(flöden-intervall, finansiering-sats, reinvestering-sats)  flöden-intervall: En samling som innehåller kassaflödesvärden. flöden-intervall är en samling som innehåller numeriska värden. Inkomster (ett kassainflöde) anges som ett positivt tal, och en utgift (kassautflöde) anges som ett negativt tal. Det måste finnas minst ett positivt och ett negativt tal i samlingen. Kassaflöden måste anges i kronologisk ordning och med jämnt tidsavstånd (t.ex. varje månad). Om en period saknar kassaflöde använder du 0 för den perioden.  finansiering-sats: Ränta betald på negativa kassaflöden (utflöden). finansieringsats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %), och representerar den räntesats vid vilken de investerade beloppen (negativa kassaflöden) kan finansieras. Du kan t.ex. använda ett företags kapitalkostnad.  reinvestering-sats:  Den hastighet som positiva kassaflöden (inflöden) kan återinvesteras. reinvestering-sats är ett numeriskt värde som anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %), och representerar den takt vid vilken de mottagna beloppen (positiva kassaflöden) kan återinvesteras. Du kan t.ex. använda ett företags kortfristiga investeringstakt. Tänk på vid användning  Kassaflödena måste vara tidsmässigt regelbundna. Om inget kassaflöde sker under en viss tidsperiod använder du 0. Exempel 1 Tänk dig att du får möjlighet att gå in som partner och investera i ett mindre företag. Den initiala investering som krävs är 50 000 $. Eftersom företaget fortfarande utvecklar sin produkt måste ytterligare 25 000 $ och 10 000 $ investeras i slutet av det första respektive andra året. Under det tredje året förväntas verksamheten gå runt men inte resultera i någon vinst för investerarna. Under det fjärde och femte året förväntas investerarna kunna få ut 10 000 $ respektive 30 000 $. I slutet av det sjätte året förväntas företaget sälja sin produkt och investerarna förväntas då kunna få ut 100 000 $. Tänk dig att du just nu kan låna pengar för 9,00 % (finansiering-sats) och kan tjäna 4,25 % på kortfristiga besparingar (reinvestering-sats). Med funktionen IR kan du avgöra den förväntade räntesatsen för avkastningen på investeringen. Baserat på de antaganden som gjorts blir räntan ca 9,75 %. 124 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 125 Initial insättning År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Försäljningsinkomster =MODIR(B2:H2; 0,09; 0,0425) -50000 -25000 -10000 0 10000 30000 100000 Exempel 2 Utgå från samma information som i exempel 1, men istället för att placera kassaflöden i enskilda celler anger du kassaflödena som en förteckningskonstant. Funktionen MODIR blir då som följer: =MODIR({-50000; -25000; -10000; 0; 10000; 30000; 100000}; 0,09; 0,0425) returnerar ca 9,75 %. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”IR” på sidan 121 ”NETNUVÄRDE” på sidan 129 ”NUVÄRDE” på sidan 138 ”Välja funktion för tidsvärden och valuta” på sidan 341 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 NOMRÄNTA Funktionen NOMRÄNTA returnerar den årliga nominella räntesatsen från den effektiva årliga räntesatsen baserat på antalet ackumulerade perioder per år. NOMRÄNTA(effektiv-ränta-sats, num-perioder-år)  effektiv-ränta-sats: Ett värdepappers effektiva ränta. effektiv-ränta-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  num-perioder-år:  Antalet ackumulerade perioder per år. num-perioder-år är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Exempel: =NOMRÄNTA(0.0513, 365) returnerar ca 5,00 %, den årliga nominella räntesatsen om den effektiva räntesatsen på 5,13 % baserats på daglig ackumulering. =NOMRÄNTA(0.0512, 12) returnerar ca 5,00 %, den årliga nominella räntesatsen om den effektiva räntesatsen på 5,12 % baserats på månatlig ackumulering. =NOMRÄNTA(0.0509, 4) returnerar ca 5,00 %, den årliga nominella räntesatsen om den effektiva räntesatsen på 5,09 % baserats på kvartalsvis ackumulering. =NOMRÄNTA(0.0506, 2) returnerar ca 5,00 %, den årliga nominella räntesatsen om den effektiva räntesatsen på 5,06 % baserats på halvårsvis ackumulering. =NOMRÄNTA(0.0500, 1) returnerar ca 5,00 %, den årliga nominella räntesatsen om den effektiva räntesatsen på 5,00 % baserats på årsvis ackumulering. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”EFFRÄNTA” på sidan 115 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 126 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 127 PERIODER Funktionen PERIODER returnerar antalet betalningsperioder för ett lån eller en annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. PERIODER(periodisk-sats, betalning, nuvarande-värde, framtid-värde, när-förfaller)  periodisk-sats:  Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  betalning:  Beloppet som betalats ut eller mottagits varje period. betalning är ett numeriskt värde. För varje period är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara en månatlig låneinbetalning (negativt) eller en periodisk betalning som mottas (positivt).  nuvarande-värde:  Värdet på den initiala investeringen, eller beloppet för lånet eller annuiteten, angett som ett negativt tal. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt).  framtid-värde:  Ett valfritt argument som anger värdet på investeringen eller kvarvarande kontantvärde för annuiteten (positivt belopp), eller det kvarvarande lånevärdet (negativt belopp), efter den sista betalningen. framtid-värde är ett numeriskt värde. I slutet av investeringsperioden är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara slutbetalningen för ett lån (negativt) eller det kvarvarande värdet för ett annuitetskontrakt (positivt).  när-förfaller:  Ett valfritt argument som anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. De flesta hypotekslån och andra lån kräver att den första betalningen sker i slutet av den första perioden (0), vilket är förvalet. De flesta hyresinbetalningar, och vissa andra typer av betalningar, ska betalas i början av varje period (1). slut (0 eller utelämnad):  Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1):  Betalningsdag är i början på varje period. Exempel 1 Tänkt dig att du planerar för din dotters högskoleutbildning. Du har 50 000 $ som du kan lägga undan på ett sparkonto idag och kan sedan lägga till 200 $ till beloppet i slutet av varje månad. Sparkontot förväntas ge en årlig ränta på 4,5 %, och räntan betalas ut månatligen. Du tror att du kommer att behöva ha lagt undan sammanlagt 150 000 $ tills din dotter börjar på högskolan. Med funktionen PERIODER kan du beräkna antalet perioder du behöver göra inbetalningen om 200 $. Baserat på de antaganden som gjorts blir resultatet ca 181 perioder eller 15 år, 1 månad. periodisk-sats betalning nuvarande-värde framtid-värde när-förfaller =PERIOD(B2, C2, D2, E2, F2) =0.045/12 -200 -50000 150000 1 Exempel 2 Tänk dig att du vill köpa din farbrors stuga vid kusten. Du har 30 000 $ till handpenningen idag och har råd att betala 1 500 $ i månaden. Din farbror säger att han kan låna ut mellanskillnaden mellan stugans försäljningspris på 200 000 $ och din handpenning (så du skulle låna 170 000 $) åt dig, med en årlig ränta på 7 %. Med funktionen PERIOD kan du beräkna antalet månader det skulle ta dig att betala tillbaka din farbrors lån. Baserat på de antaganden som gjorts blir resultatet ca 184 månader eller 15 år, 4 månader. periodisk-sats betalning nuvarande-värde framtid-värde när-förfaller =PERIOD(B2, C2, D2, E2, F2) =0.07/12 -1500 170000 0 1 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”SLUTVÄRDE” på sidan 116 ”BETALNING” på sidan 130 ”NUVÄRDE” på sidan 138 ”RÄNTA” på sidan 140 ”Välja funktion för tidsvärden och valuta” på sidan 341 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 128 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 129 NETNUVÄRDE Funktionen NETNUVÄRDE returnerar nettokapitalvärdet för en investering baserat på en serie potentiellt oregelbundna kassaflöden som sker vid regelbundna tidsintervall. NETNUVÄRDE(periodisk-rabatt-sats, kassa-flöde, kassa-flöde…)  periodisk-rabatt-sats:  Rabattprocent per period. periodisk-rabatt-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). periodisk-rabatt-sats måste vara större än eller lika med 0.  kassa-flöde: Ett kassaflöde. kassa-flöde är ett numeriskt värde. Ett positivt värde representerar inkomst (kassainflöde). Ett negativt värde representerar en utgift (kassautflöde). Kassaflödena måste vara tidsmässigt regelbundna.  kassa-flöde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare kassaflöden. Tänk på vid användning  periodisk-rabatt-sats anges med samma tidsram som tidsramen för kassaflöden. Om t.ex. kassaflödena är månatliga och den önskade årliga diskonteringsräntan är 8 % måste periodisk-rabatt-sats anges som 0,00667 eller 0,667 % (0,08 dividerat med 12).  Om kassaflödena är oregelbundna använder du funktionen IR. Exempel Tänk dig att du får möjlighet att gå in som partner och investera i ett mindre företag. Eftersom företaget fortfarande utvecklar sin produkt måste ytterligare 25 000 $ och 10 000 $ investeras i slutet av det första respektive andra året. Under det tredje året förväntas verksamheten gå runt men inte resultera i någon vinst för investerarna. Under det fjärde och femte året förväntas investerarna kunna få ut 10 000 $ respektive 30 000 $. I slutet av det sjätte året förväntas företaget sälja sin produkt och investerarna förväntas då kunna få ut 100 000 $. För att investera vill du uppnå en årlig vinst på minst 10 %. Med funktionen NETNUVÄRDE kan du beräkna det maximala beloppet du kan tänka dig att investera. Baserat på de antaganden som gjorts ger NETNUVÄRDE 50 913,43 $. Därför uppfyller möjligheten ditt mål på 10 % om den initiala investeringen som krävs är det här beloppet eller lägre. periodisksats År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Försäljningsinkomster =NETNUVÄRDE(B2, C2:H2) 0.10 -25000 -10000 0 10000 30000 100000 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”IR” på sidan 121 ”NUVÄRDE” på sidan 138 ”Välja funktion för tidsvärden och valuta” på sidan 341 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 BETALNING Funktionen BETALNING returnerar den fasta periodiska betalningen för ett lån eller en annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. BETALNING(periodisk-sats, num-perioder, nuvarande-värde, framtid-värde, när-förfaller)  periodisk-sats:  Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  num-perioder:  Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  nuvarande-värde:  Värdet för den initiala investeringen, eller storleken på lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt).  framtid-värde:  Ett valfritt argument som representerar värdet på investeringen eller kvarvarande kontantvärde för annuiteten (positivt belopp), eller det kvarvarande lånevärdet (negativt belopp), efter den sista betalningen. framtid-värde är ett numeriskt värde. I slutet av investeringsperioden är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara slutbetalningen för ett lån (negativt) eller det kvarvarande värdet för ett annuitetskontrakt (positivt). Om det utelämnas antas det vara 0.  när-förfaller:  Ett valfritt argument som anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. De flesta hypotekslån och andra lån kräver att den första betalningen sker i slutet av den första perioden (0), vilket är förvalet. De flesta hyresinbetalningar, och vissa andra typer av betalningar, ska betalas i början av varje period (1). slut (0 eller utelämnad):  Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1):  Betalningsdag är i början på varje period. 130 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 131 Exempel I det här exemplet används BETALNING till att beräkna den fasta betalningen baserat på angivna lånefakta. Funktionen returnerar -1 610,21 $, vilket representerar den fasta betalning du behöver göra (negativt eftersom det är ett kassautflöde) för det här lånet. periodisk-sats num-perioder nuvarande-värde framtid-värde när-förfaller =BETALNING(B2, C2, D2, E2, F2) =0.06/12 =10*12 200000 -100000 0 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”SLUTVÄRDE” på sidan 116 ”RBETALNING” på sidan 119 ”PERIODER” på sidan 127 ”AMORT” på sidan 132 ”NUVÄRDE” på sidan 138 ”RÄNTA” på sidan 140 ”Exempel på en tabell över låneamortering” på sidan 346 ”Välja funktion för tidsvärden och valuta” på sidan 341 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 AMORT Funktionen AMORT returnerar amorteringsdelen för ett angivet lån eller annuitetsbetalning baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. AMORT(periodisk-sats, period, num-perioder, nuvarande-värde, framtid-värde, när-förfaller)  periodisk-sats:  Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  period:  Den betalningsperiod som du vill beräkna räntebeloppet för. period är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  num-perioder:  Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  nuvarande-värde:  Värdet för den initiala investeringen, eller storleken på lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt).  framtid-värde:  Ett valfritt argument som representerar värdet på investeringen eller kvarvarande kontantvärde för annuiteten (positivt belopp), eller det kvarvarande lånevärdet (negativt belopp), efter den sista betalningen. framtid-värde är ett numeriskt värde. I slutet av investeringsperioden är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara slutbetalningen för ett lån (negativt) eller det kvarvarande värdet för ett annuitetskontrakt (positivt). Om det utelämnas antas det vara 0.  när-förfaller:  Ett valfritt argument som anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. De flesta hypotekslån och andra lån kräver att den första betalningen sker i slutet av den första perioden (0), vilket är förvalet. De flesta hyresinbetalningar, och vissa andra typer av betalningar, ska betalas i början av varje period (1). slut (0 eller utelämnad):  Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1):  Betalningsdag är i början på varje period. Exempel I det här exemplet används AMORT till att beräkna amorteringsdelen för den första betalningen under låneperiodens tredje år (betalning 25) med de lånefakta som anges. Funktionen returnerar ca -687,80 $ vilket motsvarar amorteringsdelen för låneinbetalning 25. periodisk-sats period num-perioder nuvarandevärde framtid-värde när-förfaller =AMORT(B2, C2, D2, E2, F2, G2) =0.06/12 25 =10*12 200000 -100000 0 132 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 133 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KUMRÄNTA” på sidan 107 ”KUMPRIS” på sidan 109 ”RBETALNING” på sidan 119 ”BETALNING” på sidan 130 ”Exempel på en tabell över låneamortering” på sidan 346 ”Välja funktion för tidsvärden och valuta” på sidan 341 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 PRIS Funktionen PRIS returnerar priset per 100 $ nominellt värde för ett värdepapper som ger periodisk avkastning. PRIS(kvitta, förfallotid, årlig-sats, årlig-avkastning, inlösen, frekvens, dagar-basis)  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  förfallotid:  Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta.  årlig-sats:  Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  årlig-avkastning:  Värdepapprets årliga avkastning. årlig-avkastning är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  inlösen:  Inlösenvärdet per 100 $ nominellt värde. inlösen är ett numeriskt värde som måste vara större än 0. inlösen är det belopp som utbetalas per 100 $ nominellt värde. Ofta är det 100, vilket innebär att värdepapperets inlösenvärde är samma som dess nominella värde.  frekvens:  Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen PRIS till att beräkna inköpspriset vid handel med det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger periodisk avkastning. Funktionen returnerar 106,50 $, vilket representerar priset per 100 $ nominellt värde. kvitta förfallotid årlig-sats årligavkastning inlösen frekvens dagar-basis =PRIS(B2, C2, D2, E2, F2, G2, H2) 05/01/2009 06/30/2015 0.065 0.0525 100 2 0 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”PRISDISK” på sidan 135 ”PRISFÖRF” på sidan 136 ”NOMAVK” på sidan 146 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 134 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 135 PRISDISK Funktionen PRISDISK returnerar priset för ett värdepapper som säljs till underkurs i förhållande till dess inlösenvärde och som inte ger någon ränta per 100 $ nominellt värde. PRISDISK(kvitta, förfallotid, årlig-avkastning, inlösen, dagar-basis)  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  förfallotid:  Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta.  årlig-avkastning:  Värdepapprets årliga avkastning. årlig-avkastning är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  inlösen:  Inlösenvärdet per 100 $ nominellt värde. inlösen är ett numeriskt värde som måste vara större än 0. inlösen är det belopp som utbetalas per 100 $ nominellt värde. Ofta är det 100, vilket innebär att värdepapperets inlösenvärde är samma som dess nominella värde.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen PRISDISK till att beräkna inköpspriset vid handel med det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger inte någon ränta och säljs till underkurs. Funktionen returnerar ca 65,98 $, vilket representerar priset per 100 $ nominellt värde. kvitta förfallotid rabatt inlösen dagar-basis =PRISDISK(B2, C2, D2, E2, F2) 05/01/2009 06/30/2015 0.0552 100 0 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”PRIS” på sidan 133 ”PRISFÖRF” på sidan 136 ”NOMAVKDISK” på sidan 148 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 PRISFÖRF Funktionen PRISFÖRF returnerar priset per 100 $ nominellt värde för ett värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. PRISFÖRF(kvitta, förfallotid, utgivning, årlig-sats, årlig-avkastning, dagar-basis)  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  förfallotid:  Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta.  utgivning:  Värdepapprets ursprungliga utfärdandedatum. utgivning är ett datum-/ tidsvärde och måste vara det tidigaste angivna datumet.  årlig-sats:  Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  årlig-avkastning:  Värdepapprets årliga avkastning. årlig-avkastning är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). 136 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 137 Exempel I det här exemplet används funktionen PRISFÖRF till att beräkna inköpspriset vid handel med det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger avkastning endast på förfallodagen. Funktionen returnerar 99,002 $, vilket representerar priset per 100 $ nominellt värde. kvitta förfallotid utgivning årlig-sats årligavkastning dagar-basis =PRISFÖRF(B2, C2, D2, E2, F2, G2) 05/01/2009 06/30/2015 12/14/2008 0.065 0.06565 0 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”PRIS” på sidan 133 ”PRISDISK” på sidan 135 ”NOMAVKFÖRF” på sidan 149 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 NUVÄRDE Funktionen NUVÄRDE returnerar det aktuella värdet på en investering eller annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. NUVÄRDE(periodisk-sats, num-perioder, betalning, framtid-värde, när-förfaller)  periodisk-sats:  Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  num-perioder:  Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  betalning:  Beloppet som betalats ut eller mottagits varje period. betalning är ett numeriskt värde. För varje period är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara en månatlig låneinbetalning (negativt) eller en periodisk betalning som mottas (positivt).  framtid-värde:  Ett valfritt argument som anger värdet på investeringen eller kvarvarande kontantvärde för annuiteten (positivt belopp), eller det kvarvarande lånevärdet (negativt belopp), efter den sista betalningen. framtid-värde är ett numeriskt värde. I slutet av investeringsperioden är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara slutbetalningen för ett lån (negativt) eller det kvarvarande värdet för ett annuitetskontrakt (positivt).  när-förfaller:  Ett valfritt argument som anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. De flesta hypotekslån och andra lån kräver att den första betalningen sker i slutet av den första perioden (0), vilket är förvalet. De flesta hyresinbetalningar, och vissa andra typer av betalningar, ska betalas i början av varje period (1). slut (0 eller utelämnad):  Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1):  Betalningsdag är i början på varje period. Tänk på vid användning  periodisk-sats anges med tidsramen num-perioder. Om t.ex. num-perioder representerar månader och den årliga räntesatsen är 8 % måste periodisk-sats anges som 0,00667 eller 0,667 % (0,08 dividerat med 12).  Om betalning anges och det inte finns något investeringsvärde, kassavärde eller kvarvarande lånevärde kan framtid-värde utelämnas.  Om betalning utelämnas måste du ta med framtid-värde. 138 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 139 Exempel 1 Tänkt dig att du planerar för din dotters högskoleutbildning. Hon har just fyllt 3 och du tror att hon kommer att börja läsa på högskolan om 15 år. Du tror att du kommer att behöva ha lagt undan sammanlagt 150 000 $ på ett sparkonto när hon börjar på högskolan. Du kan lägga till 200 $ till beloppet i slutet av varje månad. Under de kommande 15 åren förväntas sparkontot ge en årlig ränta på 4,5 %, och räntan betalas ut månatligen. Med funktionen NUVÄRDE kan du beräkna det belopp du måste sätta in på sparkontot idag så att värdet på sparkontot kommer att uppgå till 150 000 $ vid den tidpunkt då din dotter börjar på högskolan. Baserat på de antaganden som gjorts returnerar funktionen -50 227,88 $ som det belopp du behöver sätta in idag (funktionen returnerar ett negativt värde eftersom insättningen på kontot idag är ett kassautflöde). periodisk-sats num-perioder betalning framtid-värde när-förfaller =NUVÄRDE(B2, C2, D2, E2, F2) =0.045/12 =15*12 -200 150000 1 Exempel 2 I det här exemplet har du fått information om en investeringsmöjlighet. Möjligheten innebär att du investerar i en nollkupongare och sedan inte betalar eller får tillbaka något förrän på värdepapperets förfallodag. Nollkupongaren förfaller om 14 år och har ett inlösenvärde på 100 000 $. Det alternativ du har är att låta pengarna ligga kvar på ett sparkonto med en förväntad årlig avkastning på 5,25 %. Med funktionen NUVÄRDE kan du beräkna det maximala belopp du är villig att betala för nollkupongaren idag, under förutsättning att du vill ha minst lika bra räntesats som du förväntar dig på ditt sparkonto. Baserat på de antaganden som gjorts blir det – 48 852,92 $ (funktionen returnerar ett negativt belopp eftersom det rör sig om ett kassautflöde). periodisk-sats num-perioder betalning framtid-värde när-förfaller =NUVÄRDE(B2, C2, D2, E2, F2) 0.0525 14 0 100000 1 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”SLUTVÄRDE” på sidan 116 ”IR” på sidan 121 ”PERIODER” på sidan 127 ”BETALNING” på sidan 130 ”RÄNTA” på sidan 140 ”Välja funktion för tidsvärden och valuta” på sidan 341 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 RÄNTA Funktionen RÄNTA returnerar räntesatsen för en investering, ett lån eller en annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. RÄNTA(num-perioder, betalning, nuvarande-värde, framtid-värde, när-förfaller, uppskattning)  num-perioder:  Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  betalning:  Beloppet som betalats ut eller mottagits varje period. betalning är ett numeriskt värde. För varje period är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara en månatlig låneinbetalning (negativt) eller en periodisk betalning som mottas (positivt).  nuvarande-värde:  Värdet för den initiala investeringen, eller storleken på lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt).  framtid-värde:  Ett valfritt argument som representerar värdet på investeringen eller kvarvarande kontantvärde för annuiteten (positivt belopp), eller det kvarvarande lånevärdet (negativt belopp), efter den sista betalningen. framtid-värde är ett numeriskt värde. I slutet av investeringsperioden är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara slutbetalningen för ett lån (negativt) eller det kvarvarande värdet för ett annuitetskontrakt (positivt).  när-förfaller:  Ett valfritt argument som anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. De flesta hypotekslån och andra lån kräver att den första betalningen sker i slutet av den första perioden (0), vilket är förvalet. De flesta hyresinbetalningar, och vissa andra typer av betalningar, ska betalas i början av varje period (1). slut (0 eller utelämnad):  Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1):  Betalningsdag är i början på varje period. 140 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 141  uppskattning:  Ett valfritt argument som anger initial uppskattning för räntabilitet. uppskattning är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). Om det utelämnas antas 10 %. Om det förvalda värdet inte resulterar i någon lösning kan du börja med att prova med ett större positivt värde. Om det fortfarande inte resulterar i någon lösning provar du ett litet negativt värde. Minsta tillåtna värde är -1. Exempel Tänkt dig att du planerar för din dotters högskoleutbildning. Hon har just fyllt 3 och du tror att hon kommer att börja läsa på högskolan om 15 år. Du tror att du kommer att behöva ha lagt undan sammanlagt 150 000 $ på ett sparkonto när hon börjar på högskolan. Du kan lägga undan 50 000 $ idag och kan sedan lägga till 200 $ till beloppet i slutet av varje månad. Under de kommande 15 åren förväntas sparkontot ge en årlig ränta på 4,5 %, och räntan betalas ut månatligen. Med funktionen RÄNTA kan du beräkna den räntesats som måste vara kopplad till sparkontot för att beloppet ska uppgå till 150 000 $ vid den tidpunkt då din dotter börjar på högskolan. Baserat på de antaganden som gjorts blir den räntesats som returneras av funktionen ca 0,377 %, vilket är per månad eftersom num-perioder var månatligen, eller 4,52 % på årsbasis. num-perioder betalning nuvarandevärde framtid-värde när-förfaller uppskattning =RÄNTA(B2, C2, D2, E2, F2, G2) =15*12 -200 -50000 150000 1 =0.1/12 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”SLUTVÄRDE” på sidan 116 ”IR” på sidan 121 ”PERIODER” på sidan 127 ”BETALNING” på sidan 130 ”NUVÄRDE” på sidan 138 ”Välja funktion för tidsvärden och valuta” på sidan 341 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 BELOPP Funktionen BELOPP returnerar det slutgiltiga värdet för ett värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. BELOPP(kvitta, förfallotid, investering-mängd, årlig-sats, dagar-basis)  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  förfallotid:  Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta.  investering-mängd:  Belopp som investerats i värdepappret. investering-mängd är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  årlig-sats:  Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASD-metod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen BELOPP till att beräkna det belopp som betalas ut vid förfallodatum för det hypotetiska värdepapper som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger avkastning endast på förfallodagen. Funktionen returnerar 1 651,83 $, det belopp som betalas ut vid förfallodatum inklusive både amortering och ränta. kvitta förfallotid investeringmängd årlig-sats dagar-basis =BELOPP(B2, C2, D2, E2, F2) 05/01/2009 06/30/2015 990.02 0.065 0 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ÅRSRÄNTA” på sidan 118 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 142 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 143 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 LINAVSKR Funktionen LINAVSKR returnerar den linjära värdeminskningen för en tillgång under en enskild period. LINAVSKR(kostnad, rädda, liv)  kostnad:  Tillgångens ingångskostnad. kostnad är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  rädda:  Tillgångens restvärde. rädda är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  liv:  Antalet perioder som tillgångens värde minskas. liv är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. liv kan anges med decimaler (t.ex. 5,5 för en total värdeminskningsperiod om fem och ett halvt år). Exempel =LINAVSKR(10000; 1000; 6) returnerar 1 500 $, värdeminskningen per år i dollar för en tillgång med inköpspriset 10 000 $ och med ett uppskattat restvärde på 1 000 $ efter 6 år. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DB” på sidan 110 ”DEGAVSKR” på sidan 112 ”ÅRSAVSKR” på sidan 144 ”VDEGRAVSKR” på sidan 145 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ÅRSAVSKR Funktionen ÅRSAVSKR returnerar den årliga värdeminskningen för en tillgång under en angiven period med ”summaårsmetoden” (sum-of-the-years-digits). ÅRSAVSKR(kostnad, rädda, liv, värdeminsk-period)  kostnad:  Tillgångens ingångskostnad. kostnad är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  rädda:  Tillgångens restvärde. rädda är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  liv:  Antalet perioder som tillgångens värde minskas. liv är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. liv kan anges med decimaler (t.ex. 5,5 för en total värdeminskningsperiod om fem och ett halvt år).  värdeminsk-period:  Den period du vill beräkna värdeminskning för. värdeminskperiod är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Eventuella decimaler i värdeminsk-period ignoreras. Exempel: =ÅRSAVSKR(10000; 1000; 9; 1) returnerar $1 800, värdeminskningen under det första året för en tillgång med inköpspriset 10 000 $ och med ett restvärde på 1 000 $ efter 9 år. =ÅRSAVSKR(10000; 1000; 9; 2) returnerar 1 600 $, värdeminskningen under det andra året. =ÅRSAVSKR(10000; 1000; 9; 8) returnerar 400 $, värdeminskningen under det åttonde året. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DB” på sidan 110 ”DEGAVSKR” på sidan 112 ”LINAVSKR” på sidan 143 ”VDEGRAVSKR” på sidan 145 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 144 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 145 VDEGRAVSKR Funktionen VDEGRAVSKR returnerar värdeminskningen för en tillgång under ett angivet tidsintervall, baserat på en angiven avskrivningshastighet. VDEGRAVSKR(kostnad, rädda, liv, startar-per, slutar-per, värdeminsk-faktor, ej-byte)  kostnad:  Tillgångens ingångskostnad. kostnad är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  rädda:  Tillgångens restvärde. rädda är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  liv:  Antalet perioder som tillgångens värde minskas. liv är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. liv kan anges med decimaler (t.ex. 5,5 för en total värdeminskningsperiod om fem och ett halvt år).  startar-per:  Första perioden att inkludera i beräkningen. startar-per är ett numeriskt värde.  slutar-per:  Sista perioden att inkludera i beräkningen. slutar-per är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och större än startar-per.  värdeminsk-faktor:  Ett valfritt tal som bestämmer värdeminskningens hastighet. värdeminsk-faktor är ett numeriskt värde. Om det utelämnas antas 2 (200 % för dubbel degressiv avskrivning). Ju högre tal desto snabbare avskrivning. Om du t.ex. vill använda en avskrivningshastighet som är en och en halv gånger så snabb som linjär avskrivning skriver du 1,5 eller 150 %.  ej-byte: Ett valfritt värde som avgör om värdeminskningen övergår till den linjära metoden. byte (0, FALSKT, eller utelämnad): Byter till den linjära metoden under det år då den linjära värdeminskningen blir större än den degressiva avskrivningen. inget byte (1, SANT): Byt inte till den linjära metoden. Tänk på vid användning  startar-per ska anges till perioden före den första perioden du vill ta med i beräkningen. Om du vill ta med den första perioden anger du 0 för startar-per.  Om du vill beräkna värdeminskningen för endast den första perioden anger du 1 för slutar-per. Exempel: Tänk dig att du just har köpt en tillgång för 11 000,00 $ med restvärdet 1 000,00 $ och en förväntad livslängd på 5 år. Du avser att beräkna värdeminskningen för tillgången med metoden 1,5 (150 %) degressiv avskrivning. =VDEGRAVSKR(11000; 1000; 5; 0; 1; 1,5; 0) returnerar 3 300 $, värdeminskningen under det första året. =VDEGRAVSKR(11000; 1000; 5; 4; 5; 1,5; 0) returnerar 1 386,50 $, värdeminskningen för det femte (sista) året, under förutsättning att linjär avskrivning används när den är större än den degressiva avskrivningen. =VDEGRAVSKR(11000; 1000; 5; 4; 5; 1,5; 1) returnerar 792,33 $, värdeminskningen för det femte (sista) året, under förutsättning att degressiv avskrivning används under hela tidsperioden (ej-byte är SANT). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DB” på sidan 110 ”DEGAVSKR” på sidan 112 ”LINAVSKR” på sidan 143 ”ÅRSAVSKR” på sidan 144 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 NOMAVK Funktionen NOMAVK returnerar den effektiva årliga räntesatsen för ett värdepapper som ger regelbunden periodisk avkastning. NOMAVK(kvitta, förfallotid, årlig-sats, pris, inlösen, frekvens, dagar-basis)  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  förfallotid:  Förfallodatum för värdepapperet. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta.  årlig-sats:  Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). 146 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 147  pris:  Värdepapperets kostnad per 100 $ nominellt värde. pris är ett numeriskt värde.  inlösen:  Inlösenvärdet per 100 $ nominellt värde. inlösen är ett numeriskt värde som måste vara större än 0. inlösen är det belopp som utbetalas per 100 $ nominellt värde. Ofta är det 100, vilket innebär att värdepapperets inlösenvärde är samma som dess nominella värde.  frekvens:  Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen NOMAVK till att beräkna den årliga avkastningen för det hypotetiska värdepapper som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger periodisk avkastning. Funktionen returnerar ca 5,25 %. kvitta förfallotid årlig-sats pris inlösen frekvens dagar-basis =NOMAVK(B2, C2, D2, E2, F2, G2, H2) 05/01/2009 06/30/2015 0.065 106.50 100 2 0 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”PRIS” på sidan 133 ”NOMAVKDISK” på sidan 148 ”NOMAVKFÖRF” på sidan 149 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 NOMAVKDISK Funktionen NOMAVKDISK returnerar den årliga effektiva räntesatsen för ett värdepapper som säljs till underkurs i förhållande till dess inlösenvärde och som inte ger någon avkastning. NOMAVKDISK(kvitta, förfallotid, pris, inlösen, dagar-basis)  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  förfallotid:  Förfallodatum för värdepapperet. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta.  pris:  Värdepapperets kostnad per 100 $ nominellt värde. pris är ett numeriskt värde.  inlösen:  Inlösenvärdet per 100 $ nominellt värde. inlösen är ett numeriskt värde som måste vara större än 0. inlösen är det belopp som utbetalas per 100 $ nominellt värde. Ofta är det 100, vilket innebär att värdepapperets inlösenvärde är samma som dess nominella värde.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen NOMAVKDISK till att beräkna den effektiva årliga avkastningen för det hypotetiska värdepapper som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger inte någon ränta och säljs till underkurs. Funktionen returnerar ca 8,37 %, vilket representerar den årliga avkastningen vid ett pris på ca 65,98 $ per 100 $ nominellt värde. kvitta förfallotid pris inlösen dagar-basis =NOMAVKDISK(B2, C2, D2, E2, F2) 05/01/2009 06/30/2015 65.98 100 0 148 Kapitel 6 Ekonomifunktioner Kapitel 6 Ekonomifunktioner 149 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”PRISDISK” på sidan 135 ”NOMAVK” på sidan 146 ”NOMAVKFÖRF” på sidan 149 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 NOMAVKFÖRF Funktionen NOMAVKFÖRF returnerar den effektiva årliga räntesatsen för ett värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. NOMAVKFÖRF(kvitta, förfallotid, utgivning, årlig-sats, pris, dagar-basis)  kvitta:  Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen.  förfallotid:  Förfallodatum för värdepapperet. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta.  utgivning:  Värdepapprets ursprungliga utfärdandedatum. utgivning är ett datum-/ tidsvärde och måste vara det tidigaste angivna datumet.  årlig-sats:  Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %).  pris:  Värdepapperets kostnad per 100 $ nominellt värde. pris är ett numeriskt värde.  dagar-basis:  Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1):  Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2):  Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3):  Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 150 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 30E/360 (4):  30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen NOMAVKFÖRF till att beräkna den effektiva årliga avkastningen för det hypotetiska värdepapper som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger avkastning endast på förfallodagen. Funktionen returnerar 6,565 %. kvitta förfallotid utgivning årlig-sats pris dagar-basis =NOMAVKFÖRF(B2, C2, D2, E2, F2, G2) 05/01/2009 06/30/2015 12/14/2008 0.065 99.002 0 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”PRISFÖRF” på sidan 136 ”NOMAVK” på sidan 146 ”NOMAVKDISK” på sidan 148 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 151 Med de logiska funktionerna och informationsfunktionerna kan du bedöma innehållet i celler och få hjälp att avgöra hur du ska bedöma eller på annat sätt arbeta med cellinnehåll eller formelresultat. Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner I iWork finns följande logiska funktioner och informationsfunktioner som kan användas i tabeller. Funktion Beskrivning ”OCH” (sidan 152) Funktionen OCH returnerar SANT om alla argument är sanna, annars FALSKT. ”FALSKT” (sidan 153) Funktionen FALSKT returnerar det booleska värdet FALSKT. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. ”OM” (sidan 154) Funktionen OM returnerar ett av två värden beroende på om ett angivet uttryck resulterar i det booleska värdet SANT eller FALSKT. ”OMFEL” (sidan 155) Funktionen OMFEL returnerar det värde du bestämt om ett angivet värde resulterar i ett fel, annars returnerar funktionen det angivna värdet. ”ÄRTOM” (sidan 156) Funktionen ÄRTOM returnerar SANT om den angivna cellen är tom, annars FALSKT. ”ÄRFEL” (sidan 157) Funktionen ÄRFEL returnerar SANT om ett angivet uttryck resulterar i ett fel, annars FALSKT. Logiska funktioner och 7 informationsfunktioner Funktion Beskrivning ”ÄRJÄMN” (sidan 158) Funktionen ÄRJÄMN returnerar SANT om värdet är jämnt (inte lämnar någon rest vid division med 2), annars FALSKT. ”ÄRUDDA” (sidan 158) Funktionen ÄRUDDA returnerar SANT om värdet är udda (lämnar en rest vid division med 2), annars FALSKT. ”ICKE” (sidan 159) Funktionen ICKE returnerar motsatsen till det booleska värdet för ett angivet uttryck. ”ELLER” (sidan 160) Funktionen ELLER returnerar SANT om något argument är sant, annars FALSKT. ”SANT” (sidan 161) Funktionen SANT returnerar det booleska värdet SANT. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. OCH Funktionen OCH returnerar SANT om alla argument är sanna, annars FALSKT. OCH(test-uttryck, test-uttryck…)  test-uttryck: Ett uttryck. test-uttryck kan innehålla vad som helst, så länge uttrycket resulterar i ett booleskt värde. Om uttrycket resulterar i ett tal tolkas 0 som FALSKT och alla andra tal som SANT.  test-uttryck…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare uttryck. Tänk på vid användning  Funktionen OCH motsvarar den logiska konjunktionsoperatorn som används inom matematik och logik. Den bedömer först varje test-uttryck. Om alla uttryck resulterar i SANT returnerar funktionen OCH SANT, annars FALSKT. Exempel: =OCH(SANT; SANT) returnerar SANT eftersom båda argumenten är sanna. =OCH(1; 0; 1; 1) returnerar FALSKT eftersom ett av argumenten är siffran 0, vilket tolkas som FALSKT. =OCH(A5>60; A5<=100) returnerar SANT om cell A5 innehåller ett tal i intervallet 61 till 100, annars FALSKT. Följande två OM-funktioner returnerar samma värde: =OM(B2>60, OM(B2<=100, SANT, FALSKT), FALSKT) =OM(OCH(B2>60, B2<=100), SANT, FALSKT) Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”OM” på sidan 154 152 Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner 153 ”ICKE” på sidan 159 ”ELLER” på sidan 160 ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353 ”Lägga till kommentarer baserat på cellinnehåll” på sidan 351 ”Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans” på sidan 351 ”Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner” på sidan 151 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 FALSKT Funktionen FALSKT returnerar det booleska värdet FALSKT. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. FALSKT() Tänk på vid användning Funktionen F  ALSKT har inte några argument. Du måste dock skriva ut parenteserna: =FALSKT().  Istället för att använda funktionen FALSKT kan du ange det booleska värdet FALSKT genom att helt enkelt skriva FALSKT (eller falskt) i en cell eller som ett funktionsargument. Exempel: =FALSKT() returnerar det booleska värdet FALSKT. =OCH(1, FALSKT()) returnerar det booleska värdet FALSKT. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”SANT” på sidan 161 ”Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner” på sidan 151 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 OM Funktionen OM returnerar ett av två värden beroende på om ett angivet uttryck resulterar i det booleska värdet SANT eller FALSKT. OM(om-uttryck, om-sant, om-falskt)  om-uttryck: Ett logiskt uttryck. om-uttryck kan innehålla vad som helst, så länge uttrycket resulterar i ett booleskt värde. Om uttrycket resulterar i ett tal tolkas 0 som FALSKT och alla andra tal som SANT.  om-sant:  Värdet som ska returneras om uttrycket är SANT. om-sant kan innehålla valfri värdetyp. Om det utelämnas (komma men inget värde) returnerar OM 0.  om-falskt:  Ett valfritt argument som anger det värde som returneras om uttrycket är FALSKT. om-falskt kan innehålla valfri värdetyp. Om det utelämnas (komma men inget värde) returnerar OM 0. Om det utelämnas helt (inget komma efter om-falskt) och om-uttryck resulterar i FALSKT, returnerar OM FALSKT. Tänk på vid användning  Om det booleska värdet för om-uttryck är SANT returnerar funktionen uttrycket om-sant, annars returneras uttrycket om-falskt.  Både om-sant och om-falskt kan innehålla ytterligare OM-funktioner (nästlade OM-funktioner). Exempel: =OM(A5>=0, ”Ickenegativt”, ”Negativt”) returnerar texten ”Ickenegativt” om cell A5 innehåller ett tal större än eller lika med noll eller ett icke-numeriskt värde. Om cell A5 innehåller ett värde mindre än 0 returnerar funktionen ”Negativt”. =OM(OMFEL(ELLER(ÄRJÄMN(B4+B5),ÄRUDDA(B4+B5), FALSKT),), ”Bara tal”, ”Inte bara tal”) returnerar texten ”Bara tal” om cellerna B4 och B5 bägge innehåller ett tal, annars returneras texten ”Inte bara tal”. Resultatet uppnås genom att testa om summan av de två cellerna är antingen jämn eller udda. Om en cell inte är ett tal returnerar funktionerna JÄMN och UDDA ett fel och funktionen OMFEL returnerar FALSKT, annars returnerar den SANT eftersom antingen JÄMN eller UDDA är SANT. Om antingen B4 eller B5 inte är ett tal eller ett booleskt värde kommer alltså OM-satsen att returnera omfalskt- uttrycket ”Inte bara tal”; annars returneras om-sant-uttrycket ”Bara tal”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”OCH” på sidan 152 ”ICKE” på sidan 159 ”ELLER” på sidan 160 154 Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner 155 ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353 ”Hantering av division med noll” på sidan 353 ”Lägga till kommentarer baserat på cellinnehåll” på sidan 351 ”Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans” på sidan 351 ”Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner” på sidan 151 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 OMFEL Funktionen OMFEL returnerar det värde du bestämt om ett angivet värde resulterar i ett fel, annars returnerar funktionen det angivna värdet. OMFEL(något-uttryck, om-fel)  något-uttryck: Ett uttryck som ska testas. något-uttryck kan innehålla valfri värdetyp.  om-fel:  Värdet returneras om något-uttryck resulterar i ett fel. om-fel kan innehålla valfri värdetyp. Tänk på vid användning  Använd OMFEL för hantering av fel i en formel. Om du t.ex. arbetar med data där 0 är ett giltigt värde för cell D1 kan formeln =B1/D1 resultera i ett fel (division med noll). Du kan undvika det här felet genom att använda en formel som =OMFEL(B1/ D1, 0), som returnerar den faktiska divisionen om D1 inte är noll, annars returneras 0. Exempel: Om B1 är ett numeriskt värde och D1 resulterar i 0, då gäller att: =OMFEL(B1/D1;0) returnerar 0 eftersom division med noll resulterar i ett fel. =OM(ÄRFEL(B1/D1);0;B1/D1) motsvarar föregående exempel med OMFEL, men kräver att både OM och ÄRFEL används. =OM(OMFEL(ELLER(ÄRJÄMN(B4+B5),ÄRUDDA(B4+B5), FALSKT),), ”Bara tal”, ”Inte bara tal”) returnerar texten ”Bara tal” om cellerna B4 och B5 bägge innehåller ett tal, annars returneras texten ”Inte bara tal”. Resultatet uppnås genom att testa om summan av de två cellerna är antingen jämn eller udda. Om en cell inte är ett tal returnerar funktionerna JÄMN och UDDA ett fel och funktionen OMFEL returnerar FALSKT, annars returnerar den SANT eftersom antingen JÄMN eller UDDA är SANT. Om antingen B4 eller B5 inte är ett tal eller ett booleskt värde kommer alltså OM-satsen att returnera omfalskt- uttrycket ”Inte bara tal”; annars returneras om-sant-uttrycket ”Bara tal”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ÄRTOM” på sidan 156 ”ÄRFEL” på sidan 157 ”Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner” på sidan 151 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ÄRTOM Funktionen ÄRTOM returnerar SANT om den angivna cellen är tom, annars FALSKT. ÄRTOM(cell)  cell:  En referens till en enstaka tabellcell. cell är ett referensvärde till en enskild cell som kan innehålla valfritt värde eller vara tom. Tänk på vid användning  Om cellen saknar innehåll (är tom) returnerar funktionen SANT, annars returneras FALSKT. Om cellen innehåller ett mellanslag eller ett tecken som inte visas vid utskrift returnerar funktionen FALSKT även om cellen ser ut att vara tom. Exempel: Om tabellcellen A1 är tom och cellen B2 innehåller 100: =ÄRTOM(A1) returnerar SANT. =ÄRTOM(B2) returnerar FALSKT. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”OMFEL” på sidan 155 ”ÄRFEL” på sidan 157 ”Lägga till kommentarer baserat på cellinnehåll” på sidan 351 ”Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans” på sidan 351 ”Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner” på sidan 151 ”Värdetyper” på sidan 34 156 Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner 157 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ÄRFEL Funktionen ÄRFEL returnerar SANT om ett angivet uttryck resulterar i ett fel, annars FALSKT. ÄRFEL(något-uttryck)  något-uttryck: Ett uttryck som ska testas. något-uttryck kan innehålla valfri värdetyp. Tänk på vid användning  Det är oftast bättre att använda funktionen OMFEL. Funktionen OMFEL har samma egenskaper som ÄRFEL men tillåter dessutom registrering, inte bara identifiering, av felet. Exempel: Om B1 är ett numeriskt värde och D1 resulterar i 0, då gäller att: =OM(ÄRFEL(B1/D1);0;B1/D1) returnerar 0 eftersom division med noll resulterar i ett fel. =OMFEL(B1/D1;0) motsvarar föregående exempel men kräver bara en funktion. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”OMFEL” på sidan 155 ”ÄRTOM” på sidan 156 ”Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner” på sidan 151 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ÄRJÄMN Funktionen ÄRJÄMN returnerar SANT om det angivna talet är jämnt (inte lämnar någon rest vid division med 2), annars FALSKT. ÄRJÄMN(num)  num:  Ett tal. num är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning  Om num är text returnerar funktionen ett fel. Om num är booleska SANT (värdet 1) returnerar funktionen FALSKT. Om num är booleska FALSKT (värdet 0) returnerar funktionen SANT. Exempel: =ÄRJÄMN(2) returnerar SANT. =ÄRJÄMN(2,75) returnerar SANT. =ÄRJÄMN(3) returnerar FALSKT. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ÄRUDDA” på sidan 158 ”Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner” på sidan 151 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ÄRUDDA Funktionen ÄRUDDA returnerar SANT om det angivna talet är udda (lämnar en rest vid division med 2), annars FALSKT. ÄRUDDA(num)  num:  Ett tal. num är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning  Om num är text returnerar funktionen ett fel. Om num är booleska SANT (värdet 1) returnerar funktionen SANT. Om num är booleska FALSKT (värdet 0) returnerar funktionen FALSKT. 158 Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner 159 Exempel: =ÄRUDDA(3) returnerar SANT. =ÄRUDDA(3,75) returnerar SANT. =ÄRUDDA(2) returnerar FALSKT. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ÄRJÄMN” på sidan 158 ”Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner” på sidan 151 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ICKE Funktionen ICKE returnerar motsatsen till det booleska värdet för ett angivet uttryck. ICKE(något-uttryck)  något-uttryck: Ett uttryck som ska testas. något-uttryck kan innehålla vad som helst, så länge uttrycket resulterar i ett booleskt värde. Om uttrycket resulterar i ett tal tolkas 0 som FALSKT och alla andra tal som SANT. Exempel: =ICKE(0) returnerar SANT eftersom 0 tolkas som FALSKT. =ELLER(A9; ICKE(A9)) returnerar alltid SANT eftersom antingen A9 eller motsatsen alltid kommer att vara sant. =ICKE(ELLER(FALSKT; FALSKT)) returnerar SANT eftersom inget av argumenten för det logiska ELLER är sant. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”OCH” på sidan 152 ”OM” på sidan 154 ”ELLER” på sidan 160 ”Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner” på sidan 151 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ELLER Funktionen ELLER returnerar SANT om något argument är sant, annars FALSKT. ELLER(något-uttryck, något-uttryck…)  något-uttryck: Ett uttryck som ska testas. något-uttryck kan innehålla vad som helst, så länge uttrycket resulterar i ett booleskt värde. Om uttrycket resulterar i ett tal tolkas 0 som FALSKT och alla andra tal som SANT.  något-uttryck…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare uttryck som ska testas. Tänk på vid användning  Funktionen ELLER motsvarar logisk disjunktion eller inklusiv disjunktion som används inom matematik och logik. Den bedömer först varje uttryck. Om något av uttrycken resulterar i SANT returnerar funktionen ELLER SANT, annars FALSKT.  Om ett uttryck är numeriskt tolkas värdet 0 som FALSKT och alla värden som inte är noll tolkas som SANT.  ELLER används ofta tillsammans med funktionen OM när ett eller flera villkor måste inkluderas. Exempel: =ELLER(A1+A2<100; B1+B2<100) returnerar FALSKT om summan av de angivna cellerna i bägge fallen är större än eller lika med 100, och SANT om minst en av summorna är lägre än 100. =ELLER(5; 0; 6) returnerar SANT eftersom minst ett argument inte är noll. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”OCH” på sidan 152 ”OM” på sidan 154 ”ICKE” på sidan 159 ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353 ”Lägga till kommentarer baserat på cellinnehåll” på sidan 351 ”Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans” på sidan 351 ”Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner” på sidan 151 160 Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner 161 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SANT Funktionen SANT returnerar det booleska värdet SANT. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. SANT() Tänk på vid användning  Funktionen SANT har inte några argument. Du måste dock skriva ut parenteserna: =SANT().  Istället för att använda funktionen SANT kan du ange det booleska värdet SANT genom att helt enkelt skriva SANT (eller sant) i en cell eller som ett funktionsargument. Exempel: =SANT() returnerar det booleska värdet SANT. =OCH(1; SANT()) returnerar det booleska värdet SANT. =OCH(1; SANT) fungerar på exakt samma sätt som det föregående exemplet. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”FALSKT” på sidan 153 ”Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner” på sidan 151 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 162 Med de numeriska funktionerna kan du beräkna ofta använda matematiska värden. Lista över numeriska funktioner I iWork finns följande numeriska funktioner som kan användas i tabeller. Funktion Beskrivning ”ABS” (sidan 165) Funktionen ABS returnerar absolutbeloppet för ett tal eller en tidslängd. ”RUNDA.UPP” (sidan 165) Funktionen RUNDA.UPP avrundar ett tal uppåt, från noll, till närmaste multipel av den angivna faktorn. ”KOMBIN” (sidan 167) Funktionen KOMBIN returnerar antalet sätt du kan kombinera ett antal objekt i grupper av en angiven storlek, utan hänsyn till ordningen på objekten inom grupperna. ”JÄMN” (sidan 168) Funktionen JÄMN avrundar ett tal i riktning från noll till närmaste jämna tal. ”EXP” (sidan 169) Funktionen EXP returnerar e (basen för naturliga logaritmer) upphöjt till det angivna talet. ”FAKULTET” (sidan 169) Funktionen FAKULTET returnerar fakulteten för ett tal. ”DUBBELFAKULTET” (sidan 170) Funktionen DUBBELFAKULTET returnerar dubbelfakulteten för ett tal. ”RUNDA.NER” (sidan 171) Funktionen RUNDA.NER avrundar ett tal nedåt, mot noll, till närmaste multipel av den angivna faktorn. ”SGD” (sidan 172) Funktionen SGD returnerar den största gemensamma nämnaren för de angivna talen. Numeriska funktioner 8 Kapitel 8 Numeriska funktioner 163 Funktion Beskrivning ”HELTAL” (sidan 173) HELTAL returnerar närmaste heltal som är mindre än eller lika med talet. ”MGM” (sidan 174) Funktionen MGM returnerar minsta gemensamma multipeln för de angivna talen. ”LN” (sidan 174) Funktionen LN returnerar den naturliga logaritmen för ett angivet tal. Den naturliga logaritmen är det tal som e måste upphöjas till för att resultera i det angivna talet. ”LOG” (sidan 175) Funktionen LOG returnerar logaritmen för ett tal med en angiven bas. ”LOG10” (sidan 176) Funktionen LOG10 returnerar 10-logaritmen för ett tal. ”REST” (sidan 177) Funktionen REST returnerar resten vid division. ”MAVRUNDA” (sidan 178) Funktionen MAVRUNDA avrundar ett tal till närmaste multipel av en angiven faktor. ”MULTINOMIAL” (sidan 179) Funktionen MULTINOMIAL returnerar den slutna formen av multinomialkoefficienten för de angivna talen. ”UDDA” (sidan 180) Funktionen UDDA avrundar ett tal i riktning från noll till närmaste udda tal. ”PI” (sidan 181) Funktionen PI returnerar det ungefärliga värdet på π (pi), förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter. ”UPPHÖJT.TILL” (sidan 181) Funktionen UPPHÖJT.TILL returnerar ett tal upphöjt till en exponent. ”PRODUKT” (sidan 182) Funktionen PRODUKT returnerar produkten av ett eller flera tal. ”KVOT” (sidan 183) Funktionen KVOT returnerar heltalskvoten av två tal. ”SLUMP” (sidan 184) Funktionen SLUMP returnerar ett slumptal som är större än eller lika med 0 och mindre än 1. ”SLUMP.MELLAN” (sidan 184) Funktionen SLUMP.MELLAN returnerar ett slumpmässigt heltal inom det angivna intervallet. ”ROMERSK” (sidan 185) Funktionen ROMERSK konverterar ett tal till romerska siffror. ”AVRUNDA” (sidan 186) Funktionen AVRUNDA returnerar ett tal avrundat till det angivna antalet decimaler. ”AVRUNDA.NEDÅT” (sidan 187) Funktionen AVRUNDA.NEDÅT returnerar ett tal avrundat nedåt (mot noll) till det angivna antalet decimaler. Funktion Beskrivning ”AVRUNDA.UPPÅT” (sidan 188) Funktionen AVRUNDA.UPPÅT returnerar ett tal avrundat uppåt (från noll) till det angivna antalet decimaler. ”TECKEN” (sidan 190) Funktionen TECKEN returnerar 1 när ett angivet nummer är positivt, -1 när det är negativt och 0 när det är noll. ”ROT” (sidan 190) Funktionen ROT returnerar kvadratroten av ett tal. ”ROTPI” (sidan 191) Funktionen ROTPI returnerar kvadratroten av ett tal multiplicerat med π (pi). ”SUMMA” (sidan 191) Funktionen SUMMA returnerar summan av en samling tal. ”SUMMA.OM” (sidan 192) Funktionen SUMMA.OM returnerar summan av en samling numeriska värden, men tar endast med numeriska värden som uppfyller ett angivet villkor. ”SUMMA.OMF” (sidan 194) Funktionen SUMMA.OMF returnerar summan av cellerna i en samling där testvärdena uppfyller angivna villkor. ”PRODUKTSUMMA” (sidan 196) Funktionen PRODUKTSUMMA returnerar summan av produkterna för motsvarande tal i ett eller flera intervall. ”KVADRATSUMMA” (sidan 196) Funktionen KVADRATSUMMA returnerar summan av kvadraterna på en samling tal. ”SUMMAX2MY2” (sidan 197) Funktionen SUMMAX2MY2 returnerar summan av differensen mellan kvadraterna av de motsvarande värdena i två samlingar. ”SUMMAX2PY2” (sidan 198) Funktionen SUMMAX2PY2 returnerar summan av kvadraten av motsvarande värden i två samlingar. ”SUMMAXMY2” (sidan 199) Funktionen SUMMAXMY2 returnerar summan av kvadraterna av skillnaden mellan motsvarande värden i två samlingar. ”AVKORTA” (sidan 199) Funktionen AVKORTA kortar av ett tal till det angivna antalet decimaler. 164 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 165 ABS Funktionen ABS returnerar det absoluta värdet för ett tal eller en tidslängd. ABS(num-tidsl)  num-tidsl:  Ett tal eller tidslängdsvärde. num-tidsl är ett tal eller ett tidslängdsvärde. Tänk på vid användning  Det resultat som returneras av ABS är antingen ett positivt tal eller 0. Exempel: =ABS(A1) returnerar 5 om cell A1 innehåller 5. =ABS(8-5) returnerar 3. =ABS(5-8) returnerar 3. =ABS(0) returnerar 0. =ABS(A1) returnerar 0 om cell A1 är tom. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 RUNDA.UPP Funktionen RUNDA.UPP avrundar ett tal uppåt, från noll, till närmaste multipel av den angivna faktorn. RUNDA.UPP(num-till-rund, multipel-faktor)  num-till-rund:  Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde.  multipel-faktor:  Det tal som används för att bestämma den närmaste multipeln. multipel-faktor är ett numeriskt värde och måste ha samma tecken som num-tillrund. Exempel: =RUNDA.UPP(0,25; 1) returnerar 1. =RUNDA.UPP(1,25; 1) returnerar 2. =RUNDA.UPP(-1,25; -1) returnerar -2. =RUNDA.UPP(5; 2) returnerar 6. =RUNDA.UPP(73; 10) returnerar 80. =RUNDA.UPP(7; 2,5) returnerar 7,5. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”JÄMN” på sidan 168 ”RUNDA.NER” på sidan 171 ”HELTAL” på sidan 173 ”MAVRUNDA” på sidan 178 ”UDDA” på sidan 180 ”AVRUNDA” på sidan 186 ”AVRUNDA.NEDÅT” på sidan 187 ”AVRUNDA.UPPÅT” på sidan 188 ”AVKORTA” på sidan 199 ”Mer om avrundning” på sidan 348 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 166 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 167 KOMBIN Funktionen KOMBIN returnerar antalet sätt du kan kombinera ett antal objekt i grupper av en angiven storlek, utan hänsyn till ordningen på objekten inom grupperna. KOMBIN(totalt-objekt, grupp-storlek)  totalt-objekt:  Det totala antalet objekt. totalt-objekt är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. Om totalt-objekt har decimaler ignoreras de.  grupp-storlek:  Antalet objekt kombinerade i varje grupp. grupp-storlek är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. Om grupp-storlek har decimaler ignoreras de. Tänk på vid användning  Kombinationer är inte samma sak som permutationer. Ordningen på objekten i en grupp ignoreras för kombinationer men inte för permutationer. (1, 2, 3) och (3, 2, 1) är t.ex. samma kombination men två unika permutationer. Om du vill få fram antalet permutationer istället för antalet kombinationer använder du funktionen PERMUT. Exempel: =KOMBIN(3, 2) returnerar 3, antalet unika grupper du kan skapa om du börjar med 3 objekt och grupperar dem 2 i taget. =KOMBIN(3,2; 2,3) returnerar 3. Decimalerna utelämnas. =KOMBIN(5; 2) och =KOMBIN(5; 3) returnerar bägge 10. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”PERMUT” på sidan 275 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 JÄMN Funktionen JÄMN avrundar ett tal i riktning från noll till närmaste jämna tal. JÄMN(num-till-rund)  num-till-rund:  Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning  Om du vill avrunda ett udda tal använder du funktionen UDDA. Exempel: =JÄMN(1) returnerar 2. =JÄMN(2) returnerar 2. =JÄMN(2,5) returnerar 4. =JÄMN(-2,5) returnerar -4. =JÄMN(0) returnerar 0. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”RUNDA.UPP” på sidan 165 ”RUNDA.NER” på sidan 171 ”HELTAL” på sidan 173 ”MAVRUNDA” på sidan 178 ”UDDA” på sidan 180 ”AVRUNDA” på sidan 186 ”AVRUNDA.NEDÅT” på sidan 187 ”AVRUNDA.UPPÅT” på sidan 188 ”AVKORTA” på sidan 199 ”Mer om avrundning” på sidan 348 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 168 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 169 EXP Funktionen EXP returnerar e (basen för naturliga logaritmer) upphöjt till det angivna talet. EXP(exponent)  exponent:  Det nummer e ska upphöjas till. exponent är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning  EXP och LN är matematiska inverser av domänen där LN är definierat, men p.g.a. flyttalsavrundningen kanske EXP(LN(x)) inte ger exakt x. Exempel =EXP(1) returnerar 2,71828182845905, ett närmevärde för e. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”LN” på sidan 174 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 FAKULTET Funktionen FAKULTET returnerar fakulteten för ett tal. FAKULTET(fakt-num)  fakt-num:  Ett tal. fakt-num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. Eventuella decimaler i fakt-num ignoreras. Exempel: =FAKULTET(5) returnerar 120, eller 1 * 2 * 3 * 4 * 5. =FAKULTET(0) returnerar 1. =FAKULTET(4,5) returnerar 24. Decimalen utelämnas och fakulteten för 4 beräknas. =FAKULTET(-1) returnerar ett fel, talet måste vara positivt. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”DUBBELFAKULTET” på sidan 170 ”MULTINOMIAL” på sidan 179 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 DUBBELFAKULTET Funktionen DUBBELFAKULTET returnerar dubbelfakulteten för ett tal. DUBBELFAKULTET(fakt-num)  fakt-num:  Ett tal. fakt-num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med -1. Värden i intervallet -1 till 1 returnerar 1. Eventuella decimaler i fakt-num ignoreras. Tänk på vid användning  För ett jämnt heltal är dubbelfakulteten produkten av alla jämna heltal mindre än eller lika med det angivna heltalet och större än eller lika med 2. För ett udda heltal är dubbelfakulteten produkten av alla udda heltal mindre än eller lika med det angivna heltalet och större än eller lika med 1. Exempel: =DUBBELFAKULTET(4) returnerar 8, produkten av 2 och 4. =DUBBELFAKULTET(4,7) returnerar 8, produkten av 2 och 4. Decimalerna ignoreras. =DUBBELFAKULTET(10) returnerar 3840, produkten av 2, 4, 6, 8 och 10. =DUBBELFAKULTET(1) returnerar 1 då alla tal mellan -1 och 1 returnerar 1. =DUBBELFAKULTET(-1) returnerar 1 då alla tal mellan -1 och 1 returnerar 1. =DUBBELFAKULTET(7) returnerar 105, produkten av 1, 3, 5 och 7. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”FAKULTET” på sidan 169 ”MULTINOMIAL” på sidan 179 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 170 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 171 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 RUNDA.NER Funktionen RUNDA.NER avrundar ett tal nedåt, mot noll, till närmaste multipel av den angivna faktorn. RUNDA.NER(num-till-rund, faktor)  num-till-rund:  Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde.  faktor:  Det tal som används för att bestämma den närmaste multipeln. faktor är ett numeriskt värde. Det måste ha samma tecken som num-till-rund. Exempel: =RUNDA.NER(0,25; 1) returnerar 0. =RUNDA.NER(1,25; 1) returnerar 1. =RUNDA.NER(5; 2) returnerar 4. =RUNDA.NER(73; 10) returnerar 70. =RUNDA.NER(-0,25; -1) returnerar 0. =RUNDA.NER(9; 2,5) returnerar 7,5. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”RUNDA.UPP” på sidan 165 ”JÄMN” på sidan 168 ”HELTAL” på sidan 173 ”MAVRUNDA” på sidan 178 ”UDDA” på sidan 180 ”AVRUNDA” på sidan 186 ”AVRUNDA.NEDÅT” på sidan 187 ”AVRUNDA.UPPÅT” på sidan 188 ”AVKORTA” på sidan 199 ”Mer om avrundning” på sidan 348 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SGD Funktionen SGD returnerar den största gemensamma nämnaren för de angivna talen. SGD(num-värde, num-värde…)  num-värde:  Ett tal. num-värde är ett numeriskt värde. Eventuella decimaler ignoreras.  num-värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare tal. Tänk på vid användning  Den största gemensamma nämnaren kallas ibland största möjliga divisorn och är det största heltalet som kan användas vid division av bägge talen, utan någon rest. Exempel: =SGD(8; 10) returnerar 2. =SGD(99; 102; 105) returnerar 3. =SGD(34; 51) returnerar 17. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”MGM” på sidan 174 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 172 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 173 HELTAL HELTAL returnerar närmaste heltal som är mindre än eller lika med talet. HELTAL(num-till-rund)  num-till-rund:  Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde. Exempel: =HELTAL(1,49) returnerar 1. =HELTAL(1,50) returnerar 1. =HELTAL(1,23456) returnerar 1. =HELTAL(1111,222) returnerar 1111. =HELTAL(-2,2) returnerar -3. =HELTAL(-2,8) returnerar -3. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”RUNDA.UPP” på sidan 165 ”JÄMN” på sidan 168 ”RUNDA.NER” på sidan 171 ”MAVRUNDA” på sidan 178 ”UDDA” på sidan 180 ”AVRUNDA” på sidan 186 ”AVRUNDA.NEDÅT” på sidan 187 ”AVRUNDA.UPPÅT” på sidan 188 ”AVKORTA” på sidan 199 ”Mer om avrundning” på sidan 348 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 MGM Funktionen MGM returnerar minsta gemensamma multipeln för de angivna talen. MGM(num-värde, num-värde…)  num-värde:  Ett tal. num-värde är ett numeriskt värde.  num-värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare tal. Tänk på vid användning  Den minsta gemensamma multipeln är det minsta gemensamma heltalet som är en multipel av de angivna talen. Exempel: =MGM(2; 3) returnerar 6. =MGM(34; 68) returnerar 68. =MGM(30; 40; 60) returnerar 120. =MGM(30,25; 40,333; 60,5) returnerar 120 (decimalerna ignoreras). =MGM(2; -3) resulterar i ett fel (negativa tal är inte tillåtna). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”SGD” på sidan 172 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 LN Funktionen LN returnerar den naturliga logaritmen för ett angivet tal. Den naturliga logaritmen är det tal som e måste upphöjas till för att resultera i det angivna talet. LN(pos-num)  pos-num:  Ett positivt tal. pos-num är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Tänk på vid användning  EXP och LN är matematiska inverser av domänen där LN är definierat, men p.g.a. flyttalsavrundningen kanske LN(EXP(x)) inte ger exakt x. 174 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 175 Exempel =LN(2,71828) returnerar ca 1, det tal som e måste upphöjas med för att ge 2,71828. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”EXP” på sidan 169 ”LOG” på sidan 175 ”LOGINV” på sidan 263 ”LOGNORMFÖRD” på sidan 264 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 LOG Funktionen LOG returnerar logaritmen för ett tal med en angiven bas. LOG(pos-num, bas)  pos-num:  Ett positivt tal. pos-num är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  bas:  Ett valfritt värde som anger logaritmens bas. bas är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Om bas är 1 ger det i en division med noll och funktionen returnerar ett fel. Om bas utelämnas antas det vara 10. Exempel: =LOG(8; 2) returnerar 3. =LOG(100; 10) och LOG(100) returnerar bägge 2. =LOG(5,0625; 1,5) returnerar 4. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”LOG10” på sidan 176 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 LOG10 Funktionen LOG10 returnerar 10-logaritmen för ett tal. LOG10(pos-num)  pos-num:  Ett positivt tal. pos-num är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Tänk på vid användning  Om du vill hitta logaritmen för en annan bas än 10 använder du funktionen LOG. Exempel: =LOG10(1) returnerar 0. =LOG10(10) returnerar 1. =LOG10(100) returnerar 2. =LOG10(1000) returnerar 3. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”LN” på sidan 174 ”LOG” på sidan 175 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 176 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 177 REST Funktionen REST returnerar resten vid division. REST(utdelning, delare)  utdelning:  Ett tal som ska divideras med ett annat tal. utdelning är ett numeriskt värde.  delare:  Ett tal som ett annat tal ska divideras med. delare är ett numeriskt värde. Om det är 0 ger det i en division med noll och funktionen returnerar ett fel. Tänk på vid användning  Resultatets tecken är samma som för nämnaren.  Vid beräkning av REST(a; b) blir resultatet ett tal r så att a = bk + r, där r är ett tal mellan 0 och b och k är ett heltal.  REST(a; b) motsvarar a-b*HELTAL(a/b). Exempel: =REST(6; 3) returnerar 0. =REST(7; 3) returnerar 1. =REST(8; 3) returnerar 2. =REST(-8; 3) returnerar 1. =REST(4,5; 2) returnerar 0,5. =REST(7; 0,75) returnerar 0,25. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KVOT” på sidan 183 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 MAVRUNDA Funktionen MAVRUNDA avrundar ett tal till närmaste multipel av en angiven faktor. MAVRUNDA(num-till-rund, faktor)  num-till-rund:  Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde.  faktor:  Det tal som används för att bestämma den närmaste multipeln. faktor är ett numeriskt värde. Det måste ha samma tecken som num-till-rund. Exempel: =MAVRUNDA(2; 3) returnerar 3. =MAVRUNDA(4; 3) returnerar 3. =MAVRUNDA(4,4999; 3) returnerar 3. =MAVRUNDA(4,5; 3) returnerar 6. =MAVRUNDA(-4,5; 3) returnerar ett fel. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”RUNDA.UPP” på sidan 165 ”JÄMN” på sidan 168 ”RUNDA.NER” på sidan 171 ”HELTAL” på sidan 173 ”UDDA” på sidan 180 ”AVRUNDA” på sidan 186 ”AVRUNDA.NEDÅT” på sidan 187 ”AVRUNDA.UPPÅT” på sidan 188 ”AVKORTA” på sidan 199 ”Mer om avrundning” på sidan 348 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 178 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 179 MULTINOMIAL Funktionen MULTINOMIAL returnerar multinomialkoefficienten för de angivna talen. Det åstadkoms genom att bestämma förhållandet mellan fakulteten av summan av de angivna talen och produkten av fakulteterna för de angivna talen. MULTINOMIAL(ej-neg-num, ej-neg-num…)  ej-neg-num:  Ett tal. ej-neg-num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  ej-neg-num…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare tal. Exempel: =MULTINOMIAL(2) returnerar 1. Fakulteten för 2 är 2. Produkten av 1 och 2 är 2. Förhållandet 2:2 är 1. =MULTINOMIAL(1; 2; 3) returnerar 60. Fakulteten av summan av 1, 2 och 3 är 720. Produkten av fakulteterna av 1, 2 och 3 är 12. Förhållandet 720:12 är 60. =MULTINOMIAL(4; 5; 6) returnerar 630630. Fakulteten av summan av 4, 5 och 6 är 1,30767E+12. Produkten av fakulteterna av 4, 5 och 6 är 2073600. Förhållandet 1,30767E+12:2073600 är 630630. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”FAKULTET” på sidan 169 ”DUBBELFAKULTET” på sidan 170 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 UDDA Funktionen UDDA avrundar ett tal i riktning från noll till närmaste udda tal. UDDA(num-till-rund)  num-till-rund:  Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning  Om du vill avrunda ett jämnt tal använder du funktionen JÄMN. Exempel: =UDDA(1) returnerar 1. =UDDA(2) returnerar 3. =UDDA(2,5) returnerar 3. =UDDA(-2,5) returnerar -3. =UDDA(0) returnerar 1. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”RUNDA.UPP” på sidan 165 ”JÄMN” på sidan 168 ”RUNDA.NER” på sidan 171 ”HELTAL” på sidan 173 ”MAVRUNDA” på sidan 178 ”AVRUNDA” på sidan 186 ”AVRUNDA.NEDÅT” på sidan 187 ”AVRUNDA.UPPÅT” på sidan 188 ”AVKORTA” på sidan 199 ”Mer om avrundning” på sidan 348 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 180 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 181 PI Funktionen PI returnerar det ungefärliga värdet på π (pi), förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter. PI() Tänk på vid användning  Funktionen PI har inte några argument. Du måste dock skriva ut parenteserna: =PI().  PI är exakt till 15 decimaler. Exempel: =PI() returnerar 3,14159265358979. =SIN(PI()/2) returnerar 1, sinus för π/2 radianer eller 90 grader. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”COS” på sidan 326 ”SIN” på sidan 329 ”TAN” på sidan 331 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 UPPHÖJT.TILL Funktionen UPPHÖJT.TILL returnerar ett tal upphöjt till en exponent. UPPHÖJT.TILL(tal, exponent)  tal:  Ett tal. tal är ett numeriskt värde.  exponent:  Det nummer det angivna talet ska upphöjas till. exponent är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning  Funktionen UPPHÖJT.TILL ger samma resultat som operatorn ^: =UPPHÖJT.TILL(x; y) returnerar samma resultat som =x^y. Exempel: =UPPHÖJT.TILL(2; 3) returnerar 8. =UPPHÖJT.TILL(2; 10) returnerar 1024. =UPPHÖJT.TILL(0,5; 3) returnerar 0,125. =UPPHÖJT.TILL(100; 0,5) returnerar 10. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 PRODUKT Funktionen PRODUKT returnerar produkten av ett eller flera tal. PRODUKT(num-värde, num-värde…)  num-värde:  Ett tal. num-värde är ett numeriskt värde.  num-värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare tal. Tänk på vid användning  Tomma celler som inkluderas bland värdena ignoreras och påverkar inte resultatet. Exempel: =PRODUKT(2; 4) returnerar 8. =PRODUKT(0,5; 5; 4; 5) returnerar 50. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”SUMMA” på sidan 191 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 182 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 183 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 KVOT Funktionen KVOT returnerar heltalskvoten av två tal. KVOT(utdelning, delare)  utdelning:  Ett tal som ska divideras med ett annat tal. utdelning är ett numeriskt värde.  delare:  Ett tal som ett annat tal ska divideras med. delare är ett numeriskt värde. Om det är 0 ger det i en division med noll och funktionen returnerar ett fel. Tänk på vid användning  Om antingen nämnaren eller täljaren är negativ blir resultatet negativt. Om både täljaren och nämnaren är negativa blir resultatet positivt.  Endast heltalsvärdet av kvoten returneras. Decimaler (eller resten) ignoreras. Exempel: =KVOT(5; 2) returnerar 2. =KVOT(5,99; 2) returnerar 2. =KVOT(-5; 2) returnerar -2. =KVOT(6; 2) returnerar 3. =KVOT(5; 6) returnerar 0. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”REST” på sidan 177 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SLUMP Funktionen SLUMP returnerar ett slumptal som är större än eller lika med 0 och mindre än 1. SLUMP() Tänk på vid användning Funktionen SL  UMP har inte några argument. Du måste dock skriva ut parenteserna: =SLUMP().  Varje gång du ändrar ett värde i tabellen genereras ett nytt slumptal större än eller lika med 0 och mindre än 1. Exempel =SLUMP() returnerar t.ex 0,217538648284972, 0,6137690856, 0,0296026556752622 och 0,4684193600 för fyra beräkningar. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”SLUMP.MELLAN” på sidan 184 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SLUMP.MELLAN Funktionen SLUMP.MELLAN returnerar ett slumpmässigt heltal inom det angivna intervallet. SLUMP.MELLAN(lägre, övre)  lägre:  Den lägre gränsen. lägre är ett numeriskt värde.  övre:  Den övre gränsen. övre är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning  Varje gång du ändrar ett värde i tabellen genereras ett nytt slumptal mellan den lägre och den övre gränsen. Exempel =SLUMP.MELLAN(1; 10) returnerar t.ex. 8, 6, 2, 3 och 5 för fem beräkningar. 184 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 185 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”SLUMP” på sidan 184 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ROMERSK Funktionen ROMERSK konverterar ett tal till romerska siffror. ROMERSK(arabiskt-num, romerskt-stil)  arabiskt-num:  Den arabiska siffra du vill konvertera. arabiskt-num är ett numeriskt värde i intervallet 0 till 3999.  romerskt-stil:  Ett valfritt värde som avgör hur strikt de klassiska reglerna för utformning av romerska siffror ska tillämpas. strikt (0 eller TRUE, eller utelämnad):  Använd de mest strikta klassiska reglerna. När ett mindre tal föregår ett större som markering för subtraktion måste det mindre talet vara en tiopotens och det kan bara föregå ett tal som inte är mer än tio gånger så stort. 999 får t.ex. skrivas CMXCIX men inte LMVLIV. en grads lättnad (1):  Lättar den strikta klassiska regeln med en grad. När ett mindre tal föregår ett större måste det mindre talet vara en tiopotens och regeln för relativ storlek utökas med en siffra. 999 får t.ex. skrivas LMVLIV men inte XMIX. två graders lättnad (2):  Lättar den klassiska regeln med två grader. När ett mindre tal föregår ett större utökas regeln för relativ storlek med två siffror. 999 får t.ex. skrivas XMIX men inte VMIV. tre graders lättnad (3):  Lättar den klassiska regeln med tre grader. När ett mindre tal föregår ett större utökas regeln för relativ storlek med tre siffror. 999 får t.ex. skrivas VMIV men inte IM. fyra graders lättnad (4 eller FALSKT): Lättar den klassiska regeln med fyra grader. När ett mindre tal föregår ett större utökas regeln för relativ storlek med fyra siffror. 999 kan t.ex. skrivas IM. Exempel: =ROMERSK(12) returnerar XII. =ROMERSK(999) returnerar CMXCIX. =ROMERSK(999, 1) returnerar LMVLIV. =ROMERSK(999, 2) returnerar XMIX. =ROMERSK(999, 3) returnerar VMIV. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 AVRUNDA Funktionen AVRUNDA returnerar ett tal avrundat till det angivna antalet decimaler. AVRUNDA(num-till-rund, siffror)  num-till-rund:  Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde.  siffror: Antalet decimaler du vill bibehålla. siffror är ett numeriskt värde. Ett positivt tal representerar antalet siffror (decimaler) som ska inkluderas till höger om decimalkommat. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalkommat som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). Exempel: =AVRUNDA(1,49; 0) returnerar 1. =AVRUNDA(1,50; 0) returnerar 2. =AVRUNDA(1,23456; 3) returnerar 1,235. =AVRUNDA(1111,222; -2) returnerar 1100. =AVRUNDA(-2,2; 0) returnerar -2. =AVRUNDA(-2,8; 0) returnerar -3. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”RUNDA.UPP” på sidan 165 ”JÄMN” på sidan 168 186 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 187 ”RUNDA.NER” på sidan 171 ”HELTAL” på sidan 173 ”MAVRUNDA” på sidan 178 ”UDDA” på sidan 180 ”AVRUNDA.NEDÅT” på sidan 187 ”AVRUNDA.UPPÅT” på sidan 188 ”AVKORTA” på sidan 199 ”Mer om avrundning” på sidan 348 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 AVRUNDA.NEDÅT Funktionen AVRUNDA.NEDÅT returnerar ett tal avrundat nedåt (mot noll) till det angivna antalet decimaler. AVRUNDA.NEDÅT(num-till-rund, siffror)  num-till-rund:  Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde.  siffror: Antalet decimaler du vill bibehålla. siffror är ett numeriskt värde. Ett positivt tal representerar antalet siffror (decimaler) som ska inkluderas till höger om decimalkommat. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalkommat som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). Exempel: =AVRUNDA.NEDÅT(1,49; 0) returnerar 1. =AVRUNDA.NEDÅT(1,50; 0) returnerar 1. =AVRUNDA.NEDÅT(1,23456; 3) returnerar 1,234. =AVRUNDA.NEDÅT(1111,222; -2) returnerar 1100. =AVRUNDA.NEDÅT(-2,2; 0) returnerar -2. =AVRUNDA.NEDÅT(-2,8; 0) returnerar -2. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”RUNDA.UPP” på sidan 165 ”JÄMN” på sidan 168 ”RUNDA.NER” på sidan 171 ”HELTAL” på sidan 173 ”MAVRUNDA” på sidan 178 ”UDDA” på sidan 180 ”AVRUNDA” på sidan 186 ”AVRUNDA.UPPÅT” på sidan 188 ”AVKORTA” på sidan 199 ”Mer om avrundning” på sidan 348 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 AVRUNDA.UPPÅT Funktionen AVRUNDA.UPPÅT returnerar ett tal avrundat uppåt (från noll) till det angivna antalet decimaler. AVRUNDA.UPPÅT(num-till-rund, siffror)  num-till-rund:  Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde.  siffror: Antalet decimaler du vill bibehålla. siffror är ett numeriskt värde. Ett positivt tal representerar antalet siffror (decimaler) som ska inkluderas till höger om decimalkommat. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalkommat som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). 188 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 189 Exempel: =AVRUNDA.UPPÅT(1,49; 0) returnerar 2. =AVRUNDA.UPPÅT(1,50; 0) returnerar 2. =AVRUNDA.UPPÅT(1,23456; 3) returnerar 1,235. =AVRUNDA.UPPÅT(1111,222; -2) returnerar 1200. =AVRUNDA.UPPÅT(-2,2; 0) returnerar -3. =AVRUNDA.UPPÅT(-2,8; 0) returnerar -3. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”RUNDA.UPP” på sidan 165 ”JÄMN” på sidan 168 ”RUNDA.NER” på sidan 171 ”HELTAL” på sidan 173 ”MAVRUNDA” på sidan 178 ”UDDA” på sidan 180 ”AVRUNDA” på sidan 186 ”AVRUNDA.NEDÅT” på sidan 187 ”AVKORTA” på sidan 199 ”Mer om avrundning” på sidan 348 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 TECKEN Funktionen TECKEN returnerar 1 när argumenttalet är positivt, -1 när det är negativt och 0 när det är noll. TECKEN(num)  num:  Ett tal. tal är ett numeriskt värde. Exempel: =TECKEN(2) returnerar 1. =TECKEN(0) returnerar 0. =TECKEN(-2) returnerar -1. =TECKEN(A4) returnerar -1 om cellen A4 innehåller -2. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ROT Funktionen ROT returnerar kvadratroten av ett tal. ROT(num)  num:  Ett tal. tal är ett numeriskt värde. Exempel: =ROT(16) returnerar 4. =ROT(12,25) returnerar 3,5, kvadratroten av 12,25. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 190 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 191 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ROTPI Funktionen ROTPI returnerar kvadratroten av ett tal multiplicerat med π (pi). ROTPI(ej-neg-tal)  ej-neg-tal:  Ett icke-negativt tal. ej-neg-num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. Exempel: =ROTPI(5) returnerar 3,96332729760601. =ROTPI(8) returnerar 5,013256549262. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SUMMA Funktionen SUMMA returnerar summan av en samling tal. SUMMA(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl…)  num-datum-tidsl:  Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde.  num-datum-tidsl…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-tidsl-värde anges måste alla vara av samma typ. Tänk på vid användning  Det finns ett fall då alla värden inte behöver vara av samma typ. Om exakt ett datum-/tidsvärde är inkluderat hanteras alla numeriska värden som dagar och alla tal och tidslängdsvärden adderas till datum-/tidsvärdet.  Datum-/tidsvärden kan inte adderas med varandra, så endast ett datum-/tidsvärde (se ovan) är tillåtet.  Värdena kan finnas i enskilda celler, cellintervall eller anges direkt som argument till funktionen. Exempel: =SUMMA(A1:A4) adderar värdena i fyra celler. =SUMMA(A1:D4) adderar värdena i en kvadratisk förteckning med sexton celler. =SUMMA(A1:A4, 100) adderar värdena i fyra celler plus 100. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”PRODUKT” på sidan 182 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SUMMA.OM Funktionen SUMMA.OM returnerar summan av en samling numeriska värden, men tar endast med numeriska värden som uppfyller ett angivet villkor. SUMMA.OM(test-värden, villkor, sum-värden)  test-värden:  Samlingen som innehåller de värden som ska testas. test-värden är en samling som innehåller valfri värdetyp.  villkor:  Ett uttryck som resulterar i ett logiskt SANT eller FALSKT. villkor är ett uttryck med valfritt innehåll så länge det resulterande värdet då villkor jämförs med ett värde i test-värden kan uttryckas som något av de booleska värdena SANT eller FALSKT.  sum-värden:  En valfri samling innehållande de numeriska värden som ska adderas. sum-värden är en samling som innehåller numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Samlingen ska ha samma mått som test-värden. Tänk på vid användning  Om sum-värden utelämnas är standardvärdet test-värden.  Även om test-värden kan innehålla valfri typ av värde ska normalt alla värden i samlingen vara av samma typ.  Om sum-värden utelämnas innehåller test-värden normalt endast numeriska värden eller tidslängdsvärden. 192 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 193 Exempel: Med följande tabell som exempel: =SUMMA.OM(A1:A8; ”<5”) returnerar 10. =SUMMA.OM(A1:A8; ”<5”; B1:B8) returnerar 100. =SUMMA.OM(D1:F3; ”=c”; D5:F7) returnerar 27. =SUMMA.OM(B1:D1; 1) eller SUMMA.OM(B1:D1; SUMMA(1)) returnerar båda summan av alla tal 1 i intervallet. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”MEDEL.OM” på sidan 228 ”MEDEL.OMF” på sidan 230 ”ANTAL.OM” på sidan 243 ”ANTAL.OMF” på sidan 244 ”SUMMA.OMF” på sidan 194 ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SUMMA.OMF Funktionen SUMMA.OMF returnerar summan av cellerna i en samling där testvärdena uppfyller angivna villkor. SUMMA.OMF(sum-värden, test-värden, villkor, test-värden…, villkor…)  sum-värden:  En samling värden vars summa ska beräknas. sum-värden är en samling som innehåller numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden.  test-värden:  En samling värden som ska testas. test-värden är en samling som innehåller valfri typ av värde.  villkor:  Ett uttryck som resulterar i ett logiskt SANT eller FALSKT. villkor är ett uttryck med valfritt innehåll så länge det resulterande värdet då villkor jämförs med ett värde i test-värden kan uttryckas som något av de booleska värdena SANT eller FALSKT.  test-värden…: Du kan lägga till en eller flera ytterligare samlingar som innehåller värden som ska testas. Varje test-värden-samling måste omedelbart följas av ett villkor-uttryck. Mönstret test-värden, villkor kan upprepas så många gånger som det behövs.  villkor…: Om en valfri samling testvärden är inkluderad, ett uttryck som resulterar i lett logiskt SANT eller FALSKT. Ett villkor måste följa varje test-värden-samling och därför har den här funktionen alltid ett udda antal argument. Tänk på vid användning  För varje par av text- och villkorsvärden jämförs den motsvarande (samma position inom intervallet eller förteckningen) cellen eller värdet med villkoret. Om alla villkor uppfylls inkluderas den motsvarande cellen eller värdet i sum-värden i summan.  Alla förteckningar måste ha samma storlek. 194 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 195 Exempel: Följande tabell visar delar av en leveransliggare för en viss vara. Varje last har vägts, bedömts med 1 eller 2 och datum för leveransen har noterats. =SUMMA.OMF(A2:A13;B2:B13;”=1”;C2:C13;”>=12/12/2010”;C2:C13;”<=17/12/2010”) returnerar 23, antalet ton av varan som levererats under den vecka då 17 december infaller och som bedömts med ”1”. =SUMMA.OMF(A2:A13;B2:B13;”=2”;C2:C13;”>=13/12/2010”;C2:C13;”<=17/12/2010”) returnerar 34, antalet ton av varan som levererats under samma vecka och som bedömts med ”2”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”MEDEL.OM” på sidan 228 ”MEDEL.OMF” på sidan 230 ”ANTAL.OM” på sidan 243 ”ANTAL.OMF” på sidan 244 ”SUMMA.OM” på sidan 192 ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 PRODUKTSUMMA Funktionen PRODUKTSUMMA returnerar summan av produkterna för motsvarande tal i ett eller flera intervall. PRODUKTSUMMA(intervall, intervall…)  intervall:  Ett cellintervall. intervall är en referens till ett enskilt intervall av celler som innehåller värden av valfri typ. Om strängvärden eller booleska värden finns i intervall ignoreras de.  intervall…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare cellomfång. Intervallen måste alla vara lika stora. Tänk på vid användning  Funktionen PRODUKTSUMMA multiplicerar motsvarande numeriska värden i varje intervall och adderar sedan produkterna. Om endast ett intervall anges returnerar PRODUKTSUMMA summan av intervallet. Exempel: =PRODUKTSUMMA(3; 4) returnerar 12. =PRODUKTSUMMA({1; 2}; {3; 4}) = 3 + 8 = 11. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 KVADRATSUMMA Funktionen KVADRATSUMMA returnerar summan av kvadraterna på en samling tal. KVADRATSUMMA(num-värde, num-värde…)  num-värde:  Ett tal. num-värde är ett numeriskt värde.  num-värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare tal. Tänk på vid användning  Talen kan finnas i enskilda celler, i cellintervall eller anges direkt som argument till funktionen. 196 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 197 Exempel: =KVADRATSUMMA(3; 4) returnerar 25. =KVADRATSUMMA(A1:A4) adderar kvadraterna i listan med fyra tal. =KVADRATSUMMA(A1:D4) adderar kvadraterna av de 16 tal som finns i en kvadratisk cellförteckning. =KVADRATSUMMA(A1:A4; 100) adderar kvadraterna av talen i de fyra cellerna plus 100. =KVADRATSUMMA(KVADRATSUMMA(3, 4)) returnerar 5 genom att använda pythagoras sats till att ta reda på längden på hypotenusan för en triangel med sidorna 3 och 4. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SUMMAX2MY2 Funktionen SUMMAX2MY2 returnerar summan av differensen mellan kvadraterna av de motsvarande värdena i två samlingar. SUMMAX2MY2(upps-1-värden, upps-2-värden)  upps-1-värden:  Den första samlingen värden. upps-1-värden är en samling som innehåller numeriska värden.  upps-2-värden:  Den andra samlingen värden. upps-2-värden är en samling som innehåller numeriska värden. Exempel Med följande tabell som exempel: =SUMMAX2MY2(A1:A6;B1:B6) returnerar -158, summan av differensen mellan kvadraterna av värdena i kolumn A och kvadraterna av värdena i kolumn B. Formeln för den första differensen är A12-B12. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SUMMAX2PY2 Funktionen SUMMAX2PY2 returnerar summan av kvadraten av motsvarande värden i två samlingar. SUMMAX2PY2(upps-1-värden, upps-2-värden)  upps-1-värden:  Den första samlingen värden. upps-1-värden är en samling som innehåller numeriska värden.  upps-2-värden:  Den andra samlingen värden. upps-2-värden är en samling som innehåller numeriska värden. Exempel Med följande tabell som exempel: =SUMMAX2PY2(A1:A6;B1:B6) returnerar 640, summan av kvadraterna av värdena i kolumn A kvadraterna av värdena i kolumn B. Formeln för den första summan är A12+ B12. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 198 Kapitel 8 Numeriska funktioner Kapitel 8 Numeriska funktioner 199 SUMMAXMY2 Funktionen SUMMAXMY2 returnerar summan av kvadraterna av skillnaden mellan motsvarande värden i två samlingar. SUMMAXMY2(upps-1-värden, upps-2-värden)  upps-1-värden:  Den första samlingen värden. upps-1-värden är en samling som innehåller numeriska värden.  upps-2-värden:  Den andra samlingen värden. upps-2-värden är en samling som innehåller numeriska värden. Exempel Med följande tabell som exempel: =SUMMAXMY2(A1:A6;B1:B6) returnerar 196, summan av kvadraterna av värden i kolumn A och kvadraterna av värden i kolumn B. Formeln för den första summan är (A1-B1)2. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 AVKORTA Funktionen AVKORTA kortar av ett tal till det angivna antalet decimaler. AVKORTA(tal, siffror)  tal:  Ett tal. tal är ett numeriskt värde.  siffror: Ett valfritt värde som anger antalet decimaler du vill bibehålla. siffror är ett numeriskt värde. Ett positivt tal representerar antalet siffror (decimaler) som ska inkluderas till höger om decimalkommat. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalkommat som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). 200 Kapitel 8 Numeriska funktioner Tänk på vid användning  Om siffror utelämnas antas det vara 0. Exempel: =AVKORTA(1,49; 0) returnerar 1. =AVKORTA(1,50; 0) returnerar 1. =AVKORTA(1,23456; 3) returnerar 1,234. =AVKORTA(1111,222; -2) returnerar 1100. =AVKORTA(-2,2; 0) returnerar -2. =AVKORTA(-2,8; 0) returnerar -2. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”RUNDA.UPP” på sidan 165 ”JÄMN” på sidan 168 ”RUNDA.NER” på sidan 171 ”HELTAL” på sidan 173 ”MAVRUNDA” på sidan 178 ”UDDA” på sidan 180 ”AVRUNDA” på sidan 186 ”AVRUNDA.NEDÅT” på sidan 187 ”AVRUNDA.UPPÅT” på sidan 188 ”Mer om avrundning” på sidan 348 ”Lista över numeriska funktioner” på sidan 162 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 201 Med referensfunktionerna kan du hitta data i tabeller och hämta data från celler. Lista över referensfunktioner I iWork finns följande referensfunktioner som kan användas i tabeller. Funktion Beskrivning ”ADRESS” (sidan 202) Funktionen ADRESS skapar en celladressträng från separata rad-, kolumn- och tabellidentifierare. ”OMRÅDEN” (sidan 204) Funktionen OMRÅDEN returnerar antalet intervall funktionen refererar till. ”VÄLJ” (sidan 204) Funktionen VÄLJ returnerar ett värde från en samling värden baserat på ett angivet indexvärde. ”KOLUMN” (sidan 205) Funktionen KOLUMN returnerar kolumnnumret för den kolumn som innehåller en angiven cell. ”KOLUMNER” (sidan 206) Funktionen KOLUMNER returnerar antalet kolumner i ett angivet intervall av celler. ”LETAKOLUMN” (sidan 206) Funktionen LETAKOLUMN returnerar ett värde från ett intervall av rader genom att använda den översta raden med värden till att välja en kolumn och ett radnummer till att välja en rad i den kolumnen. ”HYPERLÄNK” (sidan 208) Funktionen HYPERLÄNK skapar en klickbar länk som öppnar en webbsida eller ett nytt e-brev. ”INDEX” (sidan 208) Funktionen INDEX returnerar värdet i den cell som finns där den angivna raden och kolumnen möts i ett intervall av celler. ”INDIREKT” (sidan 211) Funktionen INDIREKT returnerar innehållet i en cell eller ett intervall som refereras av en adress angiven som en sträng. Referensfunktioner 9 Funktion Beskrivning ”LETAUPP” (sidan 212) Funktionen LETAUPP söker ett matchande värde för ett angivet sökvärde i ett intervall och returnerar sedan värdet i cellen med samma relativa position i ett annat intervall. ”PASSA” (sidan 213) Funktionen PASSA returnerar positionen för ett värde i ett intervall. ”FÖRSKJUTNING” (sidan 214) Funktionen FÖRSKJUTNING returnerar ett intervall av celler som ligger det angivna antalet rader och kolumner bort från den angivna bascellen. ”RAD” (sidan 216) Funktionen RAD returnerar radnumret för den rad som innehåller en angiven cell. ”RADER” (sidan 216) Funktionen RADER returnerar antalet rader i ett angivet intervall av celler. ”TRANSPONERA” (sidan 217) Funktionen TRANSPONERA returnerar ett vertikalt intervall av celler som ett horisontellt intervall av celler, eller tvärtom. ”LETARAD” (sidan 218) Funktionen LETARAD returnerar ett värde från ett intervall kolumner genom att använda den vänstra kolumnen med värden till att välja en rad och ett kolumnnummer till att välja en kolumn i den raden. ADRESS Funktionen ADRESS skapar en celladressträng från separata rad-, kolumn- och tabellidentifierare. ADRESS(rad, kolumn, adr-typ, adr-stil, tabell)  rad:  Adressens radnummer. rad är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 65 535.  kolumn:  Adressens kolumnnummer. kolumn är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 256.  adr-typ: Ett valfritt värde som anger om rad- och kolumnnummer är relativa eller absoluta. alla absoluta (1 eller utelämnad):  Rad- och kolumnreferenser är absoluta. absolut rad, relativ kolumn (2):  Radreferenser är absoluta och kolumnreferenser relativa. rad relativ, kolumn absolut (3):  Radreferenser är relativa och kolumnreferenser absoluta. alla relativa (4):  Rad- och kolumnreferenser är relativa. 202 Kapitel 9 Referensfunktioner Kapitel 9 Referensfunktioner 203  adr-stil:  Ett valfritt värde som anger adresstilen. A1 (SANT, 1, eller utelämnad):  Adressformatet bör använda bokstäver för kolumner och siffror för rader. R1C1 (FALSKT):  Adressformatet stöds inte och returnerar ett fel.  tabell:  Ett valfritt värde som anger tabellens namn. tabell är ett strängvärde. Om tabellen befinner sig på ett annat ark måste du även ange arkets namn. Om tabell utelämnas antas värdet vara den aktuella tabellen på det aktuella arket (dvs. i den tabell där ADRESS-funktionen placeras). Tänk på vid användning  Adresstilen R1C1 stöds inte och det här modala argumentet tillhandahålls endast för kompatibilitet med andra kalkylbladsprogram. Exempel: =ADRESS(3; 5) skapar adressen $E$3. =ADRESS(3; 5; 2) skapar adressen E$3. =ADRESS(3; 5; 3) skapar adressen $E3. =ADRESS(3; 5; 4) skapar adressen E3. =ADRESS(3; 3; ;; ”Ark 2 :: Tabell 1”) skapar adressen Ark 2 :: Tabell 1 :: $C$3. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 OMRÅDEN Funktionen OMRÅDEN returnerar antalet intervall funktionen refererar till. OMRÅDEN(områden)  områden:  De områden som funktionen ska räkna. områden är ett strängvärde. Det är antingen ett enda intervall eller fler än ett intervall åtskilda av komman och omgivna av ytterligare en parentes, t.ex. OMRÅDEN((B1:B5, C10:C12)). Exempel: =OMRÅDEN(A1:F8) returnerar 1. =OMRÅDEN(C2:C8, B6:E6) returnerar 1. =OMRÅDEN((A1:F8, A10:F18)) returnerar 2. =OMRÅDEN((A1:C1, A3:C3, A5:C5)) returnerar 3. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 VÄLJ Funktionen VÄLJ returnerar ett värde från en samling värden baserat på ett angivet indexvärde. VÄLJ(index, värde, värde…)  index:  Index för det värde som ska återges. index är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  värde:  Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp.  värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Exempel: =VÄLJ(4; ”måndag”; ”tisdag”; ”onsdag”; ”torsdag”; ”fredag”; ”lördag”; ”söndag”) returnerar torsdag, det fjärde värdet i listan. =VÄLJ(3; ”första”; ”andra”; 7; ”sista”) returnerar 7, det tredje värdet i listan. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: 204 Kapitel 9 Referensfunktioner Kapitel 9 Referensfunktioner 205 ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 KOLUMN Funktionen KOLUMN returnerar kolumnnumret för den kolumn som innehåller en angiven cell. KOLUMN(cell)  cell:  En valfri referens till en enstaka tabellcell. cell är ett referensvärde till en enskild cell som kan innehålla valfritt värde eller vara tom. Om cell utelämnas, t.ex. i =KOLUMN(), returnerar funktionen kolumnnumret för den cell som innehåller formeln. Exempel: =KOLUMN(B7) returnerar 2, det absoluta kolumnnumret för kolumn B. =KOLUMN() returnerar kolumnnumret för cellen som innehåller funktionen. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”INDEX” på sidan 208 ”RAD” på sidan 216 ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 KOLUMNER Funktionen KOLUMNER returnerar antalet kolumner i ett angivet intervall av celler. KOLUMNER(intervall)  intervall:  Ett cellintervall. intervall är en referens till ett enskilt intervall av celler som kan innehålla värden av valfri typ. Tänk på vid användning  Om du väljer en hel tabellrad för intervall returnerar KOLUMNER antalet kolumner i raden, vilket ändras när du ändrar storlek på tabellen. Exempel: =KOLUMNER(B3:D10) returnerar 3, antalet kolumner i intervallet (kolumn B, C och D). =KOLUMNER(5:5) returnerar det totala antalet kolumner i rad 5. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”RADER” på sidan 216 ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 LETAKOLUMN Funktionen LETAKOLUMN returnerar ett värde från ett intervall av rader genom att använda den översta raden med värden till att välja en kolumn och ett radnummer till att välja en rad i den kolumnen. LETAKOLUMN(sök-efter, rader-intervall, return-rad, nära-träff)  sök-efter:  Värdet som ska hittas. sök-efter kan innehålla valfri värdetyp.  rader-intervall:  Ett cellintervall. intervall är en referens till ett enskilt intervall av celler som kan innehålla värden av valfri typ.  return-rad:  Radnumret för det värde som ska returneras. return-rad är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1 och mindre än eller lika med antalet rader i det angivna intervallet.  nära-träff: Ett valfritt värde som anger om en exakt matchning krävs. 206 Kapitel 9 Referensfunktioner Kapitel 9 Referensfunktioner 207 nära träff (SANT, 1, eller utelämnad): Om det inte finns någon exakt matchning används kolumnen med det största värde i översta raden som är mindre än det sökta värdet. Jokertecken kan inte användas i sök-efter. exakt träff (FALSKT eller 0): Om det inte finns någon exakt matchning returneras ett fel. Jokertecken kan användas i sök-efter. Tänk på vid användning  LETAKOLUMN jämför ett sökvärde med värdena i den översta raden i det angivna intervallet. Om det inte krävs någon exakt matchning används kolumnen som innehåller det största värdet i översta raden som är mindre än det sökta värdet. Sedan returnerar funktionen värdet från den angivna raden i den kolumnen. Om en exakt matchning krävs och inget av värdena i den översta raden matchar sökvärdet returnerar funktionen ett fel. Exempel: Med följande tabell som exempel: =LETAKOLUMN(20; A1:E4; 2) returnerar ”E”. =LETAKOLUMN(39; A1:E4; 2) returnerar ”E”. =LETAKOLUMN(”M”; A2:E4; 2) returnerar ”dolor”. =LETAKOLUMN(”C”; 2:E3; 2) returnerar ”lorem”. =LETAKOLUMN(”blandit”; A3:E4; 2) returnerar ”5”. =LETAKOLUMN(”C”; A2:E4; 3; SANT) returnerar ”1”. =LETAKOLUMN(”C”; A2:E4; 3; FALSKT) returnerar ett fel eftersom värdet inte kan hittas (eftersom det inte finns någon exakt matchning). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”LETAUPP” på sidan 212 ”PASSA” på sidan 213 ”LETARAD” på sidan 218 ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353 ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 HYPERLÄNK Funktionen HYPERLÄNK skapar en klickbar länk som öppnar en webbsida eller ett nytt e-brev. HYPERLÄNK(url, länk-text)  url:  En vanlig URL (Uniform Resource Locator). url är ett strängvärde som måste innehålla en korrekt formaterad url-adressträng.  länk-text:  Ett valfritt värde som anger om texten ska visas som en klickbar länk i cellen. länk-text är ett strängvärde. Om det utelämnas används url som länk-text. Exempel: =HYPERLÄNK(”http://www.apple.com/se”, ”Apple”) skapar en länk med texten Apple som öppnar den förvalda webbläsaren till Apples hemsida. =HYPERLÄNK(”mailto:svensvensson@exempel.com?subject=Offertförfrågan”, ”Begär offert”) skapar en länk med texten Begär offert som öppnar det förvalda e-postprogrammet och adresserar ett nytt brev till svensvensson@exempel.com med ämnesraden Offertförfrågan. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 INDEX Funktionen INDEX returnerar värdet i den cell som finns där den angivna raden och kolumnen möts i ett intervall av celler eller en förteckning. INDEX(intervall, rad-index, kolumn-index, område-index)  intervall:  Ett cellintervall. intervall kan innehålla valfri värdetyp. intervall är antingen ett enda intervall eller fler än ett intervall åtskilda av komman och omgivna av ytterligare en parentes. Exempel: ((B1:B5, C10:C12)). 208 Kapitel 9 Referensfunktioner Kapitel 9 Referensfunktioner 209  rad-index:  Radnumret för det värde som ska återges. rad-index är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0 och mindre än eller lika med antalet rader i intervall.  kolumn-index:  Ett valfritt värde som anger resultatvärdets kolumnnummer. kolumnindex är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0 och mindre än eller lika med antalet kolumner i intervall.  område-index:  Ett valfritt värde som anger resultatvärdets ytnummer. område-index är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1 och mindre än eller lika med antalet områden i intervall. Om det utelämnas används 1. Tänk på vid användning  INDEX kan returnera värdet vid den angivna punkt där tvådimensionella värdeintervall möts. Tänk dig t.ex. att cellerna B2:E7 innehåller värdena. =INDEX(B2:D7, 2, 3) returnerar det värde som finns där den andra raden och den tredje kolumnen möts (värdet i cell D3).  Du kan ange fler än ett område genom att placera intervallen inom ytterligare en parentes. =INDEX((B2:D5;B7:D10); 2; 3; 2) returnerar t.ex. värdet där den andra kolumnen och den tredje raden möts i det andra området (värdet i cell D8).  INDEX kan returnera en förteckning om en rad eller en kolumn för en annan funktion. I den här formen krävs antingen rad-index eller kolumn-index, men det andra argumentet kan utelämnas. =SUMMA(INDEX(B2:D5; ; 3)) returnerar t.ex. summan av värdena i den tredje kolumnen (cellerna D2 till D5). På motsvarande sätt returnerar =MEDEL(INDEX(B2:D5; 2)) medelvärdet för värdena i den andra raden (cellerna B3 till D3).  INDEX kan returnera (eller ”läsa”) värdet från en förteckning som returneras av en förteckningsfunktion (en funktion som returnerar en förteckning med värden istället för ett enskilt värde). Funktionen FREKVENS returnerar en förteckning med värden baserat på angivna intervall. =INDEX(FREKVENS($A$1:$F$5; $B$8:$E$8); 1) returnerar det första värdet i den förteckning som returneras av den givna FREKVENS-funktionen. På motsvarande sätt returnerar =INDEX(FREKVENS($A$1:$F$5; $B$8:$E$8); 5) det femte värdet i förteckningen.  Platsen i intervallet eller förteckningen anges genom att indikera antalet rader nedåt och antalet kolumner åt höger i förhållande till cellen i intervallets eller förteckningens översta vänstra hörn.  Med undantag för när INDEX anges, som i det tredje fallet ovan, kan rad-index inte utelämnas och om kolumn-index utelämnas antas det vara 1. Exempel: Med följande tabell som exempel: =INDEX(B2:D5;2;3) returnerar 22, värdet i den andra raden och tredje kolumnen (cell D3). =INDEX((B2:D5;B7:D10); 2; 3; 2) returnerar ”f”, värdet i den andra raden och tredje kolumnen i det andra området (cell D8). =SUMMA(INDEX(B2:D5; ; 3)) returnerar 90, summan av värdena i den tredje kolumnen (cellerna D2 till D5). =MEDEL(INDEX(B2:D5;2)) returnerar 12, medelvärdet för värdena i den andra raden (cellerna B3 till D3). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KOLUMN” på sidan 205 ”INDIREKT” på sidan 211 ”FÖRSKJUTNING” på sidan 214 ”RAD” på sidan 216 ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 210 Kapitel 9 Referensfunktioner Kapitel 9 Referensfunktioner 211 INDIREKT Funktionen INDIREKT returnerar innehållet i en cell eller ett intervall som refereras av en adress angiven som en sträng. INDIREKT(adr-sträng, adr-stil)  adr-sträng:  En sträng som representerar en celladress. adr-sträng är ett strängvärde.  adr-stil:  Ett valfritt värde som anger adresstilen. A1 (SANT, 1, eller utelämnad):  Adressformatet bör använda bokstäver för kolumner och siffror för rader. R1C1 (FALSKT):  Adressformatet stöds inte och returnerar ett fel. Tänk på vid användning  Den angivna adressen kan vara en intervallreferens, t.ex ”A1:C5”, och inte bara en referens till en enskild cell. Om INDIREKT används på det här sättet returnerar funktionen en förteckning som kan användas som ett argument till en annan funktion eller läsas direkt genom att använda funktionen INDEX. SUMMA(INDIREKT(A1:C5; 1) returnerar t.ex. summan av värdena i de celler som refereras av adresserna i cellerna A1 till C5..  Adresstilen R1C1 stöds inte och det här modala argumentet tillhandahålls endast för kompatibilitet med andra kalkylbladsprogram. Exempel Om cell A1 innehåller 99 och A20 innehåller A1: =INDIREKT(A20) returnerar 99, innehållet i cell A1. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”INDEX” på sidan 208 ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 LETAUPP Funktionen LETAUPP söker ett matchande värde för ett angivet sökvärde i ett intervall och returnerar sedan värdet i cellen med samma relativa position i ett annat intervall. LETAUPP(sök-efter, sök-var, resultat-värden)  sök-efter:  Värdet som ska hittas. sök-efter kan innehålla valfri värdetyp.  sök-var:  Samlingen som innehåller de värden som ska sökas. sök-var är en samling som innehåller valfri värdetyp.  resultat-värden:  En valfri samling som innehåller värdet som ska återges baserat på sökningen. resultat-värden är en samling som innehåller valfri värdetyp. Tänk på vid användning  Både sök-var och resultat-värden ska normalt inkluderas och anges som antingen flera kolumner eller flera rader, men inte bägge (endimensionell). För kompatibilitet med andra kalkylbladsprogram går det dock att ange sök-var som både flera kolumner och flera rader (tvådimensionell) och resultat-värden kan utelämnas.  Om sök-var är tvådimensionellt och resultat-värden anges söks den översta raden eller kolumnen längst till vänster igenom, beroende på vilken som innehåller flest celler, och motsvarande värde från resultat-värden returneras.  Om sök-var är tvådimensionellt och resultat-värden utelämnas returneras motsvarande värde i den sista raden (om antalet kolumner i intervallet är större) eller kolumnen (om antalet rader i intervallet är större). Exempel: Med följande tabell som exempel: =LETAUPP(”C”; A1:F1; A2:F2) returnerar 30. =LETAUPP(40; A2:F2; A1:F1) returnerar D. =LETAUPP(”B”; A1:C1; D2:F2) returnerar 50. =LETAUPP(”D”,A1:F2) returnerar 40, värdet i den sista raden som motsvarar ”D.” Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”LETAKOLUMN” på sidan 206 ”PASSA” på sidan 213 ”LETARAD” på sidan 218 ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 212 Kapitel 9 Referensfunktioner Kapitel 9 Referensfunktioner 213 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 PASSA Funktionen PASSA returnerar positionen för ett värde i ett intervall. PASSA(sök-efter, sök-var, matchning-metod)  sök-efter:  Värdet som ska hittas. sök-efter kan innehålla valfri värdetyp.  sök-var:  Samlingen som innehåller de värden som ska sökas. sök-var är en samling som innehåller valfri värdetyp.  matchning-metod:  Ett valfritt värde som anger hur värdematchning utförs. hitta största värde (1 eller utelämnad):  Hitta cellen med det största värdet som är mindre än eller lika med sök-efter. Jokertecken kan inte användas i sök-efter. hitta värde (0):  Hitta cellen med det värdet som är exakt lika med sök-efter. Jokertecken kan användas i sök-efter. hitta minsta värde (-1):  Hitta cellen med det minsta värdet som är större än eller lika med sök-efter. Jokertecken kan inte användas i sök-efter. Tänk på vid användning  PASSA fungerar endast för ett intervall som är en del av en enda rad eller kolumn, du kan inte använda funktionen för sökning i en tvådimensionell samling.  Cellnumreringen börjar med 1 för den översta cellen eller cellen längst till vänster för vertikala respektive horisontella intervall. Sökningarna utförs uppifrån och ner eller från vänster till höger.  Vid sökning efter text ignoreras skiftläget. Exempel: Med följande tabell som exempel: =PASSA(40; A1:A5) returnerar 4. =PASSA(40; E1:E5) returnerar 1. =PASSA(35; E1:E5; 1) returnerar 3 (30 är det största värdet som är mindre än eller lika med 35). =PASSA(35; E1:E5; -1) returnerar 1 (40 är det minsta värdet som är större än eller lika med 35). =PASSA(35; E1:E5; 0) returnerar ett fel (ingen exakt matchning kan hittas). =PASSA(”lorem”, C1:C5) returnerar 1 (”lorem” förekommer i den första cellen i intervallet). =PASSA(”*x”,C1:C5,0) returnerar 3 (”lorex”, som slutar med ett ”x”, förekommer i den tredje cellen i intervallet. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”LETAUPP” på sidan 212 ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353 ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 FÖRSKJUTNING Funktionen FÖRSKJUTNING returnerar ett intervall av celler som ligger det angivna antalet rader och kolumner bort från den angivna bascellen. FÖRSKJUTNING(bas, rad-förskjutning, kolumn-förskjutning, rader, kolumner)  bas:  Adressen till den cell där förskjutningar mäts. bas är ett referensvärde.  rad-förskjutning:  Antalet rader från bascellen till målcellen. rad-förskjutning är ett numeriskt värde. 0 innebär att målcellen finns i samma rad som bascellen. Ett negativt tal innebär att målcellen finns i en rad ovanför bascellen. 214 Kapitel 9 Referensfunktioner Kapitel 9 Referensfunktioner 215  kolumn-förskjutning:  Antalet kolumner från bascellen till målcellen. kolumnförskjutning är ett numeriskt värde. 0 innebär att målcellen finns i samma kolumn som bascellen. Ett negativt tal innebär att målcellen finns i en kolumn till vänster om bascellen.  rader:  Ett valfritt värde som anger antalet rader som ska återges med förskjutningsplatsen.rader är ett numeriskt värde.  kolumner:  Ett valfritt värde som anger antalet kolumner som ska återges med förskjutningsplatsen.kolumner är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning  FÖRSKJUTNING kan returnera en för förteckning som kan användas med en annan funktion. Tänk dig t.ex. att du har angett bascellen, antalet rader och antalet kolumner i A1, A2 respektive A3, och att du vill addera dem. Du kan ta reda på summan genom att använda =SUMMA(FÖRSKJUTNING(INDIREKT(A1),0,0,A2,A3)). Exempel: =FÖRSKJUTNING(A1; 5; 5) returnerar värdet i cell F6, cellen som ligger fem kolumner till höger om och fem rader under cell A1. =FÖRSKJUTNING(G33; 0; -1) returnerar värdet i cellen till vänster om G33, dvs. värdet i F33. =SUMMA(FÖRSKJUTNING(A7; 2; 3; 5; 5) returnerar summan av värdena i cellerna D9 till H13, de fem rader och fem kolumner som börjar två kolumner till höger om och tre rader under cell A7. Anta att du har angett 1 i cell D7, 2 i cell D8, 3 i cell D9, 4 i cell E7, 5 i cell E8 och 6 i cell E9. =FÖRSKJUTNING(D7,0,0,3,1) angett i cell B6 returnerar ett fel, eftersom de tre rader och den kolumn som returneras (intervallet D7:D9) inte har en enda skärningspunkt med B6 (de har ingen). =FÖRSKJUTNING(D7,0,0,3,1) angett i cell D4 returnerar ett fel, eftersom de tre rader och den kolumn som returneras (intervallet D7:D9) inte har en enda skärningspunkt med D4 (de har tre). =FÖRSKJUTNING(D7,0,0,3,1) angett i cell B8 returnerar 2, eftersom de tre rader och den kolumn som returneras (intervallet D7:D9) har en enda skärningspunkt med B8 (cell B8, som innehåller 2). =FÖRSKJUTNING(D7:D9,0,1,3,1) angett i cell B7 returnerar 4, eftersom de tre rader och den kolumn som returneras (intervallet E7:E9) har en enda skärningspunkt med B7 (cell E7, som innehåller 4). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KOLUMN” på sidan 205 ”RAD” på sidan 216 ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 RAD Funktionen RAD returnerar radnumret för den rad som innehåller en angiven cell. RAD(cell)  cell:  En valfri referens till en enstaka tabellcell. cell är ett referensvärde till en enskild cell som kan innehålla valfritt värde eller vara tom. Om cell utelämnas, t.ex. i =RAD(), returnerar funktionen radnumret för den cell som innehåller formeln. Exempel: =RAD(B7) returnerar 7, numret för rad 7. =RAD() returnerar det absoluta radnumret för den cell som innehåller funktionen. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KOLUMN” på sidan 205 ”INDEX” på sidan 208 ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 RADER Funktionen RADER returnerar antalet rader i ett angivet intervall av celler. RADER(intervall)  intervall:  Ett cellintervall. intervall är en referens till ett enskilt intervall av celler som kan innehålla värden av valfri typ. Tänk på vid användning  Om du väljer en hel tabellkolumn för intervall returnerar RADER antalet rader i kolumnen, vilket ändras när du ändrar storlek på tabellen. Exempel: =RADER(A11:D20) returnerar 10, antalet rader från 11 till 20. =RADER(D:D) returnerar det totala antalet rader i kolumn D. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: 216 Kapitel 9 Referensfunktioner Kapitel 9 Referensfunktioner 217 ”KOLUMNER” på sidan 206 ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 TRANSPONERA Funktionen TRANSPONERA returnerar ett vertikalt intervall av celler som ett horisontellt intervall av celler, eller tvärtom. TRANSPONERA(intervall-förteckning)  intervall-förteckning:  Samlingen som innehåller de värden som ska transponeras. intervall-förteckning är en samling som innehåller valfri typ av värde. Tänk på vid användning  TRANSPONERA returnerar en förteckning som innehåller de transponerade värdena. Förteckningen innehåller ett antal rader som motsvarar antalet kolumner i det ursprungliga intervallet, och ett antal kolumner som motsvarar antalet rader i det ursprungliga intervallet. Värdena i förteckningen kan bestämmas (”läsas”) med funktionen INDEX. Exempel: Med följande tabell som exempel: Rad/kolumn A B C D E 1 5 15 10 9 7 2 11 96 29 11 23 3 37 56 23 1 12 =INDEX(TRANSPONERA($A$1:$E$3),1,1) returnerar 5, värdet i rad 1, kolumn 1 av det transponerade intervallet (rad 1, kolumn A i det ursprungliga intervallet). =INDEX(TRANSPONERA($A$1:$E$3),1,2) returnerar 11, värdet i rad 1, kolumn 2 av det transponerade intervallet (rad 2, kolumn A i det ursprungliga intervallet). =INDEX(TRANSPONERA($A$1:$E$3),1,3) returnerar 37, värdet i rad 1, kolumn 3 av det transponerade intervallet (rad 3, kolumn A i det ursprungliga intervallet). =INDEX(TRANSPONERA($A$1:$E$3),2,1 returnerar 15, värdet i rad 2, kolumn 1 av det transponerade intervallet (rad 1, kolumn 2 i det ursprungliga intervallet). =INDEX(TRANSPONERA($A$1:$E$3),3,2) returnerar 29, värdet i rad 3, kolumn 2 av det transponerade intervallet (rad 2, kolumn C i det ursprungliga intervallet). =INDEX(TRANSPONERA($A$1:$E$3),4,3) returnerar 1, värdet i rad 4, kolumn 3 av det transponerade intervallet (rad 3, kolumn D i det ursprungliga intervallet). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 LETARAD Funktionen LETARAD returnerar ett värde från ett intervall kolumner genom att använda den vänstra kolumnen med värden till att välja en rad och ett kolumnnummer till att välja en kolumn i den raden. LETARAD(sök-efter, kolumner-intervall, retur-kolumn, nära-träff)  sök-efter:  Värdet som ska hittas. sök-efter kan innehålla valfri värdetyp.  kolumner-intervall:  Ett cellintervall. intervall är en referens till ett enskilt intervall av celler som kan innehålla värden av valfri typ.  retur-kolumn:  Ett tal som anger det relativa kolumnnumret för cellen vars värde du vill hämta. retur-kolumn är ett numeriskt värde. Kolumnen längst till vänster i intervallet är kolumn 1.  nära-träff: Ett valfritt värde som avgör om en exakt matchning krävs. nära träff (SANT, 1, eller utelämnad): Om det inte finns någon exakt matchning används kolumnen med det största värde i översta raden som är mindre än det sökta värdet. Jokertecken kan inte användas i sök-efter. exakt träff (FALSKT eller 0): Om det inte finns någon exakt matchning returneras ett fel. Jokertecken kan användas i sök-efter. 218 Kapitel 9 Referensfunktioner Kapitel 9 Referensfunktioner 219 Tänk på vid användning  LETARAD jämför ett sökvärde med värdena i kolumnen längst till vänster i det angivna intervallet. Om det inte krävs någon exakt matchning används raden som innehåller det största värdet i kolumnen längst till vänster som är mindre än det sökta värdet. Sedan returnerar funktionen värdet från den angivna kolumnen i den raden. Om en exakt matchning krävs och inget av värdena i kolumnen längst till vänster matchar sökvärdet returnerar funktionen ett fel. Exempel: Med följande tabell som exempel: =LETARAD(20; B2:E6; 2) returnerar E. =LETARAD(21; B2:E6; 2) returnerar E. =LETARAD(”M”; C2:E6; 2) returnerar dolor. =LETARAD(”blandit”; D2:E6; 2) returnerar 5. =LETARAD(21; B2:E6; 2; FALSKT) returnerar ett fel eftersom inget värde i den vänstra kolumnen matchar 21 exakt. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”LETAKOLUMN” på sidan 206 ”LETAUPP” på sidan 212 ”PASSA” på sidan 213 ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353 ”Lista över referensfunktioner” på sidan 201 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 220 Med statistikfunktioner kan du bearbeta och analysera datasamlingar med olika mätmetoder och statistiska tekniker. Lista över statistikfunktioner I iWork finns följande statistikfunktioner som kan användas i tabeller. Funktion Beskrivning ”MEDELAVV” (sidan 225) Funktionen MEDELAVV returnerar medelvärdet för en samling tals avvikelse från deras medelvärde (aritmetiskt medelvärde). ”MEDEL” (sidan 226) Funktionen MEDEL returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för en samling tal. ”AVERAGEA” (sidan 227) Funktionen AVERAGEA returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för en samling värden, inklusive text och booleska värden. ”MEDEL.OM” (sidan 228) Funktionen MEDEL.OM returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för cellerna i ett intervall som uppfyller ett angivet villkor. ”MEDEL.OMF” (sidan 230) Funktionen MEDEL.OMF returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för cellerna i en samling som uppfyller alla de angivna villkoren. ”BETAFÖRD” (sidan 232) Funktionen BETAFÖRD returnerar sannolikhetsvärdet för den kumulativa betafördelningsfunktionen. Statistikfunktioner 10 Kapitel 10 Statistikfunktioner 221 Funktion Beskrivning ”BETAINV” (sidan 233) Funktionen BETAINV returnerar inversen till det angivna sannolikhetsvärdet för den kumulativa betafördelningsfunktionen. ”BINOMFÖRD” (sidan 234) Funktionen BINOMFÖRD returnerar den individuella binomialfördelningen med den angivna formen. ”CHI2FÖRD” (sidan 235) Funktionen CHI2FÖRD returnerar den ensidiga sannolikheten av chi2-fördelningen. ”CHI2INV” (sidan 235) Funktionen CHI2INV returnerar inversen av den ensidiga sannolikheten av chi2-fördelningen. ”CHI2TEST” (sidan 236) Funktionen CHI2TEST returnerar värdet från chi2- fördelningen för angivna data. ”KONFIDENS” (sidan 238) Funktionen KONFIDENS returnerar ett värde för att skapa ett statistiskt konfidensintervall för ett urval ur en population med en känd standardavvikelse. ”KORREL” (sidan 239) Funktionen KORREL returnerar korrelationen mellan två samlingar genom linjär regressionsanalys. ”ANTAL” (sidan 240) Funktionen ANTAL returnerar information om hur många av funktionens argumenten som innehåller tal, numeriska uttryck eller datum. ”ANTALV” (sidan 241) Funktionen ANTALV returnerar information om hur många av funktionens argument som inte är tomma. ”ANTAL.TOMMA” (sidan 242) Funktionen ANTAL.TOMMA returnerar antalet celler i ett intervall som är tomma. ”ANTAL.OM” (sidan 243) Funktionen ANTAL.OM returnerar antalet celler i ett intervall som uppfyller ett angivet villkor. ”ANTAL.OMF” (sidan 244) Funktionen ANTAL.OMF returnerar antalet celler i ett eller flera intervall som uppfyller ett angivet villkor (ett villkor per intervall). ”KOVAR” (sidan 246) Funktionen KOVAR returnerar kovariansen för två samlingar. ”KRITBINOM” (sidan 247) Funktionen KRITBINOM returnerar det minsta värde för vilket den kumulativa binomialfördelningen är större än eller lika med ett angivet värde. ”KVADAVV” (sidan 248) Funktionen KVADAVV returnerar kvadratsumman för avvikelserna för en samling tal från deras medelvärde (aritmetiskt medelvärde). Funktion Beskrivning ”EXPONFÖRD” (sidan 249) Funktionen EXPONFÖRD returnerar exponentialfördelningen med den angivna formen. ”FFÖRD” (sidan 250) Funktionen FFÖRD returnerar F-sannolikhetsfördelningen. ”FINV” (sidan 251) Funktionen FINV returnerar inversen till F-sannolikhetsfördelningen. ”PREDIKTION” (sidan 251) Funktionen PREDIKTION returnerar trendvärdet för y för ett angivet x-värde baserat på urvalsvärden genom linjär regressionsanalys. ”FREKVENS” (sidan 253) Funktionen FREKVENS returnerar en förteckning över hur ofta datavärden uppträder inom en mängd intervallvärden. ”GAMMAFÖRD” (sidan 254) Funktionen GAMMAFÖRD returnerar gammafördelningen med den angivna formen. ”GAMMAINV” (sidan 255) Funktionen GAMMAINV returnerar inversen till den kumulativa gammafördelningen. ”GAMMALN” (sidan 256) Funktionen GAMMALN returnerar den naturliga logaritmen för gammafunktionen, G(x). ”GEOMEDEL” (sidan 256) Funktionen GEOMEDEL returnerar det geometriska medelvärdet. ”HARMMEDEL” (sidan 257) Funktionen HARMMEDEL returnerar det harmoniska medelvärdet. ”SKÄRNINGSPUNKT” (sidan 258) Funktionen SKÄRNINGSPUNKT returnerar y-skärningspunkten för den linje som bäst ansluter till värdena i samlingen genom linjär regressionsanalys. ”STÖRSTA” (sidan 259) thFunktionen STÖRSTA returnerar det n:te största värdet i en samling. Det största värdet rankas som nummer 1. ”REGR” (sidan 260) Funktionen REGR returnerar en förteckning med statistiken för den räta linje som bäst passar angivna data med minstakvadratmetoden. ”LOGINV” (sidan 263) Funktionen LOGINV returnerar inversen till den lognormala kumulativa fördelningsfunktionen för x. ”LOGNORMFÖRD” (sidan 264) Funktionen LOGNORMFÖRD returnerar den lognormala fördelningen. 222 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 223 Funktion Beskrivning ”MAX” (sidan 264) Funktionen MAX returnerar det största värdet i en samling. ”MAXA” (sidan 265) Funktionen MAXA returnerar det största värdet i en samling värden som kan innehålla text och booleska värden. ”MEDIAN” (sidan 266) Funktionen MEDIAN returnerar medianen för en samling tal. Medianen är det värde då hälften av talen i samlingen är mindre än medianen och hälften större. ”MIN” (sidan 267) Funktionen MIN returnerar det minsta värdet i en samling. ”MINA” (sidan 268) Funktionen MINA returnerar det minsta värdet i en samling värden som kan innehålla text och booleska värden. ”TYPVÄRDE” (sidan 268) Funktionen TYPVÄRDE returnerar det vanligaste värdet i en samling tal. ”NEGBINOMFÖRD” (sidan 269) Funktionen NEGBINOMFÖRD returnerar den negativa binomialfördelningen. ”NORMFÖRD” (sidan 270) Funktionen NORMFÖRD returnerar normalfördelningen för den angivna funktionsformen. ”NORMINV” (sidan 271) Funktionen NORMINV returnerar inversen till den kumulativa normalfördelningen. ”NORMSFÖRD” (sidan 272) Funktionen NORMSFÖRD returnerar standardnormalfördelningen. ”NORMSINV” (sidan 273) Funktionen NORMSINV returnerar inversen till den kumulativa standardnormalfördelningen. ”PERCENTIL” (sidan 273) Funktionen PERCENTIL returnerar det värde i en samling som motsvarar en viss percentil. ”PROCENTRANG” (sidan 274) Funktionen PROCENTRANG returnerar rangen för ett värde i en samling som en procentandel av samlingen. ”PERMUT” (sidan 275) Funktionen PERMUT returnerar antalet permutationen för ett angivet antal objekt som kan väljas från en viss mängd objekt. ”POISSON” (sidan 276) Funktionen POISSON returnerar sannolikheten att ett visst antal händelser kommer att ske genom användning av poissonfördelning. Funktion Beskrivning ”SANNOLIKHET” (sidan 277) Funktionen SANNOLIKHET returnerar sannolikheten för ett intervall av värden om du känner till sannolikheten för de enskilda värdena. ”KVARTIL” (sidan 279) Funktionen KVARTIL returnerar värdet för den angivna kvartilen av en given samling. ”RANG” (sidan 280) Funktionen RANG returnerar rangordningen för ett tal i ett intervall av tal. ”LUTNING” (sidan 281) Funktionen LUTNING returnerar lutningen för den linje som bäst ansluter till värdena i samlingen genom linjär regressionsanalys. ”MINSTA” (sidan 282) thFunktionen MINSTA returnerar det n:te värdet i ett intervall. Det minsta värdet rankas som nummer 1. ”STANDARDISERA” (sidan 283) Funktionen STANDARDISERA returnerar ett normaliserat värde från en fördelning som karakteriseras av ett angivet medelvärde och en standardavvikelse. ”STDAV” (sidan 284) Funktionen STDAV returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden baserat på deras väntevärdesriktiga urvalsvarians. ”STDEVA” (sidan 286) Funktionen STDEVA returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden som kan inkludera text och booleska värden, baserat på väntevärdesriktig urvalsvarians. ”STDAVP” (sidan 287) Funktionen STDAVP returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden baserat på deras populationsvarians. ”STDEVPA” (sidan 289) Funktionen STDEVPA returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden som kan inkludera text och booleska värden, baserat på populationsvariansen. ”TFÖRD” (sidan 290) Funktionen TFÖRD returnerar sannolikheten från Students t-fördelning. ”TINV” (sidan 291) Funktionen TINV returnerar t-värdet (en funktion av sannolikheten och frihetsgrader) från Students t-fördelning. 224 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 225 Funktion Beskrivning ”TTEST” (sidan 292) Funktionen TTEST returnerar sannolikheten kopplad till ett Student t-test, baserat på t-fördelningsfunktionen. ”VARIANS” (sidan 293) Funktionen VARIANS returnerar urvalsvariansen (väntevärdesriktig), ett mått för spridning, för en samling värden. ”VARA” (sidan 294) Funktionen VARA returnerar urvalsvariansen (väntevärdesriktig), ett mått för spridning, för en samling värden, inklusive text och booleska värden. ”VARIANSP” (sidan 296) Funktionen VARIANSP returnerar populationsvariansen, ett mått för spridning, för en samling värden. ”VARPA” (sidan 297) Funktionen VARPA returnerar urvalsvariansen (väntevärdesriktig), ett mått för spridning, för en samling värden, inklusive text och booleska värden. ”ZTEST” (sidan 299) Funktionen ZTEST returnerar det ensidiga sannolikhetsvärdet för z-testet. MEDELAVV Funktionen MEDEL returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för en samling tal. MEDELAVV(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl…)  num-datum-tidsl:  Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde.  num-datum-tidsl…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-tidsl-värde anges måste alla vara av samma typ. Tänk på vid användning  MEDELAVV beräknar medelvärdet genom att dividera summan av talen med antalet tal. Skillnaden (absolutbeloppet) mellan medelvärdet och varje tal adderas och divideras med antalet tal.  Om num-datum-tidsl innehåller datum-/tidsvärden returneras ett tidslängdsvärde. Exempel: =MEDELAVV(2; 2; 2; 4; 4; 4) returnerar 1. =MEDELAVV(2; 2; 2; 2; 3; 3; 3; 3; 4; 4; 4; 4) returnerar 0,6666667. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 MEDEL Funktionen MEDEL returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för en samling tal. MEDEL(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl…)  num-datum-tidsl:  Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde.  num-datum-tidsl…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-tidsl-värde anges måste alla vara av samma typ. Tänk på vid användning  MEDEL dividerar summan av talen med antalet tal.  Strängvärden och booleska värden i referenscellerna ignoreras. Om du vill ta med strängvärden och booleska värden i medelvärdet använder du funktionen AVERAGEA.  En referens som utgör ett argument till funktionen kan antingen vara en enskild cell eller ett cellintervall. Exempel: =MEDEL(4; 4; 4; 6; 6; 6) returnerar 5. =MEDEL(2; 2; 2; 2; 3; 3; 3; 3; 4; 4; 4; 4) returnerar 3. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”AVERAGEA” på sidan 227 ”MEDEL.OM” på sidan 228 ”MEDEL.OMF” på sidan 230 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 226 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 227 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 AVERAGEA Funktionen AVERAGEA returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för en samling värden, inklusive text och booleska värden. AVERAGEA(värde, värde…)  värde:  Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp.  värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden. Tänk på vid användning  Strängvärden i referenscellerna tilldelas värdet 0. Ett booleskt FALSKT tilldelas värdet 0 och ett booleskt SANT tilldelas värdet 1.  En referens som utgör ett argument till funktionen kan antingen vara en enskild cell eller ett cellintervall.  För en samling som bara innehåller tal returnerar AVERAGEA samma resultat som funktionen MEDEL, som ignorerar celler som inte innehåller tal. Exempel: =AVERAGEA(A1:A4) returnerar 2,5 om cellerna A1 till A4 innehåller 4, a, 6, b. Textvärdena räknas som nollor i summan 10 och inkluderas i antalet värden (4). Jämför med =MEDEL(A1:A4) som ignorerar textvärden helt vilket ger summan 10, antal värden 2 och medelvärdet 5. =AVERAGEA(A1:A4) returnerar 4 om cellerna A1 till A4 innehåller 5, a, SANT, 10. Textvärdet räknas som noll och SANT räknas som 1 vilket ger summan 16 och antalet värden 4. =AVERAGEA(A1:A4) returnerar 0,25 om cellerna A1 till A4 innehåller FALSKT, FALSKT, FALSKT, SANT. Varje FALSKT räknas som noll och SANT räknas som 1 vilket ger summan 1 och antalet värden 4. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”MEDEL” på sidan 226 ”MEDEL.OM” på sidan 228 ”MEDEL.OMF” på sidan 230 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 MEDEL.OM Funktionen MEDEL.OM returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för cellerna i ett intervall som uppfyller ett angivet villkor. MEDEL.OM(test-värden, villkor, snitt-värden)  test-värden:  En samling värden som ska testas. test-värden är en samling som innehåller valfri typ av värde.  villkor:  Ett uttryck som resulterar i ett logiskt SANT eller FALSKT. villkor är ett uttryck med valfritt innehåll så länge det resulterande värdet då villkor jämförs med ett värde i test-värden kan uttryckas som något av de booleska värdena SANT eller FALSKT.  snitt-värden:  En valfri samling värden vars genomsnitt ska beräknas. snitt-värden är en referens till ett enskilt cellintervall eller en förteckning som kan innehålla bara tal, numeriska uttryck eller booleska värden. Tänk på vid användning  Varje värde jämförs med villkor. Om ett värde uppfyller villkoret inkluderas motsvarande värde i snitt-värden i medelvärdet.  snitt-värden och test-värden (om de anges) måste vara av samma storlek.  Om snitt-värden utelämnas används test-värden för snitt-värden.  Om snitt-värden utelämnas eller är samma som test-värden kan test-värden innehålla endast tal, numeriska uttryck eller booleska värden. 228 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 229 Exempel: Med följande tabell som exempel: =MEDEL.OM(A2:A13; ”<40”; D2:D13) returnerar ca 57 429, medelinkomsten för personer under 40. =MEDEL.OM(B2:B13; ”=F”; D2:D13) returnerar 62 200, medelinkomsten för kvinnor (indikeras med ”F” i kolumn B). =MEDEL.OM(C2:C13; ”S”; D2:D13) returnerar 55 800, medelinkomsten för ensamstående personer (indikeras med ”S” i kolumn C). =MEDEL.OM(A2:A13; ”>=40”; D2:D13) returnerar 75 200, medelinkomsten för personer som är 40 eller äldre. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”MEDEL” på sidan 226 ”AVERAGEA” på sidan 227 ”MEDEL.OMF” på sidan 230 ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 MEDEL.OMF Funktionen MEDEL.OMF returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för cellerna i ett angivet intervall där ett eller flera intervall uppfyller ett eller flera relaterade villkor. MEDEL.OMF(snitt-värden, test-värden, villkor, test-värden…, villkor… )  snitt-värden:  En samling värden vars genomsnitt ska beräknas. snitt-värden är en referens till ett enskilt cellintervall eller en förteckning som kan innehålla bara tal, numeriska uttryck eller booleska värden.  test-värden:  En samling värden som ska testas. test-värden är en samling som innehåller valfri typ av värde.  villkor:  Ett uttryck som resulterar i ett logiskt SANT eller FALSKT. villkor är ett uttryck med valfritt innehåll så länge det resulterande värdet då villkor jämförs med ett värde i test-värden kan uttryckas som något av de booleska värdena SANT eller FALSKT.  test-värden…: Du kan lägga till en eller flera ytterligare samlingar som innehåller värden som ska testas. Varje test-värden-samling måste omedelbart följas av ett villkor-uttryck. Mönstret test-värden, villkor kan upprepas så många gånger som det behövs.  villkor…: Om en valfri samling testvärden är inkluderad, ett uttryck som resulterar i lett logiskt SANT eller FALSKT. Ett villkor måste följa varje test-värden-samling och därför har den här funktionen alltid ett udda antal argument. Tänk på vid användning  För varje par av test-värden och villkor jämförs det motsvarande (samma position inom intervallet eller förteckningen) värdet med villkoret. Om alla villkor uppfylls inkluderas motsvarande värde i snitt-värden i medelvärdet.  snitt-värden och alla test-värden-samlingar måste vara av samma storlek. 230 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 231 Exempel: Med följande tabell som exempel: =MEDEL.OMF(D2:D13;A2:A13;”<40”;B2:B13;=M”) returnerar 56 000, medelinkomsten för män (indikeras med ”M” i kolumn B) under 40. =MEDEL.OMF(D2:D13;A2:A13;”<40”;B2:B13;”=M”;C2:C13;”=S”) returnerar 57 000, medelinkomsten för män som är ensamstående (indikeras med ”S” i kolumn C) och under 40 . =MEDEL.OMF(D2:D13;A2:A13;”<40”;B2:B13;”=M”;C2:C13;”=M”) returnerar 55 000, medelinkomsten för män som är gifta (indikeras med ”M” i kolumn C) och under 40 . =MEDEL.OMF(D2:D13;A2:A13;”<40”;B2:B13;=F”) returnerar ca 59 333, medelinkomsten för kvinnor (indikeras med ”F” i kolumn B) under 40. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”MEDEL” på sidan 226 ”AVERAGEA” på sidan 227 ”MEDEL.OM” på sidan 228 ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 BETAFÖRD Funktionen BETAFÖRD returnerar sannolikhetsvärdet för den kumulativa betafördelningsfunktionen. BETAFÖRD(x-värde, alfa, beta, x-lägre, x-övre)  x-värde:  Det x-värde där du vill uppskatta funktionen. x-värde är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 0 till 1.  alfa:  En av distributionens formparametrar. alfa är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  beta:  En av distributionens formparametrar. beta är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  x-lägre:  En valfri lägre gräns för det angivna x-värdet eller sannolikhet. x-lägre är ett numeriskt värde och måste vara mindre än eller lika med det angivna x-värdet eller sannolikheten. Om det utelämnas används 0.  x-övre:  En valfri övre gräns för det angivna x-värdet eller sannolikhet. x-övre är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med det angivna x-värdet eller sannolikheten. Om det utelämnas används 1. Exempel: =BETAFÖRD(0,5; 1; 2; 0,3; 2) returnerar 0,221453287197232. =BETAFÖRD(1; 1; 2; 0; 1) returnerar 1. =BETAFÖRD(0,1; 2; 2; 0; 2) returnerar 0,00725. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BETAINV” på sidan 233 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 232 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 233 BETAINV Funktionen BETAINV returnerar inversen till det angivna sannolikhetsvärdet för den kumulativa betafördelningsfunktionen. BETAINV(sannolikhet, alfa, beta, x-lägre, x-övre)  sannolikhet:  En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än 1.  alfa:  En av distributionens formparametrar. alfa är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  beta:  En av distributionens formparametrar. beta är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  x-lägre:  En valfri lägre gräns för det angivna x-värdet eller sannolikhet. x-lägre är ett numeriskt värde och måste vara mindre än eller lika med det angivna x-värdet eller sannolikheten. Om det utelämnas används 0.  x-övre:  En valfri övre gräns för det angivna x-värdet eller sannolikhet. x-övre är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med det angivna x-värdet eller sannolikheten. Om det utelämnas används 1. Exempel: =BETAINV(0,5; 1; 2; 0,3; 2) returnerar 0,797918471982869. =BETAINV(0,99; 1; 2; 0; 1) returnerar 0,9. =BETAINV(0,1; 2; 2; 0; 2) returnerar 0,391600211318183. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BETAFÖRD” på sidan 232 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 BINOMFÖRD Funktionen BINOMFÖRD returnerar den individuella binomialfördelningen med den angivna formen. BINOMFÖRD(framgång-num, försök, sannolikhet-framgång, form-typ)  framgång-num:  Antalet framgångsrika försök eller tester. framgång-num är ett numeriskt värde som måste vara större än eller lika med 1 och mindre än eller lika med försök.  försök:  Det totala antalet försök eller test. försök är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  sannolikhet-framgång:  Framgångssannolikhet för varje försök eller test. sannolikhet-framgång är ett numeriskt värde som måste vara större än eller lika med 0 och mindre än eller lika med 1.  form-typ: Ett värde som bestämmer vilken form av exponentialfunktionen som ska tillhandahållas. kumulativ form (SANT eller 1):  Ge värdet av fördelningsfunktionen (att det angivna antalet eller färre framgångar eller händelser kommer att inträffa). sannolikhetsmassa-form (FALSKT eller 0):  Ge värdet av sannolikhetsmassafunktionen (att det exakta antalet efterföljande eller händelser finns). Tänk på vid användning  Funktionen BINOMFÖRD är lämplig för problem med ett fast antal fristående försök som har en konstant sannolikhet för att lyckas och där resultaten av försöken endast kan vara lyckades eller misslyckades. Exempel: =BINOMFÖRD(3; 98; 0,04; 1) returnerar 0,445507210083272 (kumulativ fördelning). =BINOMFÖRD(3; 98; 0,04; 0) returnerar 0,201402522366024 (sannolikhetsmassa). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KRITBINOM” på sidan 247 ”NEGBINOMFÖRD” på sidan 269 ”PERMUT” på sidan 275 ”SANNOLIKHET” på sidan 277 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 234 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 235 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 CHI2FÖRD Funktionen CHI2FÖRD returnerar den ensidiga sannolikheten av chi2-fördelningen. CHI2FÖRD(ej-neg-x-value, grader-frihet)  ej-neg-x-value:  Det värde där du vill uppskatta funktionen. ej-neg-x-value är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  grader-frihet:  Frihetsgrader. grader-frihet är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Exempel: =CHI2FÖRD(5; 2) returnerar 0,0820849986238988. =CHI2FÖRD(10; 10) returnerar 0,440493285065212. =CHI2FÖRD(5; 1) returnerar 0,0253473186774683. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”CHI2INV” på sidan 235 ”CHI2TEST” på sidan 236 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 CHI2INV Funktionen CHI2INV returnerar inversen av den ensidiga sannolikheten av chi2- fördelningen. CHI2INV(sannolikhet, grader-frihet)  sannolikhet:  En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än 1.  grader-frihet:  Frihetsgrader. grader-frihet är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Exempel: =CHI2INV(0,5; 2) returnerar 1,38629436111989. =CHI2INV(0,1; 10) returnerar 15,9871791721053. =CHI2INV(0,5; 1) returnerar 0,454936423119572. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”CHI2FÖRD” på sidan 235 ”CHI2TEST” på sidan 236 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 CHI2TEST Funktionen CHI2TEST returnerar värdet från chi2-fördelningen för angivna data. CHI2TEST(verklig-värden, förväntade-värden)  verklig-värden:  Samlingen som innehåller de verkliga värdena. verklig-värden är en samling som innehåller numeriska värden.  förväntade-värden:  Samlingen som innehåller de förväntade värdena. förväntadevärden är en samling som innehåller numeriska värden. Tänk på vid användning  De frihetsgrader relaterade till värdet som returneras är antalet rader i verklig-värden minus 1.  Varje förväntat värde beräknas genom multiplicering av summan av raden med summan av kolumnen och dividering med totalsumman. 236 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 237 Exempel Med följande tabell som exempel: =CHI2TEST(A2:B6;A9:B13) returnerar 5,91020074984668E-236. Varje förväntat värde beräknas genom multiplicering av summan av raden med summan av kolumnen och dividering med totalsumman. Formeln för det första förväntade värdet (cell A9) är =SUMMA(A$2:B$2)*SUMMA($A2:$A6)/SUMMA($A$2:$B$6). Den här formeln kan utökas till cell B9 och sedan kan A9:B9 utökas till A13:B13 för att göra de förväntade värdena fullständiga. Formeln för det slutliga förväntade värdet (cell B13) blir =SUMMA(B$2:C$2)*SUMMA($A6:$A11)/ SUMMA($A$2:$B$6). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”CHI2FÖRD” på sidan 235 ”CHI2INV” på sidan 235 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 KONFIDENS Funktionen KONFIDENS returnerar ett värde för att skapa ett statistiskt konfidensintervall för ett urval ur en population med en känd standardavvikelse. KONFIDENS(alfa, stdav, exempel-storlek)  alfa:  Sannolikheten att det äkta populationsvärdet ligger utanför intervallet. alfa är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Subtrahering av konfidensintervallet från 1 ger alfa.  stdav:  Populationens standardavvikelse. stdav är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  exempel-storlek:  Exemplets storlek. exempel-storlek är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Tänk på vid användning  Konfidensuppskattningen utgår från att värdena i urvalet är normalfördelade. Exempel: =KONFIDENS(0,05; 1; 10) returnerar 0,62. Om medelvärdet för urvalsvärdena är 100 ligger medelvärdet för populationen med 95 % sannolikhet i intervallet 99,38-100,62. =KONFIDENS(0,1; 1; 10) returnerar 0,52. Om medelvärdet för urvalsvärdena är 100 ligger medelvärdet för populationen med 90 % sannolikhet i intervallet 99,48-100,52. =KONFIDENS(0,05; 1; 20) returnerar 0,44. =KONFIDENS(0,05; 1; 30) returnerar 0,36. =KONFIDENS(0,05; 1; 40) returnerar 0,31. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”STDAV” på sidan 284 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 238 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 239 KORREL Funktionen KORREL returnerar korrelationen mellan två samlingar genom linjär regressionsanalys. KORREL(y-värden, x-värden)  y-värden: Samlingen som innehåller y-värdena (beroende). y-värden är en samling som kan innehålla numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ.  x-värden:  Samlingen som innehåller x-värdena (oberoende). x-värden är en samling som kan innehålla numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. Tänk på vid användning  y-värden och x-värden måste vara lika stora.  Om text eller booleska värden finns i samlingarna ignoreras de. Exempel I det här exemplet används funktionen KORREL till att beräkna hur nära relaterat priset på uppvärmningsolja (kolumn A) är till temperaturen som den här hypotetiska husägaren har ställt in på termostaten. =KORREL(A2:A11; B2:B11) returnerar ca -0,9076, vilket anger en nära korrelation (när priset ökade sänktes temperaturen på termostaten) Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KOVAR” på sidan 246 ”Exempel med undersökningsresultat” på sidan 356 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ANTAL Funktionen ANTAL returnerar information om hur många av funktionens argumenten som innehåller tal, numeriska uttryck eller datum. ANTAL(värde, värde…)  värde:  Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp.  värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Tänk på vid användning  Om du vill räkna alla celler som innehåller valfri typ av värde (dvs. alla celler som inte är tomma) använder du funktionen ANTALV. Exempel: Tabellen i det här exemplet används till att illustrera alla varianter av funktionen ANTAL. Informationen är meningslös i sig men illustrerar vilka typer av argument varje variant av ANTAL inkluderar i funktionsresultatet. =ANTAL(A1:E1) returnerar 5 eftersom alla argument är numeriska. =ANTAL(A2:E2) returnerar 0 eftersom inget av argumenten är numeriskt. =ANTAL(A3:E3) returnerar 3 eftersom minst två celler inte är numeriska. =ANTAL(A4:E4) returnerar 0 eftersom argumenten är logiska SANT eller FALSKT, vilka inte räknas som numeriska värden. =ANTAL(A5:E5) returnerar 2 eftersom tre celler är tomma. =ANTAL(2; 3; A5:E5; SUMMA(A1:E1); ”A”; ”b”) returnerar 5 eftersom argumenten 2 och 3 är tal, det är två tal i intervallet A5:E5, funktionen SUMMA returnerar 1 tal och de sista två argumenten är text, inte numeriska (totalt 5 numeriska argument). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ANTALV” på sidan 241 ”ANTAL.TOMMA” på sidan 242 ”ANTAL.OM” på sidan 243 ”ANTAL.OMF” på sidan 244 240 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 241 ”Exempel med undersökningsresultat” på sidan 356 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ANTALV Funktionen ANTALV returnerar information om hur många av funktionens argument som inte är tomma. ANTALV(värde, värde…)  värde:  Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp.  värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Tänk på vid användning  Om du vill räkna celler eller argument som innehåller tal eller datum använder du funktionen ANTAL. Exempel: Tabellen i det här exemplet används till att illustrera alla varianter av funktionen ANTAL, inklusive ANTALV. Informationen är meningslös i sig men illustrerar vilka typer av argument varje variant av ANTAL inkluderar i funktionsresultatet. =ANTALV(A1:E1) returnerar 5 eftersom alla celler innehåller ett argument (samtliga numeriska). =ANTALV(A2:E2) returnerar 5 eftersom alla celler innehåller ett argument (samtliga text). =ANTALV(A3:E3) returnerar 5 eftersom alla celler innehåller ett argument (blandning av text och numeriska). =ANTALV(A4:E4) returnerar 5 eftersom alla celler innehåller ett argument (SANT eller FALSKT). =ANTALV(A5:E5) returnerar 2 eftersom tre celler är tomma. =ANTALV(2; 3; A5:E5; SUMMA(A1:E1); ”A”; ”b”) returnerar 7 eftersom argumenten 2 och 3 är tal, det är 2 celler som inte är tomma i intervallet A5:E5, funktionen SUMMA returnerar 1 tal och ”A” och ”b” är textuttryck (totalt 7 argument). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ANTAL” på sidan 240 ”ANTAL.TOMMA” på sidan 242 ”ANTAL.OM” på sidan 243 ”ANTAL.OMF” på sidan 244 ”Exempel med undersökningsresultat” på sidan 356 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ANTAL.TOMMA Funktionen ANTAL.TOMMA returnerar antalet celler i ett intervall som är tomma. ANTAL.TOMMA(intervall)  intervall:  Ett cellintervall. intervall är en referens till ett enskilt intervall av celler som kan innehålla värden av valfri typ. Exempel: Tabellen i det här exemplet används till att illustrera alla varianter av funktionen ANTAL, inklusive ANTAL.TOMMA. Informationen är meningslös i sig men illustrerar vilka typer av argument varje variant av ANTAL inkluderar i funktionsresultatet. =ANTAL.TOMMA(A1:E1) returnerar 0 eftersom det inte finns några tomma celler i intervallet. =ANTAL.TOMMA(A2:E2) returnerar 0 eftersom det inte finns några tomma celler i intervallet. =ANTAL.TOMMA(A5:E5) returnerar 3 eftersom det finns tre tomma celler i intervallet. =ANTAL.TOMMA(A6:E6) returnerar 5 eftersom det bara finns tomma celler i intervallet. =ANTAL.TOMMA(A1:E6) returnerar 8 eftersom det finns totalt 8 tomma celler i intervallet. =ANTAL.TOMMA(A1:E1; A5:E5) returnerar ett fel eftersom ANTAL.TOMMA endast går att använda med ett intervall som argument. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: 242 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 243 ”ANTAL” på sidan 240 ”ANTALV” på sidan 241 ”ANTAL.OM” på sidan 243 ”ANTAL.OMF” på sidan 244 ”Exempel med undersökningsresultat” på sidan 356 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ANTAL.OM Funktionen ANTAL.OM returnerar antalet celler i ett intervall som uppfyller ett angivet villkor. ANTAL.OM(test-förteckning, villkor)  test-förteckning:  Samlingen som innehåller de värden som ska testas. testförteckning är en samling som kan innehålla valfri typ av värde.  villkor:  Ett uttryck som resulterar i ett logiskt SANT eller FALSKT. villkor är ett uttryck med valfritt innehåll så länge det resulterande värdet då villkor jämförs med ett värde i testförteckning kan uttryckas som något av de booleska värdena SANT eller FALSKT. Tänk på vid användning  Varje test-förteckning-värde jämförs med villkor. Om värdet uppfyller villkoret inkluderas det i antalet värden. Exempel: Tabellen i det här exemplet används till att illustrera alla varianter av funktionen ANTAL, inklusive ANTAL.OM. Informationen är meningslös i sig men illustrerar vilka typer av argument varje variant av ANTAL inkluderar i funktionsresultatet. =ANTAL.OM(A1:E1; ”>0”) returnerar 5 eftersom alla celler i intervallet har ett värde större än noll. =ANTAL.OM(A3:E3; ”>=100”) returnerar 3 eftersom alla tre talen är större än 100 och de två textvärdena ignoreras i jämförelsen. =ANTAL.OM(A1:E5; ”=amet”) returnerar 2 eftersom teststrängen ”amet” finns två gånger i intervallet. =ANTAL.OM(A1:E5; ”=*t”) returnerar 4 eftersom det finns fyra strängar som slutar på bokstaven ”t” i intervallet. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ANTAL” på sidan 240 ”ANTALV” på sidan 241 ”ANTAL.TOMMA” på sidan 242 ”ANTAL.OMF” på sidan 244 ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353 ”Exempel med undersökningsresultat” på sidan 356 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ANTAL.OMF Funktionen ANTAL.OMF returnerar antalet celler i ett eller flera intervall som uppfyller ett angivet villkor (ett villkor per intervall). 244 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 245 ANTAL.OMF(test-värden, villkor, test-värden…, villkor…)  test-värden:  En samling värden som ska testas. test-värden är en samling som innehåller valfri typ av värde.  villkor:  Ett uttryck som resulterar i ett logiskt SANT eller FALSKT. villkor är ett uttryck med valfritt innehåll så länge det resulterande värdet då villkor jämförs med ett värde i test-värden kan uttryckas som något av de booleska värdena SANT eller FALSKT.  test-värden…: Du kan lägga till en eller flera ytterligare samlingar som innehåller värden som ska testas. Varje test-värden-samling måste omedelbart följas av ett villkor-uttryck. Mönstret test-värden, villkor kan upprepas så många gånger som det behövs.  villkor…: Om en valfri samling testvärden är inkluderad, ett uttryck som resulterar i lett logiskt SANT eller FALSKT. Ett villkor måste följa varje test-värden-samling och därför har den här funktionen alltid ett udda antal argument. Tänk på vid användning  Varje värde i test-värden jämförs med motsvarande villkor. Om de motsvarande värdena i varje samling uppfyller motsvarande villkor ökas antalet med 1. Exempel: Med följande tabell som exempel: =ANTAL.OMF(A2:A13;”<40”;B2:B13;”=M”) returnerar 4, antalet män (indikeras med ”M” i kolumn B) under 40. =ANTAL.OMF(A2:A13;”<40”;B2:B13;”=M”;C2:C13;”=S”) returnerar 2, antalet män som är ensamstående (indikeras av ”S” i kolumn C) och under 40. =ANTAL.OMF(A2:A13;”<40”;B2:B13;”=M”;C2:C13;”=M”) returnerar 2, antalet män som är gifta (indikeras av ”M” i kolumn C) och under 40. =ANTAL.OMF(A2:A13;”<40”;B2:B13;”=M”) returnerar 3, antalet kvinnor (indikeras med ”F” i kolumn B) under 40. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ANTAL” på sidan 240 ”ANTALV” på sidan 241 ”ANTAL.TOMMA” på sidan 242 ”ANTAL.OM” på sidan 243 ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 KOVAR Funktionen KOVAR returnerar kovariansen för två samlingar. KOVAR(exempel-1-värden, exempel-2-värden)  exempel-1-värden:  Samlingen som innehåller den första samlingen exempelvärden. exempel-1-värden är en samling som innehåller numeriska värden.  exempel-2-värden:  Samlingen som innehåller den andra samlingen exempelvärden. exempel-2-värden är en samling som innehåller numeriska värden. Tänk på vid användning  De två förteckningarna måste vara lika stora.  Om text eller booleska värden finns i förteckningarna ignoreras de.  Om de två samlingarna är identiska blir kovariansen samma som populationsvariansen. 246 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 247 Exempel I det här exemplet används funktionen KOVAR till att beräkna hur nära relaterat priset på uppvärmningsolja (kolumn A) är till temperaturen som den här hypotetiska husägaren har ställt in på termostaten. =KOVAR(A2:A11; B2:B11) returnerar ca -1,6202, vilket anger en korrelation (när priset ökade sänktes temperaturen på termostaten). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KORREL” på sidan 239 ”Exempel med undersökningsresultat” på sidan 356 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 KRITBINOM Funktionen KRITBINOM returnerar det minsta värde för vilket den kumulativa binomialfördelningen är större än eller lika med ett angivet värde. KRITBINOM(försök, sannolikhet-framgång, alfa)  försök:  Det totala antalet försök eller test. försök är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  sannolikhet-framgång:  Framgångssannolikhet för varje försök eller test. sannolikhet-framgång är ett numeriskt värde som måste vara större än eller lika med 0 och mindre än eller lika med 1.  alfa:  Sannolikheten att det äkta populationsvärdet ligger utanför intervallet. alfa är ett numeriskt värde och måste vara mindre än eller lika med 1. Subtrahering av konfidensintervallet från 1 ger alfa. Exempel =KRITBINOM(97; 0,05; 0,05) returnerar 2, baserat på 97 försök, där sannolikheten för framgång för varje enskilt försök är 5 % och konfidensintervallet är 95 % (5 % alfa). =KRITBINOM(97; 0,25; 0,1) returnerar 19, baserat på 97 försök, där sannolikheten för framgång för varje enskilt försök är 25 % och konfidensintervallet är 90 % (10 % alfa). =KRITBINOM(97; 0,25; 0,05) returnerar 17, baserat på 97 försök, där sannolikheten för framgång för varje enskilt försök är 25 % och konfidensintervallet är 95 % (5 % alfa). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BINOMFÖRD” på sidan 234 ”NEGBINOMFÖRD” på sidan 269 ”PERMUT” på sidan 275 ”SANNOLIKHET” på sidan 277 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 KVADAVV Funktionen KVADAVV returnerar kvadratsumman för avvikelserna för en samling tal från deras medelvärde (aritmetiskt medelvärde). KVADAVV(num-värde, num-värde…)  num-värde:  Ett tal. num-värde är ett numeriskt värde.  num-värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare tal. Tänk på vid användning  KVADAVV beräknar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) genom att dividera summan av talen med antalet tal. Skillnaden (absolutbeloppet) mellan medelvärdet och varje tal kvadreras och adderas, och sedan returneras totalsumman. 248 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 249 Exempel =KVADAVV(1; 7; 19; 8; 3; 9) returnerar 196,833333333333. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”STDAV” ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 EXPONFÖRD Funktionen EXPONFÖRD returnerar exponentialfördelningen med den angivna formen. EXPONFÖRD(ej-neg-x-value, lambda, form-typ)  ej-neg-x-value:  Det värde där du vill uppskatta funktionen. ej-neg-x-value är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  lambda:  Parametervärdet. lambda är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  form-typ: Ett värde som bestämmer vilken form av exponentialfunktionen som ska tillhandahållas. kumulativ form (SANT eller 1):  Ge värdet av fördelningsfunktionen. sannolikhetstäthet-form (FALSKT eller 0):  Ge värdet av täthetsfunktionen. Exempel: =EXPONFÖRD(4; 2; 1) returnerar 0,999664537372097 (kumulativ fördelning). =EXPONFÖRD(4; 2; 0) returnerar 0,000670925255805024 (sannolikhetstäthet). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”LOGNORMFÖRD” på sidan 264 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 FFÖRD Funktionen FFÖRD returnerar F-sannolikhetsfördelningen. FFÖRD(ej-neg-x-value, d-f-täljare, d-f-nämnare)  ej-neg-x-value:  Det värde där du vill uppskatta funktionen. ej-neg-x-value är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  d-f-täljare:  De frihetsgrader att inkludera som täljare. d-f-täljare är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Eventuella decimaler ignoreras.  d-f-nämnare:  De frihetsgrader att inkludera som nämnare. d-f-nämnare är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Eventuella decimaler ignoreras. Tänk på vid användning  F-fördelningen kallas även Snedecors F-fördelning eller Fisher-Snedecor-fördelning. Exempel: =FFÖRD(0,77; 1; 2) returnerar 0,472763488223567. =FFÖRD(0,77; 1; 1) returnerar 0,541479597634413. =FFÖRD(0,77; 2; 1) returnerar 0,627455805138159. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”FINV” på sidan 251 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 250 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 251 FINV Funktionen FINV returnerar inversen till F-sannolikhetsfördelningen. FINV(sannolikhet, d-f-täljare, d-f-nämnare)  sannolikhet:  En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än eller lika med 1.  d-f-täljare:  De frihetsgrader att inkludera som täljare. d-f-täljare är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Eventuella decimaler ignoreras.  d-f-nämnare:  De frihetsgrader att inkludera som nämnare. d-f-nämnare är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Eventuella decimaler ignoreras. Exempel: =FINV(0,77; 1; 2) returnerar 0,111709428782599. =FINV(0,77; 1; 1) returnerar 0,142784612191674. =FINV(0,77; 2; 1) returnerar 0,34331253162422. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”FFÖRD” på sidan 250 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 PREDIKTION Funktionen PREDIKTION returnerar trendvärdet för y för ett angivet x baserat på urvalsvärden genom linjär regressionsanalys. PREDIKTION(x-num-datum-tidsl, y-värden, x-värden)  x-num-datum-tidsl:  Det x-värde för vilket funktionen ska returnera ett trendvärde för y. x-num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/tidsvärde eller ett tidslängdsvärde.  y-värden: Samlingen som innehåller y-värdena (beroende). y-värden är en samling som kan innehålla numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ.  x-värden:  Samlingen som innehåller x-värdena (oberoende). x-värden är en samling som kan innehålla numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. Tänk på vid användning  Alla argument måste vara av samma typ.  De två förteckningarna måste ha samma storlek.  Om du t.ex. har data om ett fordons hastighet och dess bränsleeffektivitet vid varje hastighet blir bränsleeffektiviteten den beroende variabeln (y) och hastigheten den oberoende variabeln (x).  Du kan använda funktionerna LUTNING och SKÄRNINGSPUNKT till att ta reda på ekvationen som används för beräkning av trendvärden. Exempel Med följande tabell som exempel: =PREDIKTION(9; A3:F3; A2:F2) returnerar 19. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KORREL” på sidan 239 ”KOVAR” på sidan 246 ”SKÄRNINGSPUNKT” på sidan 258 ”LUTNING” på sidan 281 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 252 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 253 FREKVENS Funktionen FREKVENS returnerar en förteckning över hur ofta datavärden uppträder inom en mängd intervallvärden. FREKVENS(data-värden, intervall-värden)  data-värden:  En samling värden som ska beräknas. data-värden är en samling som innehåller numeriska värden eller datum-/tidsvärden. Alla värden måste vara av samma typ.  intervall-värden:  En samlingen som innehåller intervallvärdena. intervall-värden är en samling som innehåller numeriska värden eller datum-/tidsvärden. Alla värden måste vara av samma typ som värdena i samlingen data-värden. Tänk på vid användning  FREKVENS kontrollerar antalet värden i data-värden som faller inom respektive intervall. Intervallförteckningen är enklast att förstå om den är sorterad i fallande ordning. Den första frekvensen är antalet värden som är mindre än eller lika med det längsta intervallvärdet. Alla andra frekvensvärden, med undantag för det sista, är antalet värden som är större än det omedelbart lägre intervallvärdet och mindre än eller lika med det aktuella intervallvärdet. Det sista frekvensvärdet är antalet datavärden som är större än det största intervallvärdet.  De värden som returneras av funktionen är placerade i en förteckning. En metod att läsa värdena i förteckningen är att använda funktionen INDEX. Du kan placera funktionen FREKVENS inuti funktionen INDEX: =INDEX(FREKVENS(data-värden, intervall-värden), x) där x är det önskade intervallet. Kom ihåg att det finns ett intervall fler än det finns intervall-värden. Exempel Tänk dig att följande tabell innehåller provresultaten för 30 elever som nyligen hade ett prov du ansvarar för. Tänk dig vidare att lägsta gränsen för godkänt är 65 och att den lägsta poängen för de andra betygsstegen är de angivna. För att underlätta formelbyggandet representeras ett ”F” av 1 och ett ”A” av 5. =INDEX(FREKVENS($A$1:$F$5; $B$8:$E$8); B9) returnerar 5, antalet studenter som får ett ”F” (poängen 65 eller lägre). Formeln kan anges i cell B10 och sedan sträckas ut till cell F10. De värden som returneras för betygen ”D” till ”A” är 3, 8, 8 respektive 6. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”INDEX” på sidan 208 ”PERCENTIL” på sidan 273 ”PROCENTRANG” på sidan 274 ”KVARTIL” på sidan 279 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 GAMMAFÖRD Funktionen GAMMAFÖRD returnerar gammafördelningen med den angivna formen. GAMMAFÖRD(ej-neg-x-value, alfa, beta, form-typ)  ej-neg-x-value:  Det värde där du vill uppskatta funktionen. ej-neg-x-value är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  alfa:  En av distributionens formparametrar. alfa är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  beta:  En av distributionens formparametrar. beta är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  form-typ: Ett värde som bestämmer vilken form av exponentialfunktionen som ska tillhandahållas. kumulativ form (SANT eller 1):  Ge värdet av fördelningsfunktionen. sannolikhetstäthet-form (FALSKT eller 0):  Ge värdet av täthetsfunktionen. Exempel: =GAMMAFÖRD(0,8; 1; 2; 1) returnerar 0,329679953964361 (kumulativ fördelning). =GAMMAFÖRD(0,8; 1; 2; 0) returnerar 0,33516002301782 (sannolikhetstäthet). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”GAMMAINV” på sidan 255 254 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 255 ”GAMMALN” på sidan 256 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 GAMMAINV Funktionen GAMMAINV returnerar inversen till den kumulativa gammafördelningen. GAMMAINV(sannolikhet, alfa, beta)  sannolikhet:  En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än 1.  alfa:  En av distributionens formparametrar. alfa är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  beta:  En av distributionens formparametrar. beta är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Exempel: =GAMMAINV(0,8; 1; 2) returnerar 3,2188758248682. =GAMMAINV(0,8; 2; 1) returnerar 2,99430834700212. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”GAMMAFÖRD” på sidan 254 ”GAMMALN” på sidan 256 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 GAMMALN Funktionen GAMMALN returnerar den naturliga logaritmen för gammafunktionen, G(x). GAMMALN(pos-x-värde)  pos-x-värde:  Det positiva x-värde där du vill uppskatta funktionen. pos-x-värde är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Exempel: =GAMMALN(0,92) returnerar 0,051658003497744. =GAMMALN(0,29) returnerar 1,13144836880416. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”GAMMAFÖRD” på sidan 254 ”GAMMAINV” på sidan 255 ”LN” på sidan 174 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 GEOMEDEL Funktionen GEOMEDEL returnerar det geometriska medelvärdet. GEOMEDEL(pos-num, pos-num…)  pos-num:  Ett positivt tal. pos-num är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  pos-num…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare positiva tal. Tänk på vid användning  GEOMEDEL multiplicerar argumenten så att ett produktvärde skapas och drar sedan den rot ur produkten som är samma som antalet argument. Exempel =GEOMEDEL(5; 7; 3; 2; 6; 22) returnerar 5,50130264578853. 256 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 257 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”MEDEL” på sidan 226 ”HARMMEDEL” på sidan 257 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 HARMMEDEL Funktionen HARMMEDEL returnerar det harmoniska medelvärdet. HARMMEDEL(pos-num, pos-num…)  pos-num:  Ett positivt tal. pos-num är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  pos-num…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare positiva tal. Tänk på vid användning  Det harmoniska medelvärdet är reciproken av det aritmetiska medelvärdet för reciprokerna. Exempel =HARMMEDEL(5; 7; 3; 2; 6; 22) returnerar 4,32179607109448. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”MEDEL” på sidan 226 ”GEOMEDEL” på sidan 256 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SKÄRNINGSPUNKT Funktionen SKÄRNINGSPUNKT returnerar y-skärningspunkten för den linje som bäst ansluter till värdena i samlingen genom linjär regressionsanalys. SKÄRNINGSPUNKT((y-värden, x-tal)  y-värden: Samlingen som innehåller y-värdena (beroende). y-värden är en samling som kan innehålla numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ.  x-tal:  Samlingen som innehåller x-värdena (oberoende). x-tal är en samling som innehåller numeriska värden. Tänk på vid användning  De två förteckningarna måste ha samma storlek.  Om du vill hitta lutningen för den linje som bäst ansluter till värdena i samlingen använder du funktionen LUTNING. Exempel I det här exemplet används funktionen SKÄRNINGSPUNKT till att hitta y-skärningspunkten för den linje som bäst ansluter till värdena för den temperatur som en hypotetisk husägare har ställt in på termostaten (den beroende variabeln), baserat på priset för uppvärmningsolja (den oberoende variabeln). =SKÄRNINGSPUNKT(B2:B11; A2:A11) resulterar i ca 78, högre än det högsta hypotetiska värdet när den linje som bäst ansluter till värdena lutar nedåt (när priset ökade sänktes temperaturen på termostaten). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”LUTNING” på sidan 281 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 258 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 259 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 STÖRSTA thFunktionen STÖRSTA returnerar det n:te största värdet i en samling. Det största värdet rankas som nummer 1. STÖRSTA(num-datum-tidsl-upps, rankning)  num-datum-tidsl-upps:  En samling värden. num-datum-tidsl-upps är en samling som innehåller numeriska värden, datumvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ.  rankning:  Ett tal som representerar storleksrankningen på det värde du vill hämta. rankning är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till antalet värden i samlingen. Tänk på vid användning  Rankningen 1 hämtar det största talet i samlingen, 2 det näst största, osv. Värden med samma storlek i förteckningen rankas tillsammans, men påverkar resultatet. Exempel: Tänk dig att följande tabell innehåller de kumulativa provresultaten under den här terminen för dina 20 elever. (Vi har ordnat informationen på det här sättet för exemplet, förmodligen skulle den från början ha varit placerad i 20 separata rader.) =STÖRSTA(A1:E4; 1) returnerar 100, det största kumulativa provresultatet (cell B2). =STÖRSTA(A1:E4; 2) returnerar 92, det näst största kumulativa provresultatet (antingen cell B2 eller cell C2). =STÖRSTA(A1:E4; 3) returnerar 92, också det tredje största kumulativa provresultatet eftersom det uppträder två gånger (cellerna B2 och C2). =STÖRSTA(A1:E4; 6) returnerar 86, det sjätte största kumulativa provresultatet (ordningen är 100 , 92, 92, 91, 90 och sedan 86). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”RANG” på sidan 280 ”MINSTA” på sidan 282 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 REGR Funktionen REGR returnerar en förteckning med statistiken för den räta linje som bäst passar angivna data med minstakvadratmetoden. REGR(kända-y-värden, kända-x-värden, ickenoll-y-skärningspunkt, mer-statistik)  kända-y-värden: Samlingen som innehåller de kända y-värdena. kända-y-värden är en samling som innehåller numeriska värden. Om det finns endast en samling med kända x-värden kan kända-y-värden vara av valfri storlek. Om det finns fler än en samling med kända x-värden kan kända-y-värden vara antingen en kolumn som innehåller värdena eller en rad som innehåller värdena, men inte bägge.  kända-x-värden:  En valfri samling innehållande alla kända x-värden. kända-x-värden är en samling som innehåller numeriska värden. Om den utelämnas antas den vara uppsättningen {1, 2, 3…} av samma storlek som kända-y-värden. Om det finns fler än en uppsättning kända x-värden ska kända-x-värden, om den anges, ha samma storlek som kända-y-värden. Om det finns fler än en uppsättning kända x-värden hanteras varje rad/kolumn för kända-x-värden som en uppsättning och storleken av varje rad/kolumn måste vara samma som storleken på raden/kolumnen för kända-yvärden.  ickenoll-y-skärningspunkt: Ett valfritt värde som anger hur y-skärningspunkten (b-konstanten) ska beräknas. normal (1, SANT eller utelämnad):  Värdet för y-skärningspunkten (b-konstanten) ska beräknas normalt. tvinga 0-värde (0, FALSKT):  Värdet för y-skärningspunkten (b-konstanten) ska tvingas till 0.  mer-statistik:  Ett valfritt värde som anger om ytterligare statistikinformation ska returneras. ingen ytterligare statistik (0, FALSKT, eller utelämnad): Visa inte ytterligare regressionsstatistik i den returnerade förteckningen. ytterligare statistik (1, SANT): Visa ytterligare regressionsstatistik i den returnerade förteckningen. 260 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 261 Tänk på vid användning  De värden som returneras av funktionen är placerade i en förteckning. En metod att läsa värdena i förteckningen är att använda funktionen INDEX. Du kan placera funktionen REGR i funktionen INDEX: =INDEX(REGR(kända-y-värden, kända-x-värden, b-konst, statistik), y, x) där y och x är kolumn- och radindex för de önskade värdet. Om ingen ytterligare statistik returneras (statistik är FALSKT) är den returnerade förteckningen en rad djup. Antalet kolumner är samma som antalet uppsättningar av kända-x-värden plus 1. Den innehåller linjelutningen (ett värde för varje rad/ kolumn med x-värden) i omvänd ordning (det första värdet relaterar till den sista raden/kolumnen med x-värden) och sedan värdet för b, skärningspunkten. Om ytterligare statistik returneras (statistik är SANT) innehåller förteckningen fem rader. Se ”Ytterligare statistik” på sidan 262 för information om innehållet i förteckningen. Exempel: Tänk dig att följande tabell innehåller provresultaten för 30 elever som nyligen hade ett prov du ansvarar för. Tänk dig vidare att lägsta gränsen för godkänt är 65 och att den lägsta poängen för de andra betygsstegen är de angivna. För att underlätta formelbyggandet representeras ett ”F” av 1 och ett ”A” av 5. =INDEX(REGR(A2:A6; C2:C6; 1; 0); 1) returnerar 0,752707581227437, vilket är lutningen på den linje som bäst ansluter till värdena. =INDEX(REGR(A2:A6; C2:C6; 1; 0); 2) returnerar 0,0342960288808646, vilket är b, skärningspunkten. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 Ytterligare statistik I det här avsnittet kan du läsa om ytterligare statistik som kan returneras av funktionen REGR. REGR kan inkludera ytterligare statistikinformation i den förteckning som returneras av funktionen. Anta för följande exempel att det finns fem uppsättningar med kända x-värden, utöver de kända y-värdena. Tänkt dig dessutom att de kända x-värdena finns i fem tabellrader eller fem tabellkolumner. Baserat på dessa förutsättningar blir den förteckning som returneras av REGR som följer (där talet som följer på ett x anger vilken uppsättning av x-värden objektet refererar till): Rad/kolumn 1 2 3 4 5 6 1 lutning x5 lutning x4 lutning x3 lutning x2 lutning x1 b (y-skärningspunkten) 2 std-fel x1 std-fel x2 std-fel x3 std-fel x4 std-fel x5 std-fel b 3 det-koefficient std-fel y 4 F-stat frihetsgrader 5 reg-ss resid-ss Argumentdefinitioner lutning x:  Lutningen för linjen relaterad till den här uppsättningen av kända x-värden. Värdena returneras i omvänd ordning, dvs. om det finns fem kända x-värdeuppsättningar placerar värdet för den femte uppsättningen först i den förteckning som returneras. b:  Y-skärningspunkten för de kända x-värdena. std-fel x:  Standardfelet för den koefficient som är kopplad till den här uppsättningen kända x-värden. Värdena returneras i ordning, dvs. om det finns fem kända x-värdeuppsättningar placerar värdet för den första uppsättningen först i den förteckning som returneras. Det här är motsatsen till hur lutningsvärden returneras. std-fel b:  Standardfelet kopplat till y-skärningspunktsvärdet (b). det-koefficient: Determinationskoefficienten. Det här statistiska argumentet jämför uppskattade och faktiska y-värden. Om resultatet är 1 finns det ingen skillnad mellan det uppskattade y-värdet och det faktiska y-värdet. Det här kallas för perfekt korrelation. Om determinationskoefficienten är 0 finns ingen korrelation och den angivna regressionsekvationen kan inte användas till att förutsäga ett y-värde. std-fel y: Standardfelet kopplat till uppskattningen av y-värdet. F-stat:  Det F-observerade värdet. Det F-observerade värdet kan användas till att avgöra om den observerade relationen mellan de beroende och oberoende variablerna uppträder av en slump. grader-frihet:  Frihetsgraderna. Använd frihetsgraderna till att bestämma en konfidensnivå. reg-ss:  Regressionskvadratsumman. 262 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 263 resid-ss:  Residualkvadratsumman. Tänk på vid användning  Det spelar ingen roll om de kända x- och y-värdena finns i rader eller kolumner. I båda fallen är den returnerade förteckningen ordnad i rader på det sätt som visas i tabellen.  Exemplen utgår från att det finns fem uppsättningar av kända x-värden. Om det fanns fler eller färre än fem skulle antalet kolumner i den returnerade förteckningen ändras i enlighet med detta (den är alltid antalet uppsättningar med kända x-värden plus 1), men antalet rader förblir konstant.  Om ytterligare statistik inte anges i argumenten för REGR motsvarar den förteckning som returneras endast den första raden. LOGINV Funktionen LOGINV returnerar inversen till den lognormala kumulativa fördelningsfunktionen för x. LOGINV(sannolikhet, medelvärde, stdav)  sannolikhet:  En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än 1.  medelvärde:  Den naturliga logaritmens medelvärde, dvs. ln(x). medelvärde är ett numeriskt värde som finns i medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för ln(x), den naturliga logaritmen för x.  stdav:  Populationens standardavvikelse. stdav är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Tänk på vid användning  LOGINV är lämplig när logaritmen för x är normalfördelad. Exempel =LOGINV(0,78; 1,7; 2,2) returnerar 29,9289150377259. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”LN” på sidan 174 ”LOGNORMFÖRD” på sidan 264 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 LOGNORMFÖRD Funktionen LOGNORMFÖRD returnerar den lognormala fördelningen. LOGNORMFÖRD(pos-x-värde, medelvärde, stdav)  pos-x-värde:  Det positiva x-värde där du vill uppskatta funktionen. pos-x-värde är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  medelvärde:  Den naturliga logaritmens medelvärde, dvs. ln(x). medelvärde är ett numeriskt värde som finns i medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för ln(x), den naturliga logaritmen för x.  stdav:  Populationens standardavvikelse. stdav är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Exempel =LOGNORMFÖRD(0,78; 1,7; 2,2) returnerar 0,187899237956868. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”LN” på sidan 174 ”LOGINV” på sidan 263 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 MAX Funktionen MAX returnerar det största värdet i en samling. MAX(värde, värde…)  värde:  Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp.  värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Tänk på vid användning  Om värde inte returnerar ett datum eller tal inkluderas det inte i resultatet. 264 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 265  Om du vill ta reda på det största av alla typer av värden i en samling använder du funktionen MAXA. Exempel: =MAX(5; 5; 5; 5; 6) returnerar 6. =MAX(1; 2; 3; 4; 5) returnerar 5. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”STÖRSTA” på sidan 259 ”MAXA” på sidan 265 ”MIN” på sidan 267 ”MINSTA” på sidan 282 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 MAXA Funktionen MAXA returnerar det största värdet i en samling värden som kan innehålla text och booleska värden. MAXA(värde, värde…)  värde:  Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp.  värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden. Tänk på vid användning  Textvärden och logiskt FALSKT ges värdet 0 och logiskt SANT ges värdet 1.  Om du vill ta reda på det största värdet för en samling som innehåller bara tal eller datum använder du funktionen MAX. Exempel: =MAXA(1; 2; 3; 4) returnerar 4. =MAXA(A1:C1), där A1:C1 innehåller -1, -10, hallå, returnerar 0. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”MAX” på sidan 264 ”MINA” på sidan 268 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 MEDIAN Funktionen MEDIAN returnerar medianen för en samling tal. Medianen är det värde då hälften av talen i samlingen är mindre än medianen och hälften större. MEDIAN(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl…)  num-datum-tidsl:  Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde.  num-datum-tidsl…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-tidsl-värde anges måste alla vara av samma typ. Tänk på vid användning  Om det finns ett jämnt antal värden i samlingen returnerar funktionen MEDIAN medelvärdet av de två mittersta värdena. Exempel: =MEDIAN(1; 2; 3; 4; 5) returnerar 3. =MEDIAN(1; 2; 3; 4; 5; 6) returnerar 3,5. =MEDIAN(5; 5; 5; 5; 6) returnerar 5. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”MEDEL” på sidan 226 ”TYPVÄRDE” på sidan 268 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 266 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 267 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 MIN Funktionen MIN returnerar det minsta värdet i en samling. MIN(värde, värde…)  värde:  Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp.  värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Tänk på vid användning  Om värde inte returnerar ett datum eller tal inkluderas det inte i resultatet.  Om du vill ta reda på det minsta av alla typer av värden i en samling använder du funktionen MINA. Exempel: =MIN(5; 5; 5; 5; 6) returnerar 5. =MIN(1; 2; 3; 4; 5) returnerar 1. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”STÖRSTA” på sidan 259 ”MAX” på sidan 264 ”MINA” på sidan 268 ”MINSTA” på sidan 282 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 MINA Funktionen MINA returnerar det minsta värdet i en samling värden som kan innehålla text och booleska värden. MINA(värde, värde…)  värde:  Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp.  värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden. Tänk på vid användning  Textvärden och logiskt FALSKT ges värdet 0 och logiskt SANT ges värdet 1.  Om du vill ta reda på det minsta värdet för en samling som innehåller bara tal eller datum använder du funktionen MIN. Exempel: =MINA(1; 2; 3; 4) returnerar 1. =MINA(A1:C1), där A1:C1 innehåller -1, -10, hallå, returnerar -10. =MINA(A1:C1), där A1:C1 innehåller 1, 10, hallå, returnerar 0. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”MAXA” på sidan 265 ”MIN” på sidan 267 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 TYPVÄRDE Funktionen TYPVÄRDE returnerar det vanligaste värdet i en samling tal. TYPVÄRDE(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl…)  num-datum-tidsl:  Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde.  num-datum-tidsl…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-tidsl-värde anges måste alla vara av samma typ. 268 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 269 Tänk på vid användning  Om fler än ett tal uppträder det största antalet gånger i argumenten returnerar TYPVÄRDE det första av de talen.  Om inget värde uppträder mer än en gång returnerar funktionen ett fel. Exempel: =TYPVÄRDE(5; 5; 5; 5; 6) returnerar 5. =TYPVÄRDE(1; 2; 3; 4; 5) returnerar ett fel. =TYPVÄRDE(2; 2; 4; 6; 6) returnerar 2. =TYPVÄRDE(6; 6; 4; 2; 2) returnerar 6. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”MEDEL” på sidan 226 ”MEDIAN” på sidan 266 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 NEGBINOMFÖRD Funktionen NEGBINOMFÖRD returnerar den negativa binomialfördelningen. NEGBINOMFÖRD(f-num, s-num, sannolikhet-framgång)  f-num:  Antalet misslyckanden. f-num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  s-num:  Antalet framgångsrika försök eller tester. s-num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1.  sannolikhet-framgång:  Framgångssannolikhet för varje försök eller test. sannolikhet-framgång är ett numeriskt värde som måste vara större än 0 och mindre än 1. Tänk på vid användning  NEGBINOMFÖRD returnerar sannolikheten för att ett angivet antal misslyckanden kommer att inträffa, f-num, före det angivna antalet framgångar, s-num. Den konstanta sannolikheten för en framgång är sannolikhet-framgång. Exempel =NEGBINOMFÖRD(3; 68; 0,95) returnerar 0,20913174716192. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BINOMFÖRD” på sidan 234 ”KRITBINOM” på sidan 247 ”PERMUT” på sidan 275 ”SANNOLIKHET” på sidan 277 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 NORMFÖRD Funktionen NORMFÖRD returnerar normalfördelningen för den angivna funktionsformen. NORMFÖRD(num, genomsnitt, stdav, form-typ)  num:  Talet som ska uppskattas. num är ett numeriskt värde.  genomsnitt:  Distributionens genomsnitt. genomsnitt är ett numeriskt värde som representerar den kända genomsnittliga (aritmetiskt medelvärde) frekvensen vid vilken händelser sker.  stdav:  Populationens standardavvikelse. stdav är ett numeriskt värde och måste vara större än 0.  form-typ: Ett värde som bestämmer vilken form av exponentialfunktionen som ska tillhandahållas. kumulativ form (SANT eller 1):  Ge värdet av fördelningsfunktionen. sannolikhetstäthet-form (FALSKT eller 0):  Ge värdet av täthetsfunktionen. Tänk på vid användning  Om genomsnitt är 0, stdav är 1 och form-typ är SANT returnerar NORMFÖRD samma värde som den kumulativa standardnormalfördelningen som returneras av NORMSFÖRD. 270 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 271 Exempel: =NORMFÖRD(22; 15; 2,5; 1) returnerar 0,997444869669572, den kumulativa fördelningen. =NORMFÖRD(22; 15; 2,5; 0) returnerar 0,00316618063319199, sannolikhetstätheten. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”NORMINV” på sidan 271 ”NORMSFÖRD” på sidan 272 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 NORMINV Funktionen NORMINV returnerar inversen till den kumulativa normalfördelningen. NORMINV(sannolikhet, genomsnitt, stdav)  sannolikhet:  En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än 1.  genomsnitt:  Distributionens genomsnitt. genomsnitt är ett numeriskt värde som representerar den kända genomsnittliga (aritmetiskt medelvärde) frekvensen vid vilken händelser sker.  stdav:  Populationens standardavvikelse. stdav är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Tänk på vid användning  Om genomsnitt är 0 och stdav är 1 returnerar samma värde som inversen för den kumulativa standardnormalfördelning som returneras av NORMSFÖRD. Exempel =NORMINV(0,89; 15; 2,5) returnerar 18,0663203000915. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”NORMFÖRD” på sidan 270 ”NORMSINV” på sidan 273 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 NORMSFÖRD Funktionen NORMSFÖRD returnerar standardnormalfördelningen. NORMSFÖRD(num)  num:  Ett tal. num är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning  En standardnormalfördelning har ett genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) på 0 och en standardavvikelse om 1. Exempel =NORMSFÖRD(4,3) returnerar 0,999991460094529. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”NORMFÖRD” på sidan 270 ”NORMSINV” på sidan 273 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 272 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 273 NORMSINV Funktionen NORMSINV returnerar inversen till den kumulativa standardnormalfördelningen. NORMSINV(sannolikhet)  sannolikhet:  En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än 1. Tänk på vid användning  En standardnormalfördelning har ett genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) på 0 och en standardavvikelse om 1. Exempel =NORMSINV(0,89) returnerar 1,22652812003661. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”NORMINV” på sidan 271 ”NORMSFÖRD” på sidan 272 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 PERCENTIL Funktionen PERCENTIL returnerar det värde i en samling som motsvarar en viss percentil. PERCENTIL(num-datum-tidsl-upps, percentil-värde)  num-datum-tidsl-upps:  En samling värden. num-datum-tidsl-upps är en samling som innehåller numeriska värden, datumvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ.  percentil-värde:  Percentilvärdet du vill hitta, i intervallet 0 till 1. percentil-värde är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,25) eller som ett procentvärde (t.ex. 25 %). Det måste vara större än eller lika med 0 och mindre än eller lika med 1. Tänk på vid användning  Värden med samma storlek i förteckningen rankas tillsammans, men påverkar resultatet. Exempel: Tänk dig att följande tabell innehåller de kumulativa provresultaten under den här terminen för dina 20 elever. (Vi har ordnat informationen på det här sättet för exemplet, förmodligen skulle den från början ha varit placerad i 20 separata rader.) =PERCENTIL(A1:E4; 0,90) returnerar 92, det minsta kumulativa provresultatet bland de översta 10 % av klassen (90:e percentilen). =PERCENTIL(A1:E4; 2/3) returnerar 85, det minsta kumulativa provresultatet bland den översta tredjedelen av klassen (2/3 eller ungefär den 67:e percentilen). =PERCENTIL(A1:E4; 0,50) returnerar 83, det minsta kumulativa provresultatet bland den övre halvan av klassen (50:e percentilen). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”FREKVENS” på sidan 253 ”PROCENTRANG” på sidan 274 ”KVARTIL” på sidan 279 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 PROCENTRANG Funktionen PROCENTRANG returnerar rangen för ett värde i en samling som en procentandel av samlingen. 274 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 275 PROCENTRANG(num-datum-tidsl-upps, num-datum-tidsl, signifikans)  num-datum-tidsl-upps:  En samling värden. num-datum-tidsl-upps är en samling som innehåller numeriska värden, datumvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ.  num-datum-tidsl:  Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde.  signifikans: Ett valfritt värde som anger antalet decimaler. signifikans är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Om det utelämnas används det förvalda värdet 3 (x,xxx %). Tänk på vid användning  Du kan använda PROCENTRANG till att ta reda på den relativa positionen för ett värde i en samling. Positionen beräknas genom att avgöra var i samlingen ett angivet tal faller. Om det t.ex. i en angiven samling finns tio värden mindre än ett angivet tal och tio värden som är större är PROCENTRANG för det angivna talet 50 %. Exempel =PROCENTRANG({5; 6; 9; 3; 7; 11; 8; 2; 14}; 10) returnerar 0,813 eftersom det finns sju värden som är mindre än 10 och endast två som är större. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”FREKVENS” på sidan 253 ”PERCENTIL” på sidan 273 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 PERMUT Funktionen PERMUT returnerar antalet permutationen för ett angivet antal objekt som kan väljas från en viss mängd objekt. PERMUT(num-objekt, num-element)  num-objekt:  Det totala antalet objekt. num-objekt är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  num-element:  Antalet objekt som ska väljas från det totala antalet objekt i varje permutation. num-element är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. Exempel: =PERMUT(25; 5) returnerar 6 375 600. =PERMUT(10; 3) returnerar 720. =PERMUT(5; 2) returnerar 20. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BINOMFÖRD” på sidan 234 ”KRITBINOM” på sidan 247 ”NEGBINOMFÖRD” på sidan 269 ”SANNOLIKHET” på sidan 277 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 POISSON Funktionen POISSON returnerar sannolikheten att ett visst antal händelser kommer att ske genom användning av poissonfördelning. POISSON(händelser, genomsnitt, form-typ)  händelser:  Det antal händelser (ankomster) som du vill beräkna sannolikheten för. händelser är ett numeriskt värde.  genomsnitt:  Distributionens genomsnitt. genomsnitt är ett numeriskt värde som representerar den kända genomsnittliga (aritmetiskt medelvärde) frekvensen vid vilken händelser sker.  form-typ: Ett värde som bestämmer vilken form av exponentialfunktionen som ska tillhandahållas. kumulativ form (SANT eller 1):  Ge värdet av fördelningsfunktionen (att det angivna antalet eller färre framgångar eller händelser kommer att inträffa). 276 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 277 sannolikhetsmassa-form (FALSKT eller 0):  Ge värdet av sannolikhetsmassafunktionen (att det exakta antalet efterföljande eller händelser finns). Exempel För ett medelvärde på 10 och en ankomsttakt på 8: =POISSON(8; 10; FALSKT) returnerar 0,112599. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”EXPONFÖRD” på sidan 249 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SANNOLIKHET Funktionen SANNOLIKHET returnerar sannolikheten för ett intervall av värden om du känner till sannolikheten för de enskilda värdena. SANNOLIKHET(num-upps, sannolikhet-värden, lägre, övre)  num-upps:  En samling tal. num-upps är en samling som innehåller numeriska värden.  sannolikhet-värden:  Samlingen som innehåller sannolikhetsvärdena. sannolikhetvärden är en samling som innehåller numeriska värden. Summan av sannolikheterna måste bli 1. Eventuella strängvärden ignoreras.  lägre:  Den lägre gränsen. lägre är ett numeriskt värde.  övre:  En valfri övre gräns. övre är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med lägre. Tänk på vid användning  Funktionen SANNOLIKHET adderar sannolikheterna kopplade till alla värden i samlingen som är större än eller lika med det angivna lägre gränsvärdet och mindre än eller lika med det angivna övre gränsvärdet. Om övre utelämnas returnerar SANNOLIKHET sannolikheten för det enskilda tal som är samma som det angivna lägre gränsvärdet.  De två förteckningarna måste ha samma storlek. Eventuell text förteckningar ignoreras. Exempel: Tänk dig att du tänker på ett tal mellan 1 och 10 och låter någon gissa. De flesta skulle säga att sannolikheten att du skulle tänka på ett visst tal är 0,1 (10 %), som i kolumn C, eftersom det finns tio möjliga val. Undersökningar har dock visat att folk inte väjer tal slumpmässigt. Tänk dig att en undersökning har visat att det är större sannolikhet att personer som du väljer ett visst tal jämfört med de andra. De här reviderade sannolikheterna visas i kolumn E. =SANNOLIKHET(A1:A10; C1:C10; 4; 6) returnerar 0,30, sannolikheten att värdet är 4, 5 eller 6, under förutsättning att valen är helt slumpmässiga. =SANNOLIKHET(A1:A10; E1:E10; 7) returnerar 0,28, sannolikheten att värdet är 4, 5 eller 6 baserat på undersökningen om att tal inte väljs slumpmässigt. =SANNOLIKHET(A1:A10; E1:E10; 7) returnerar 0,20, sannolikheten att värdet är 7 baserat på undersökningen om att tal inte väljs slumpmässigt. =SANNOLIKHET(A1:A10; C1:C10; 6; 10) returnerar 0,50, sannolikheten att värdet är större än 5 (6 till 10), under förutsättning att valen är helt slumpmässiga. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BINOMFÖRD” på sidan 234 ”KRITBINOM” på sidan 247 ”NEGBINOMFÖRD” på sidan 269 ”PERMUT” på sidan 275 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 278 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 279 KVARTIL Funktionen KVARTIL returnerar värdet för den angivna kvartilen av en given datasamling. KVARTIL(num-upps, kvartil-num)  num-upps:  En samling tal. num-upps är en samling som innehåller numeriska värden.  kvartil-num:  Anger önskad kvartil. minsta (0):  Ger det minsta värdet. första (1):  Ger den första kvartilen (25:e percentilen) sekund (2):  Ger den andra kvartilen (50:e percentilen) tredje (3):  Ger den tredje kvartilen (75:e percentilen) största (4):  Ger det högsta värdet. Tänk på vid användning  MIN, MEDIAN och MAX returnerar samma värde som KVARTIL när kvartil-num är 0, 2 respektive 4. Exempel: =KVARTIL({5; 6; 9; 3; 7; 11; 8; 2; 14}; 0) returnerar 2, det lägsta värdet. =KVARTIL({5; 6; 9; 3; 7; 11; 8; 2; 14}; 1) returnerar 5, den 25:e percentilen i den första kvartilen. =KVARTIL({5; 6; 9; 3; 7; 11; 8; 2; 14}; 2) returnerar 7, den 50:e percentilen i den andra kvartilen. =KVARTIL({5; 6; 9; 3; 7; 11; 8; 2; 14}; 3) returnerar 9, den 75:e percentilen i den tredje kvartilen. =KVARTIL({5; 6; 9; 3; 7; 11; 8; 2; 14}; 0) returnerar 14, det största värdet. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”FREKVENS” på sidan 253 ”MAX” på sidan 264 ”MEDIAN” på sidan 266 ”MIN” på sidan 267 ”PERCENTIL” på sidan 273 ”PROCENTRANG” på sidan 274 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 RANG Funktionen RANG returnerar rangordningen för ett tal i ett intervall av tal. RANG(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl-upps, största-är-högt)  num-datum-tidsl:  Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde.  num-datum-tidsl-upps:  En samling värden. num-datum-tidsl-upps är en samling som innehåller numeriska värden, datumvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ.  största-är-högt:  Ett valfritt värde som anger om det minsta eller största värdet i samlingen ska rankas som 1. största är lågt (0, FALSKT, eller utelämnad):  Tilldela det största värdet i samlingen rankning 1. största är högt (1 eller SANT):  Tilldela det minsta värdet i samlingen rankning 1. Tänk på vid användning  Värden som är lika i samlingen rankas tillsammans, men påverkar resultatet.  Om det angivna värdet inte matchar något av värdena i samlingen returneras ett fel. Exempel: Tänk dig att följande tabell innehåller de kumulativa provresultaten under den här terminen för dina 20 elever. (Vi har ordnat informationen på det här sättet för exemplet, förmodligen skulle den från början ha varit placerad i 20 separata rader.) =RANG(30; A1:E4; 1) returnerar 1 eftersom 30 är det lägsta kumulativa provresultatet och vi väljer att ranka det lägsta värdet högst. =RANG(92; A1:E4; 0) returnerar 2 eftersom 92 är det näst största kumulativa provresultatet och vi väljer att ranka det största värdet högst. =RANG(91; A1:E4, 1) returnerar 4 eftersom andraplatsen är ”delad”. Ordningen är 100, 92, 92 och sedan 91 och rangen är 1, 2, 2 och sedan 4. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”STÖRSTA” på sidan 259 280 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 281 ”MINSTA” på sidan 282 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 LUTNING Funktionen LUTNING returnerar lutningen för den linje som bäst ansluter till värdena i samlingen genom linjär regressionsanalys. LUTNING(y-värden, x-värden)  y-värden: Samlingen som innehåller y-värdena (beroende). y-värden är en samling som kan innehålla numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ.  x-värden:  Samlingen som innehåller x-värdena (oberoende). x-värden är en samling som kan innehålla numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. Tänk på vid användning  De två samlingarna måste ha samma storlek, annars returnerar funktionen ett fel.  Om du t.ex. har data om ett fordons hastighet och dess bränsleeffektivitet vid varje hastighet blir bränsleeffektiviteten den beroende variabeln och hastigheten den oberoende variabeln.  Om du vill hitta y-skärningspunkten för den linje som bäst ansluter till värdena i samlingen använder du funktionen SKÄRNINGSPUNKT. Exempel I det här exemplet används funktionen LUTNING till att hitta lutningen för den linje som bäst ansluter till värdena för den temperatur som en hypotetisk husägare har ställt in på termostaten (den beroende variabeln), baserat på priset för uppvärmningsolja (den oberoende variabeln). =LUTNING(B2:B11; A2:A11) returnerar ca -3,2337, vilket indikerar att den linje som bäst ansluter till värdena lutar nedåt (är priset ökade sänktes temperaturen på termostaten). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”SKÄRNINGSPUNKT” på sidan 258 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 MINSTA thFunktionen MINSTA returnerar det n:te värdet i ett intervall. Det minsta värdet rankas som nummer 1. MINSTA(num-datum-tidsl-upps, rankning)  num-datum-tidsl-upps:  En samling värden. num-datum-tidsl-upps är en samling som innehåller numeriska värden, datumvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ.  rankning:  Ett tal som representerar storleksrankningen på det värde du vill hämta. rankning är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till antalet värden i samlingen. 282 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 283 Tänk på vid användning  Rankningen 1 hämtar det lägsta talet i samlingen, 2 det näst lägsta, osv. Värden med samma storlek i samlingen rankas tillsammans, men påverkar resultatet. Exempel: Tänk dig att följande tabell innehåller de kumulativa provresultaten under den här terminen för dina 20 elever. (Vi har ordnat informationen på det här sättet för exemplet, förmodligen skulle den från början ha varit placerad i 20 separata rader.) =MINSTA(A1:E4; 1) returnerar 30, det minsta kumulativa provresultatet (cell A1). =SMALL(A1:E4; 2) returnerar 51, det näst minsta kumulativa provresultatet (cell E1). =SMALL(A1:E4; 6) returnerar 75, det sjätte minsta kumulativa provresultatet (ordningen är 30, 51, 68, 70, 75 och sedan 75 igen, så 75 är både det femte och det sjätte minsta kumulativa provresultatet). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”STÖRSTA” på sidan 259 ”RANG” på sidan 280 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 STANDARDISERA Funktionen STANDARDISERA returnerar ett normaliserat värde från en fördelning som karakteriseras av ett angivet medelvärde och en standardavvikelse. STANDARDISERA(num, genomsnitt, stdav)  num:  Talet som ska uppskattas. num är ett numeriskt värde.  genomsnitt:  Distributionens genomsnitt. genomsnitt är ett numeriskt värde som representerar den kända genomsnittliga (aritmetiskt medelvärde) frekvensen vid vilken händelser sker.  stdav:  Populationens standardavvikelse. stdav är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Exempel =STANDARDISERA(6; 15; 2,1) returnerar -4,28571428571429. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”NORMFÖRD” på sidan 270 ”NORMINV” på sidan 271 ”NORMSFÖRD” på sidan 272 ”NORMSINV” på sidan 273 ”ZTEST” på sidan 299 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 STDAV Funktionen STDAV returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden baserat på deras väntevärdesriktiga urvalsvarians. STDAV(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl…)  num-datum-tidsl:  Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde.  num-datum-tidsl…: En eller fler ytterligare värden (minst två värden krävs). Alla num-datum-tidsl-värden värden måste vara av samma typ. Tänk på vid användning  Det är lämpligt att använda STDAV när de angivna värdena representerar endast ett urval ur en större population. Om de värden du analyserar representerar hela samlingen eller populationen använder du funktionen STDAVP.  Om du vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen STDEVA. 284 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 285  Standardavvikelsen är kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARIANS. Exempel Tänk dig att du har delat ut fem prov till en grupp elever. Du har slumpmässigt valt fem elever som får representera hela elevpopulationen (lägg märke till att det här bara är ett exempel; det skulle inte ge något statistiskt giltigt resultat). Du kan använda dina urvalsdata tillsammans med funktionen STDAV för att avgöra vilket prov som hade den största spridningen i provresultaten. Resultatet för STDAV-funktionerna är ungefär 22,8035, 24,5357, 9,5026, 8,0747 och 3,3466. Så prov 2 hade den största spridningen, nära följt av prov 1. De andra tre proven hade en lägre spridning. Prov 1 Prov 2 Prov 3 Prov 4 Prov 5 Elev 1 75 82 90 78 84 Elev 2 100 90 95 88 90 Elev 3 40 80 78 90 85 Elev 4 80 35 95 98 92 Elev 5 90 98 75 97 88 =STDAV(B2:B6) =STDAV(C2:C6) =STDAV(D2:D6) =STDAV(E2:E6) =STDAV(F2:F6) Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”STDEVA” på sidan 286 ”STDAVP” på sidan 287 ”STDEVPA” på sidan 289 ”VARIANS” på sidan 293 ”VARA” på sidan 294 ”VARIANSP” på sidan 296 ”VARPA” på sidan 297 ”Exempel med undersökningsresultat” på sidan 356 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 STDEVA Funktionen STDEVA returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden som kan inkludera text och booleska värden, baserat på väntevärdesriktig urvalsvarians. STDEVA(värde, värde…)  värde:  Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp. Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden.  värde…: En eller fler ytterligare värden (minst två värden krävs). Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden. Tänk på vid användning  Det är lämpligt att använda STDEVA när de angivna värdena representerar endast ett urval ur en större population. Om de värden du analyserar representerar hela samlingen eller populationen använder du funktionen STDEVPA.  STDEVA tilldelar värdet 0 till alla textvärden, 0 till det booleska värdet FALSKT och 1 till det booleska värdet SANT, och inkluderar dem i beräkningen. Tomma celler ignoreras. Om du inte vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen STDAV.  Standardavvikelsen är kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARA. Exempel Tänk dig att du har installerat en temperatursensor i Cupertino, Kalifornien. Sensorn registrerar de högsta och lägsta temperaturerna under varje dag. Dessutom har du skrivit ner varje dag du slagit på luftkonditioneringen i lägenheten. Data för de första dagarna visas i följande tabell och används som ett urval för populationen med höga och låga temperaturer (lägg märke till att det här bara är ett exempel; det skulle inte ge något statistiskt giltigt resultat). =STDEVA(B2:B13) returnerar 24,8271, den spridning som uppmätts av STDEVA, för urvalen med högsta temperatur under dagen. Det överskrider det faktiska intervallet med höga temperaturer med 15 grader eftersom de ”otillgängliga” temperaturerna får värde noll. 286 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 287 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”STDAV” på sidan 284 ”STDAVP” på sidan 287 ”STDEVPA” på sidan 289 ”VARIANS” på sidan 293 ”VARA” på sidan 294 ”VARIANSP” på sidan 296 ”VARPA” på sidan 297 ”Exempel med undersökningsresultat” på sidan 356 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 STDAVP Funktionen STDAVP returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden baserat på deras populationsvarians. STDAVP(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl…)  num-datum-tidsl:  Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde.  num-datum-tidsl…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-tidsl-värde anges måste alla vara av samma typ. Tänk på vid användning  Det är lämpligt att använda STDAVP när de angivna värdena representerar hela samlingen eller populationen. Om de värden du analyserar representerar bara ett urval ur en större populationen använder du funktionen STDAV.  Om du vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen STDEVPA.  Standardavvikelsen är kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARIANSP. Exempel Tänk dig att du har delat ut fem prov till en grupp elever. Du har en mycket liten klass och det här representerar den totala populationen av elever. Du kan använda dina populationsdata tillsammans med funktionen STDAVP för att avgöra vilket prov som hade den största spridningen i provresultaten. Resultatet för STDAVP-funktionerna är ungefär 20,3961, 21,9454, 8,49994, 7,2222 och 2,9933. Så prov 2 hade den största spridningen, nära följt av prov 1. De andra tre proven hade en lägre spridning. Prov 1 Prov 2 Prov 3 Prov 4 Prov 5 Elev 1 75 82 90 78 84 Elev 2 100 90 95 88 90 Elev 3 40 80 78 90 85 Elev 4 80 35 95 98 92 Elev 5 75 82 90 78 84 =STDAVP(B2:B6) =STDAVP(C2:C6) =STDAVP(D2:D6) =STDAVP(E2:E6) =STDAVP(F2:F6) Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”STDAV” på sidan 284 ”STDEVA” på sidan 286 ”STDEVPA” på sidan 289 ”VARIANS” på sidan 293 ”VARA” på sidan 294 ”VARIANSP” på sidan 296 ”VARPA” på sidan 297 ”Exempel med undersökningsresultat” på sidan 356 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 288 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 289 STDEVPA Funktionen STDEVPA returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden som kan inkludera text och booleska värden, baserat på populationsvariansen. STDEVPA(värde, värde…)  värde:  Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp.  värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden. Tänk på vid användning  Det är lämpligt att använda STDEVPA när de angivna värdena representerar hela samlingen eller populationen. Om de värden du analyserar representerar bara ett urval ur en större populationen använder du funktionen STDEVA.  STDEVPA tilldelar värdet 0 till alla textvärden, 0 till det booleska värdet FALSKT och 1 till det booleska värdet SANT, och inkluderar dem i beräkningen. Tomma celler ignoreras. Om du inte vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen STDAVP.  Standardavvikelsen är kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARPA. Exempel Tänk dig att du har installerat en temperatursensor i Cupertino, Kalifornien. Sensorn registrerar de högsta och lägsta temperaturerna under varje dag. Dessutom har du skrivit ner varje dag du slagit på luftkonditioneringen i lägenheten. Sensorn gick sönder efter några få dagar så följande tabell är hela populationen av höga och låga temperaturen. =STDEVPA(B2:B13) returnerar 23,7702, den spridning som uppmätts av STDEVPA, för urvalen med högsta temperatur under dagen. Det överskrider det faktiska intervallet med höga temperaturer med 15 grader eftersom de ”otillgängliga” temperaturerna får värde noll. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”STDAV” på sidan 284 ”STDEVA” på sidan 286 ”STDAVP” på sidan 287 ”VARIANS” på sidan 293 ”VARA” på sidan 294 ”VARIANSP” på sidan 296 ”VARPA” på sidan 297 ”Exempel med undersökningsresultat” på sidan 356 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 TFÖRD Funktionen TFÖRD returnerar sannolikheten från Students t-fördelning. TFÖRD(ej-neg-x-value, grader-frihet, riktningar)  ej-neg-x-value:  Det värde där du vill uppskatta funktionen. ej-neg-x-value är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0.  grader-frihet:  Frihetsgrader. grader-frihet är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1.  riktningar:  Antal riktningar som ska återges. oriktat (1):  Ge värdet för ensidig distribution. två riktningar (2):  Ge värdet för oriktad distribution. Exempel: =TFÖRD(4; 2; 1) returnerar 0,0285954792089682, för den ensidiga distributionen. =TFÖRD(4; 2; 2) returnerar 0,0571909584179364, för den dubbelsidiga distributionen. 290 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 291 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”TINV” på sidan 291 ”TTEST” på sidan 292 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 TINV Funktionen TINV returnerar t-värdet (en funktion av sannolikheten och frihetsgrader) från Students t-fördelning. TINV(sannolikhet, grader-frihet)  sannolikhet:  En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än 1.  grader-frihet:  Frihetsgrader. grader-frihet är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Exempel =TINV(0,88; 2) returnerar 0,170940864689457. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”TFÖRD” på sidan 290 ”TTEST” på sidan 292 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 TTEST Funktionen TTEST returnerar sannolikheten kopplad till ett Student t-test, baserat på t-fördelningsfunktionen. TTEST(exempel-1-värden, exempel-2-värden, riktningar, test-typ)  exempel-1-värden:  Samlingen som innehåller den första samlingen exempelvärden. exempel-1-värden är en samling som innehåller numeriska värden.  exempel-2-värden:  Samlingen som innehåller den andra samlingen exempelvärden. exempel-2-värden är en samling som innehåller numeriska värden.  riktningar:  Antal riktningar som ska återges. oriktat (1):  Ger värdet för ensidig distribution. två riktningar (2):  Ger värdet för oriktad distribution.  test-typ: Den typ av t-test som ska utföras. parkopplad (1):  Utför ett parkopplat test. två-exempel lika med (2):  Utför ett varianstest (homoskedastiskt) med ”tvåexempel lika med”. två-exempel inte lika med (3):  Utför ett varianstest (heteroskedastiskt) med ”tvåexempel inte lika med”. Exempel: =TTEST({57; 75; 66; 98; 92; 80}; {87; 65; 45; 95; 88; 79}; 1; 1) returnerar 0,418946725989974 för det ensidiga, parkopplade testet. =TTEST({57; 75; 66; 98; 92; 80}; {87; 65; 45; 95; 88; 79}; 2; 1) returnerar 0,837893451979947 för det dubbelsidiga, parkopplade testet. =TTEST({57; 75; 66; 98; 92; 80}; {87; 65; 45; 95; 88; 79}; 1; 2) returnerar 0,440983897602811 för det ensidiga testet med ”två-exempel lika med”. =TTEST({57; 75; 66; 98; 92; 80}; {87; 65; 45; 95; 88; 79}; 2; 2) returnerar 0,881967795205622 för dubbelsidiga testet med ”två-exempel lika med”. =TTEST({57; 75; 66; 98; 92; 80}; {87; 65; 45; 95; 88; 79}; 1; 3) returnerar 0,441031763311189 för det ensidiga testet med ”två-exempel inte lika med”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”TFÖRD” på sidan 290 ”TINV” på sidan 291 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 292 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 293 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 VARIANS Funktionen VARIANS returnerar urvalsvariansen (väntevärdesriktig), ett mått för spridning, för en samling värden. VARIANS(num-datum, num-datum…)  num-datum:  Ett värde. num-datum är ett numeriskt värde eller ett datum-/tidsvärde.  num-datum…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-tidsl-värde anges måste alla vara av samma typ. Tänk på vid användning  Funktionen VARIANS beräknar urvalsvariansen (väntevärdesriktig) genom att dividera kvadratsumman för datapunkternas avvikelser med ett tal som är en siffra lägre än antalet värden.  Det är lämpligt att använda VARIANS när de angivna värdena representerar endast ett urval ur en större population. Om de värden du analyserar representerar hela samlingen eller populationen använder du funktionen VARIANSP.  Om du vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen VARA.  Kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARIANS returneras av funktionen STDAV. Exempel: Tänk dig att du har delat ut fem prov till en grupp elever. Du har slumpmässigt valt fem elever som får representera hela elevpopulationen (lägg märke till att det här bara är ett exempel; det skulle inte ge något statistiskt giltigt resultat). Du kan använda dina urvalsdata tillsammans med funktionen VARIANS för att avgöra vilket prov som hade den största spridningen i provresultaten. Resultatet för VARIANS-funktionerna är ungefär 520,00, 602,00, 90,30, 65,20 och 11,20. Så prov 2 hade den största spridningen, nära följt av prov 1. De andra tre proven hade en lägre spridning. Prov 1 Prov 2 Prov 3 Prov 4 Prov 5 Elev 1 75 82 90 78 84 Elev 2 100 90 95 88 90 Elev 3 40 80 78 90 85 Elev 4 80 35 95 98 92 Elev 5 75 82 90 78 84 =VARIANS(B2:B6) =VARIANS(C2:C6) =VARIANS(D2:D6) =VARIANS(E2:E6) =VARIANS(F2:F6) Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”STDAV” på sidan 284 ”STDEVA” på sidan 286 ”STDAVP” på sidan 287 ”STDEVPA” på sidan 289 ”VARA” på sidan 294 ”VARIANSP” på sidan 296 ”VARPA” på sidan 297 ”Exempel med undersökningsresultat” på sidan 356 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 VARA Funktionen VARA returnerar urvalsvariansen (väntevärdesriktig), ett mått för spridning, för en samling värden, inklusive text och booleska värden. VARA(värde, värde…)  värde:  Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp.  värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden. Tänk på vid användning  Funktionen VARA beräknar urvalsvariansen (väntevärdesriktig) genom att dividera kvadratsumman för datapunkternas avvikelser med ett tal som är en siffra lägre än antalet värden.  Det är lämpligt att använda VARA när de angivna värdena representerar endast ett urval ur en större population. Om de värden du analyserar representerar hela samlingen eller populationen använder du funktionen VARPA.  VARA tilldelar värdet 0 till alla textvärden, 0 till det booleska värdet FALSKT och 1 till det booleska värdet SANT, och inkluderar dem i beräkningen. Tomma celler ignoreras. Om du inte vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen VARIANS. 294 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 295  Kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARA returneras av funktionen STDEVA. Exempel Tänk dig att du har installerat en temperatursensor i Cupertino, Kalifornien. Sensorn registrerar de högsta och lägsta temperaturerna under varje dag. Dessutom har du skrivit ner varje dag du slagit på luftkonditioneringen i lägenheten. Data för de första dagarna visas i följande tabell och används som ett urval för populationen med höga och låga temperaturer (lägg märke till att det här bara är ett exempel; det skulle inte ge något statistiskt giltigt resultat). =VARA(B2:B13) returnerar 616,3864, den spridning som uppmätts av VARA, för urvalen med högsta temperatur under dagen. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”STDAV” på sidan 284 ”STDEVA” på sidan 286 ”STDAVP” på sidan 287 ”STDEVPA” på sidan 289 ”VARIANS” på sidan 293 ”VARIANSP” på sidan 296 ”VARPA” på sidan 297 ”Exempel med undersökningsresultat” på sidan 356 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 VARIANSP Funktionen VARIANSP returnerar populationsvariansen, ett mått för spridning, för en samling värden. VARIANSP(num-datum, num-datum…)  num-datum:  Ett värde. num-datum är ett numeriskt värde eller ett datum-/ tidsvärde.  num-datum…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-värde anges måste alla vara av samma typ. Tänk på vid användning  Funktionen VARIANSP returnerar populationsvariansen (i motsats till urvalsvariansen (väntevärdesriktig)) genom att dividera kvadratsumman för datapunkternas avvikelser med antalet värden.  Det är lämpligt att använda VARIANSP när de angivna värdena representerar hela samlingen eller populationen. Om de värden du analyserar representerar bara ett urval ur en större populationen använder du funktionen VARIANS.  Om du vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen VARPA.  Kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARIANSP returneras av funktionen STDAVP. Exempel Tänk dig att du har delat ut fem prov till en grupp elever. Du har en mycket liten klass och det här representerar den totala populationen av elever. Du kan använda dina populationsdata tillsammans med funktionen VARIANSP för att avgöra vilket prov som hade den största spridningen i provresultaten. Resultatet för VARIANSP-funktionerna är ungefär 416,00, 481,60, 72,24, 52,16 och 8,96. Så prov 2 hade den största spridningen, nära följt av prov 1. De andra tre proven hade en lägre spridning. Prov 1 Prov 2 Prov 3 Prov 4 Prov 5 Elev 1 75 82 90 78 84 Elev 2 100 90 95 88 90 Elev 3 40 80 78 90 85 Elev 4 80 35 95 98 92 Elev 5 75 82 90 78 84 =VARIANSP(B2:B6) =VARIANSP(C2:C6) =VARIANSP(D2:D6) =VARIANSP(E2:E6) =VARIANSP(F2:F6) 296 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 297 Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”STDAV” på sidan 284 ”STDEVA” på sidan 286 ”STDAVP” på sidan 287 ”STDEVPA” på sidan 289 ”VARIANS” på sidan 293 ”VARA” på sidan 294 ”VARPA” på sidan 297 ”Exempel med undersökningsresultat” på sidan 356 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 VARPA Funktionen VARPA returnerar urvalsvariansen (väntevärdesriktig), ett mått för spridning, för en samling värden, inklusive text och booleska värden. VARPA(värde, värde…)  värde:  Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp.  värde…: Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden. Tänk på vid användning  Funktionen VARPA returnerar populationsvariansen (i motsats till urvalsvariansen (väntevärdesriktig)) genom att dividera kvadratsumman för datapunkternas avvikelser.  Det är lämpligt att använda VARPA när de angivna värdena representerar hela samlingen eller populationen. Om de värden du analyserar representerar bara ett urval ur en större populationen använder du funktionen VARA.  VARPA tilldelar värdet 0 till alla textvärden, 0 till det booleska värdet FALSKT och 1 till det booleska värdet SANT, och inkluderar dem i beräkningen. Tomma celler ignoreras. Om du inte vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen VARIANS.  Kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARPA returneras av funktionen STDEVPA. Exempel Tänk dig att du har installerat en temperatursensor i Cupertino, Kalifornien. Sensorn registrerar de högsta och lägsta temperaturerna under varje dag. Dessutom har du skrivit ner varje dag du slagit på luftkonditioneringen i lägenheten. Sensorn gick sönder efter några få dagar så följande tabell är hela populationen av höga och låga temperaturen. =VARPA(B2:B13) returnerar 565,0208, den spridning som uppmätts av VARPA, för urvalet med högsta temperatur under dagen. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”STDAV” på sidan 284 ”STDEVA” på sidan 286 ”STDAVP” på sidan 287 ”STDEVPA” på sidan 289 ”VARIANS” på sidan 293 ”VARA” på sidan 294 ”VARIANSP” på sidan 296 ”Exempel med undersökningsresultat” på sidan 356 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 298 Kapitel 10 Statistikfunktioner Kapitel 10 Statistikfunktioner 299 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ZTEST Funktionen ZTEST returnerar det ensidiga sannolikhetsvärdet för z-testet. ZTEST(num-datum-tidsl-upps, num-datum-tidsl, stdav)  num-datum-tidsl-upps:  En samling värden. num-datum-tidsl-upps är en samling som innehåller numeriska värden, datumvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ.  num-datum-tidsl:  Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde.num-datum-tidsl är det bästa värdet att testa.  stdav:  Ett valfritt värde för populationens standardavvikelse. stdav är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Tänk på vid användning  Z-testet är ett statistiskt test som avgör om skillnaden mellan ett urvalsmedelvärde och populationsmedelvärdet är tillräckligt stort för att vara statistiskt signifikant. Z-testet används primärt med standardiserad testning.  Om stdav utelämnas används den antagna urvalsstandardavvikelsen. Exempel =ZTEST({57; 75; 66; 98; 92; 80}; 70; 9) returnerar 0,0147281928162857. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”STANDARDISERA” på sidan 283 ”Lista över statistikfunktioner” på sidan 220 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 300 Med textfunktionerna kan du arbeta med teckensträngar. Lista över textfunktioner I iWork finns följande textfunktioner som kan användas i tabeller. Funktion Beskrivning ”TECKENKOD” (sidan 302) Funktionen TECKENKOD returnerar det tecken som motsvarar en Unicode-teckenkod. ”STÄDA” (sidan 302) Funktionen STÄDA tar bort de flesta vanliga tecken som inte skrivs ut (Unicodeteckenkoderna 0-31) från text. ”KOD” (sidan 303) Funktionen KOD returnerar Unicode-teckenkoden för det första tecknet i en angiven sträng. ”SAMMANFOGA” (sidan 304) Funktionen SAMMANFOGA sammanfogar strängar. ”VALUTA” (sidan 305) Funktionen VALUTA returnerar en sträng formaterad som en valutamängd från ett angivet nummer. ”EXAKT” (sidan 306) Funktionen EXAKT returnerar SANT om argumentsträngarna är identiska i skiftläge och innehåll. ”HITTA” (sidan 306) Funktionen HITTA returnerar startpositionen för en sträng i en annan. ”FASTTAL” (sidan 307) Funktionen FASTTAL avrundar ett tal till det angivna antalet decimaler och returnerar sedan resultatet som ett strängvärde. ”VÄNSTER” (sidan 308) Funktionen VÄNSTER returnerar en sträng som består av det angivna antalet tecken från vänstra kanten av en angiven sträng. Textfunktioner 11 Kapitel 11 Textfunktioner 301 Funktion Beskrivning ”LÄNGD” (sidan 309) Funktionen LÄNGD returnerar antalet tecken i en sträng. ”GEMENER” (sidan 309) Funktionen GEMENER returnerar en sträng som består helt av gemener, oavsett om tecknen i den angivna strängen var gemener eller versaler från början. ”EXTEXT” (sidan 310) Funktionen EXTEXT returnerar en sträng som består av det angivna antalet tecken från en sträng med början från den angivna positionen. ”INITIAL” (sidan 311) Funktionen INITIAL returnerar en sträng där den första bokstaven i varje ord är en versal och övriga tecken är gemener, oavsett vilka tecken som var gemener eller versaler från början i den angivna strängen. ”ERSÄTT” (sidan 312) Funktionen ERSÄTT returnerar en sträng där ett angivet antal tecken från en angiven sträng har ersatts med en ny sträng. ”REP” (sidan 312) Funktionen REP returnerar en sträng som består av en angiven sträng upprepad ett angivet antal gånger. ”HÖGER” (sidan 313) Funktionen HÖGER returnerar en sträng som består av det angivna antalet tecken från högra kanten av en angiven sträng. ”SÖK” (sidan 314) Funktionen SÖK returnerar startpositionen för en sträng i en annan. Skiftläge ignoreras och jokertecken är tillåtna. ”BYT.UT” (sidan 315) Funktionen BYT.UT returnerar en sträng där de angivna tecknen i en angiven sträng har bytts ut mot en ny sträng. ”T” (sidan 316) Funktionen T returnerar texten i en cell. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. ”RENSA” (sidan 316) Funktionen RENSA returnerar en sträng baserad på en angiven sträng, efter att ha tagit bort onödiga mellanslag. ”VERSALER” (sidan 317) Funktionen VERSALER returnerar en sträng som består helt av versaler, oavsett om tecknen i den angivna strängen var gemener eller versaler från början. ”TEXTNUM” (sidan 318) Funktionen TEXTNUM returnerar ett numeriskt värde även om argumentet är formaterat som text. TECKENKOD Funktionen TECKENKOD returnerar det tecken som motsvarar en Unicode-teckenkod. TECKENKOD(kod-nummer)  kod-nummer:  Ett tal som ska resultera i motsvarande Unicode-tecken. kod-nummer är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 32, mindre än eller lika med 65 535 och inte lika med 127. Eventuella decimaler ignoreras. Lägg märke till att tecknet 32 är mellanslagstecknet. Tänk på vid användning  Alla Unicode-teckenkoder är inte kopplade till tecken som skrivs ut.  Du kan använda fönstret Specialtecken, som du hittar i menyn Redigera, till att visa hela uppsättningar av tecken och deras koder.  Funktionen KOD returnerar den numeriska koden för ett specifikt tecken. Exempel: =TECKENKOD(98,6) returnerar ”b”, som representeras av koden 98. Decimalerna i talet ignoreras. =KOD(”b”) returnerar 98. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”KOD” på sidan 303 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 STÄDA Funktionen STÄDA tar bort de flesta vanliga tecken som inte skrivs ut (Unicodeteckenkoderna 0-31) från text. STÄDA(text)  text:  Den text där du vill ta bort tecken som inte skrivs ut. text kan innehålla valfri värdetyp. 302 Kapitel 11 Textfunktioner Kapitel 11 Textfunktioner 303 Tänk på vid användning  Den här funktionen kan vara användbar om text du klistrar in från ett annat program innehåller oönskade frågetecken, mellanslag, fyrkanter eller andra oväntade tecken.  Det finns några mindre vanliga tecken som inte går att skriva ut och som inte tas bort av STÄDA (teckenkoderna 127, 129, 141, 143, 144 och 157). Om du vill ta bort dessa kan du använda funktionen BYT.UT och byta ut dem mot en kod i intervallet 0-31 innan du använder funktionen STÄDA.  Du kan använda funktionen RENSA till att ta bort onödiga mellanslag i texten. Exempel Tänk dig att du kopierar det tror är texten ”a b c d e f” från ett annat program och klistrar in det i cellen A1, men istället visas ”a b c ? ?d e f”. Du kan prova att använda STÄDA till att ta bort de oväntade tecknen: =RENSA(A1) returnerar ”a b c d e f”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BYT.UT” på sidan 315 ”RENSA” på sidan 316 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 KOD Funktionen KOD returnerar Unicode-teckenkoden för det första tecknet i en angiven sträng. KOD(kod-sträng)  kod-sträng:  Den sträng som Unicode-värdet ska returneras från. kod-sträng är ett strängvärde. Endast det första tecknet används. Tänk på vid användning  Du kan använda fönstret Specialtecken, som du hittar i menyn Redigera, till att visa hela uppsättningar av tecken och deras koder.  Du kan använda funktionen TECKENKOD om du vill göra motsatsen till funktionen KOD: konvertera en numerisk kod till ett texttecken. Exempel: =KOD(”A”) returnerar 65, teckenkoden för versalen ”A”. =KOD(”abc”) returnerar 97 för gemenen ”a”. =TECKENKOD(97) returnerar ”a”. =KOD(A3) returnerar 102 för gemenen ”f”. =KOD(”三二一”) returnerar 19 977, Unicode-värdet för det första tecknet. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”TECKENKOD” på sidan 302 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SAMMANFOGA Funktionen SAMMANFOGA sammanfogar strängar. SAMMANFOGA(sträng, sträng…)  sträng:  En sträng. sträng är ett strängvärde.  sträng…: Du kan lägga till en eller flera ytterligare strängar. Tänk på vid användning  Som alternativ till funktionen SAMMANFOGA kan du använda strängoperatorn & för sammanfogning av strängar. Exempel: Om cell A1 innehåller Lorem och cell B1 innehåller Ipsum returnerar =SAMMANFOGA(B1; ”, ”; A1) ”Ipsum, Lorem”. =SAMMANFOGA(”a”; ”b”; ”c”) returnerar ”abc”. =”a”&”b”&”c” returnerar ”abc”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 304 Kapitel 11 Textfunktioner Kapitel 11 Textfunktioner 305 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 VALUTA Funktionen VALUTA returnerar en sträng formaterad som en valutamängd från ett angivet nummer. VALUTA(num, platser)  num:  Talet som ska användas. num är ett numeriskt värde.  platser:  Ett valfritt argument som anger vid vilket antal platser, till höger eller vänster om decimalkommat, som avrundning ska ske. platser är ett numeriskt värde. Vid avrundning till det angivna antalet platser används vanlig aritmetisk avrundning, vilket innebär att om den första decimalen som utelämnas är 5 eller högre avrundas resultatet uppåt. Ett negativt tal anger att avrundning ska ske till vänster om decimaltecknet (t.ex. avrunda till hundratal eller tusental). Exempel: =VALUTA(2323,124) returnerar 2 323,12 kr. =VALUTA(2323,125) returnerar 2 323,13 kr. =VALUTA(99,554; 0) returnerar 100 kr. =VALUTA(12; 3) returnerar 12,000 kr. =VALUTA(-12; 3) returnerar (12,000 kr), med en parentes som indikerar ett negativt värde. =VALUTA(123; -1) returnerar 120 kr. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”FASTTAL” på sidan 307 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 EXAKT Funktionen EXAKT returnerar SANT om argumentsträngarna är identiska i skiftläge och innehåll. EXAKT(sträng-1, sträng-2)  sträng-1:  Den första strängen. sträng-1 är ett strängvärde.  sträng-2:  Den andra strängen. sträng-2 är ett strängvärde. Exempel: =EXAKT(”toledo”; ”toledo”) returnerar SANT eftersom alla tecken och deras skiftlägen är identiska. =EXAKT(”Toledo”; ”toledo”) returnerar FALSKT eftersom skiftläget för de två strängarna inte är identiskt. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”HITTA” på sidan 306 ”SÖK” på sidan 314 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 HITTA Funktionen HITTA returnerar startpositionen för en sträng i en annan. HITTA(sök-sträng, källa-sträng, start-pos)  sök-sträng:  Strängen som ska hittas. sök-sträng är ett strängvärde.  källa-sträng:  En sträng. källa-sträng är ett strängvärde.  start-pos:  Ett valfritt argument som anger position inom den angivna strängen där åtgärden ska påbörjas. start-pos är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1 och mindre än eller lika med antalet tecken i källa-sträng. Anteckningar  Sökningen är skiftlägesberoende och mellanslag räknas. Jokertecken är inte tillåtna. Om du vill använda jokertecken eller ignorera skiftläget i sökningen använder du funktionen SÖK. 306 Kapitel 11 Textfunktioner Kapitel 11 Textfunktioner 307  Om du anger start-pos kan du börja söka efter sök-sträng i, istället för i början av, källa-sträng. Det här är framför allt praktiskt om källa-sträng kan innehålla flera tillfällen av sök-sträng och du vill ta reda på startpositionen för ett annat tillfälle än det första. Om start-pos utelämnas antas det vara 1. Exempel: =HITTA(”e”; ”tre gånger två”) returnerar 3 (”e” är det tredje tecknet i strängen ”tre gånger två”). =HITTA(”e”; ”tre gånger två”; 8) returnerar 9 (”e” i gånger är första ”e” när sökningen startar vid tecken 8, andra ”g” i ”gånger”). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”EXAKT” på sidan 306 ”SÖK” på sidan 314 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 FASTTAL Funktionen FASTTAL avrundar ett tal till det angivna antalet decimaler och returnerar sedan resultatet som ett strängvärde. FASTTAL(num, platser, ej-kommatecken)  num:  Talet som ska användas. num är ett numeriskt värde.  platser:  Ett valfritt argument som anger vid vilket antal platser, till höger eller vänster om decimalkommat, som avrundning ska ske. platser är ett numeriskt värde. Vid avrundning till det angivna antalet platser används vanlig aritmetisk avrundning. Om den första siffran som utelämnas är 5 eller högre rundas resultatet av uppåt. Ett negativt tal anger att avrundning ska ske till vänster om decimaltecknet (t.ex. avrunda till hundratal eller tusental).  ej-kommatecken:  Ett valfritt värde som anger om positionsseparatorerna ska användas i hela delen av det resulterande talet. använd kommatecken (FALSKT, 0, eller utelämnad):  Inkludera positionsavgränsarna i resultatet. inga kommatecken (SANT eller 1):  Inkludera inte positionsavgränsarna i resultatet. Exempel: =FASTTAL(6789,123; 2) returnerar ”6 789,12”. =FASTTAL(6789,123; 1; 1) returnerar ”6789,1”. =FASTTAL(6789,123; -2) returnerar ”6 800”. =FASTTAL(12,4; 0) returnerar ”12”. =FASTTAL(12,5; 0) returnerar ”13”. =FASTTAL(4; -1) returnerar ”0”. =FASTTAL(5; -1) returnerar ”10”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”VALUTA” på sidan 305 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 VÄNSTER Funktionen VÄNSTER returnerar en sträng som består av det angivna antalet tecken från vänstra kanten av en angiven sträng. VÄNSTER(källa-sträng, sträng-längd)  källa-sträng:  En sträng. källa-sträng är ett strängvärde.  sträng-längd:  Ett valfritt argument som anger önskad längd på den returnerade strängen. sträng-längd är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Tänk på vid användning  Om sträng-längd är större än eller lika med källa-sträng blir den sträng som returneras lika lång som källa-sträng. Exempel: =VÄNSTER(”ett två tre”; 2) returnerar ”et”. =VÄNSTER(”abc”) returnerar ”a”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: 308 Kapitel 11 Textfunktioner Kapitel 11 Textfunktioner 309 ”EXTEXT” på sidan 310 ”HÖGER” på sidan 313 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 LÄNGD Funktionen LÄNGD returnerar antalet tecken i en sträng. LÄNGD(källa-sträng)  källa-sträng:  En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. Tänk på vid användning  Antalet inkluderar alla mellanslag, tal och specialtecken. Exempel: =LÄNGD(”12345”) returnerar 5. =LÄNGD(” abc def ”) returnerar 9, summan av de sex bokstäverna plus det inledande, det avslutande och det mellanliggande mellanslaget. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 GEMENER Funktionen GEMENER returnerar en sträng som består helt av gemener, oavsett om tecknen i den angivna strängen var gemener eller versaler från början. GEMENER(källa-sträng)  källa-sträng:  En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. Exempel: =GEMENER(”VERSALER”) returnerar ”versaler”. =GEMENER(”Gemener”) returnerar ”gemener”. =GEMENER(”bLaNdAt”) returnerar ”blandat”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”INITIAL” på sidan 311 ”VERSALER” på sidan 317 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 EXTEXT Funktionen EXTEXT returnerar en sträng som består av det angivna antalet tecken från en sträng med början från den angivna positionen. EXTEXT(källa-sträng, start-pos, sträng-längd)  källa-sträng:  En sträng. källa-sträng är ett strängvärde.  start-pos:  Positionen inom den angivna strängen där åtgärden ska påbörjas. startpos är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1 och mindre än eller lika med antalet tecken i källa-sträng.  sträng-längd:  Den returnerade strängens önskade längd. sträng-längd är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Tänk på vid användning  Om sträng-längd är större än eller lika med källa-sträng blir den sträng som returneras lika lång som källa-sträng, med början vid start-pos. Exempel: =EXTEXT(”lorem ipsum dolor sit amet”; 7; 5) returnerar ”ipsum”. =EXTEXT(”1234567890”; 4; 3) returnerar ”456”. =EXTEXT(”sporten”; 5; 20) returnerar ”ten”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: 310 Kapitel 11 Textfunktioner Kapitel 11 Textfunktioner 311 ”VÄNSTER” på sidan 308 ”HÖGER” på sidan 313 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 INITIAL Funktionen INITIAL returnerar en sträng där den första bokstaven i varje ord är en versal och övriga tecken är gemener, oavsett vilka tecken som var gemener eller versaler från början i den angivna strängen. INITIAL(källa-sträng)  källa-sträng:  En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. Tänk på vid användning  Alla tecken som följer ett icke-alfabetiskt tecken, med undantag för apostrof (‘), behandlas som den första bokstaven i ett ord. Därför blir även bokstäver som följer efter bindestreck versaler. Exempel: =INITIAL(”lorem ipsum”) returnerar ”Lorem Ipsum”. =INITIAL(”lorem's ip-sum”) returnerar ”Lorem's Ip-Sum”. =INITIAL(”1a23 b456”) returnerar ”1A23 B456”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”GEMENER” på sidan 309 ”VERSALER” på sidan 317 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ERSÄTT Funktionen ERSÄTT returnerar en sträng där ett angivet antal tecken från en angiven sträng har ersatts med en ny sträng. ERSÄTT(källa-sträng, start-pos, utbyte-längd, ny-sträng)  källa-sträng:  En sträng. källa-sträng är ett strängvärde.  start-pos:  Positionen inom den angivna strängen där åtgärden ska påbörjas. startpos är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Om start-pos är större än antalet tecken i källa-sträng adderas ny-sträng till slutet av källa-sträng.  utbyte-längd: Antal tecken som ska bytas ut. utbyte-längd är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Om utbyte-längd är större än eller lika med källa-sträng blir den sträng som returneras lika lång som ny-sträng.  ny-sträng: Den text som används som ersättningstext för det avsnitt som byts ut av den angivna strängen. ny-sträng är ett strängvärde. Det behöver inte ha samma längd som den text som ersätts. Exempel =ERSÄTT(”received applicant's forms”; 10; 9; ”Frank”) returnerar ”received Frank's forms”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”BYT.UT” på sidan 315 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 REP Funktionen REP returnerar en sträng som består av en angiven sträng upprepad ett angivet antal gånger. REP(källa-sträng, repetera-tal)  källa-sträng:  En sträng. källa-sträng är ett strängvärde.  repetera-tal:  Antalet gånger som den angivna strängen ska upprepas. repetera-tal är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. 312 Kapitel 11 Textfunktioner Kapitel 11 Textfunktioner 313 Exempel: =REP(”*”; 5) returnerar ”*****”. =REP(”ha”; 3) returnerar ”hahaha”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 HÖGER Funktionen HÖGER returnerar en sträng som består av det angivna antalet tecken från högra kanten av en angiven sträng. HÖGER(källa-sträng, sträng-längd)  källa-sträng:  En sträng. källa-sträng är ett strängvärde.  sträng-längd:  Ett valfritt argument som anger önskad längd på den returnerade strängen. sträng-längd är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Tänk på vid användning  Om sträng-längd är större än eller lika med källa-sträng blir den sträng som returneras lika lång som källa-sträng. Exempel: =HÖGER(”ett två tre”, 2) returnerar ”re”. =HÖGER(”abc”) returnerar ”c”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”VÄNSTER” på sidan 308 ”EXTEXT” på sidan 310 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SÖK Funktionen SÖK returnerar startpositionen för en sträng i en annan. Skiftläge ignoreras och jokertecken är tillåtna. SÖK(sök-sträng, källa-sträng, start-pos)  sök-sträng:  Strängen som ska hittas. sök-sträng är ett strängvärde.  källa-sträng:  En sträng. källa-sträng är ett strängvärde.  start-pos:  Ett valfritt argument som anger position inom den angivna strängen där åtgärden ska påbörjas. start-pos är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1 och mindre än eller lika med antalet tecken i källa-sträng. Tänk på vid användning  Jokertecken är tillåtna i sök-sträng. I sök-sträng använder du en * (asterisk) till att matcha flera tecken eller ett ? (frågetecken) till att matcha ett enda valfritt tecken i källa-sträng.  Om du anger start-pos kan du börja söka efter sök-sträng i, istället för i början av, källa-sträng. Det här är framför allt praktiskt om källa-sträng kan innehålla flera tillfällen av sök-sträng och du vill ta reda på startpositionen för ett annat tillfälle än det första. Om start-pos utelämnas antas det vara 1.  Om du vill ta hänsyn till skiftläget i sökningen använder du funktionen HITTA. Exempel: =SÖK(”ra”, ”abracadabra”) returnerar 3, första tillfället med strängen ”ra” börjar vid det tredje tecknet i ”abracadabra”. =SÖK(”ra”, ”abracadabra”, 5) returnerar 10, positionen för det första tillfället med strängen ”ra” när sökningen börjar vid position 5. =SÖK(”*tecken”, ”Jokertecken”) returnerar 1, eftersom asterisken i börja av söksträngen matchar alla tecken före ”tecken”. =SÖK(”*teckn”, ”Jokertecken”) returnerar ett fel, eftersom strängen ”teckn” inte existerar. =SÖK(”?tecken”, ”Jokertecken”) returnerar 4, eftersom frågetecknet matchar det tecken som står omedelbart före ”tecken”. =SÖK(”c*n”, ”Jokertecken”) returnerar 8 eftersom asterisken matchar alla tecken mellan ”c” och ”n”. =SÖK(”~?”, ”Jokertecken? Nej.”) returnerar 12 eftersom tilde innebär att nästa tecken (frågetecknet) tolkas bokstavligen och inte som ett jokertecken, och frågetecknet är det 12:e tecknet. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: 314 Kapitel 11 Textfunktioner Kapitel 11 Textfunktioner 315 ”EXAKT” på sidan 306 ”HITTA” på sidan 306 ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 BYT.UT Funktionen BYT.UT returnerar en sträng där de angivna tecknen i en angiven sträng har bytts ut mot en ny sträng. BYT.UT(källa-sträng, befintlig-sträng, ny-sträng, förekomst)  källa-sträng:  En sträng. källa-sträng är ett strängvärde.  befintlig-sträng: Strängen inom den givna sträng som ska bytas ut. befintlig-sträng är ett strängvärde.  ny-sträng: Den text som används som ersättningstext för det avsnitt som byts ut av den angivna strängen. ny-sträng är ett strängvärde. Det behöver inte ha samma längd som den text som ersätts.  förekomst:  Ett valfritt värde som anger den händelse som ska bytas ut. förekomst är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1, eller utelämnas. Om det är större än antalet gånger befintlig-sträng finns i källa-sträng sker inget byte. Om det utelämnas byts alla tillfällen av befintlig-sträng i källa-sträng ut mot ny-sträng. Tänk på vid användning  Du kan byta ut enskilda tecken, hela ord eller strängar av tecken i ord. Exempel: =BYT.UT(”a b c d e f”; ”b”; ”B”) returnerar ”a B c d e f”. =BYT.UT(”a a b b b c”; ”a”; ”A”; 2) returnerar ”a A b b b c”. =BYT.UT(”a a b b b c”; ”b”; ”B”) returnerar ”a a B B B c”. =BYT.UT(”aaabbccc”; ”bc”; ”BC”; 2) returnerar ”aaabbccc”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ERSÄTT” på sidan 312 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 T Funktionen T returnerar texten i en cell. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. T(cell)  cell:  En referens till en enstaka tabellcell. cell är ett referensvärde till en enskild cell som kan innehålla valfritt värde eller vara tom. Tänk på vid användning  Om cellen inte innehåller någon sträng returnerar T en tom sträng. Exempel: Om cell A1 innehåller ”text” och cell B1 är tom: =T(A1) returnerar ”text” =T(B1) returnerar ingenting. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 RENSA Funktionen RENSA returnerar en sträng baserad på en angiven sträng, efter att ha tagit bort onödiga mellanslag. 316 Kapitel 11 Textfunktioner Kapitel 11 Textfunktioner 317 RENSA(källa-sträng)  källa-sträng:  En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. Tänk på vid användning  RENSA tar bort alla mellanslag före det första tecknet, alla mellanslag efter det sista tecknet, och alla dubbla mellanslag mellan tecken så att endast ett mellanslag kvarstår mellan orden. Exempel =RENSA(” mellanslag mellanslag mellanslag ”) returnerar ”mellanslag mellanslag mellanslag” (det inledande och det avslutande mellanslaget tas bort). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 VERSALER Funktionen VERSALER returnerar en sträng som består helt av versaler, oavsett om tecknen i den angivna strängen var gemener eller versaler från början. VERSALER(källa-sträng)  källa-sträng:  En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. Exempel: =VERSALER(”a b c”) returnerar ”A B C”. =VERSALER(”Först”) returnerar ”FÖRST”. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”GEMENER” på sidan 309 ”INITIAL” på sidan 311 ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 TEXTNUM Funktionen TEXTNUM returnerar ett numeriskt värde även om argumentet är formaterat som text. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. TEXTNUM(källa-sträng)  källa-sträng:  En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. Tänk på vid användning  Du behöver aldrig använda funktionen TEXTNUM i en ny tabell eftersom tal i text automatiskt konverteras åt dig.  Endast den formaterade texten konverteras. Om du t.ex. skriver strängen 100,001 kr i en cell visar det förvalda formatet endast två decimaler (100,00 kr). Om TEXTNUM refererar till den här cellen returneras 100, värdet på den formaterade texten, inte 100,001.  Om argumentet inte kan returneras som ett numeriskt värde (inte innehåller något tal) returnerar funktionen ett fel. Exempel: =TEXTNUM(”22”) returnerar talet 22. =TEXTNUM(HÖGER(”Under år 1953”, 2)) returnerar talet 53. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Lista över textfunktioner” på sidan 300 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 318 Kapitel 11 Textfunktioner 319 Med de trigonometriska funktionerna kan du arbeta med vinklar och deras komponenter. Lista över trigonometriska funktioner I iWork finns följande trigonometriska funktioner som kan användas i tabeller. Funktion Beskrivning ”ARCCOS” (sidan 320) Funktionen ARCCOS returnerar inverterat cosinus (arcus cosinus) för ett tal. ”ARCCOSH” (sidan 321) Funktionen ARCCOSH returnerar inverterad hyperbolisk cosinus (hyperbolisk arcus cosinus) för ett tal. ”ARCSIN” (sidan 322) Funktionen ARCSIN returnerar arcsin (inverterad sinus) för ett tal. ”ARCSINH” (sidan 323) Funktionen ARCSINH returnerar inverterad hyperbolisk sinus för ett tal. ”ARCTAN” (sidan 323) Funktionen ARCTAN returnerar inverterad tangens (arcus tangens) för ett tal. ”ARCTAN2” (sidan 324) Funktionen ARCTAN2 returnerar vinkeln, i förhållande till den positiva x-axeln, för den linje som passerar genom origo och den angivna punkten. ”ARCTANH” (sidan 325) Funktionen ARCTANH returnerar inverterad hyperbolisk tangens för ett tal. ”COS” (sidan 326) Funktionen COS returnerar cosinus för en vinkel uttryckt i radianer. ”COSH” (sidan 327) Funktionen COSH returnerar hyperbolisk cosinus för ett tal. Trigonometriska funktioner 12 Funktion Beskrivning ”GRADER” (sidan 327) Funktionen GRADER returnerar gradtalet för en vinkel uttryckt i radianer. ”RADIANER” (sidan 328) Funktionen RADIANER returnerar radianvärdet för en vinkel uttryckt i grader. ”SIN” (sidan 329) Funktionen SIN returnerar sinus för en vinkel uttryckt i radianer. ”SINH” (sidan 330) Funktionen SINH returnerar hyperbolisk sinus för det angivna talet. ”TAN” (sidan 331) Funktionen TAN returnerar tangens för en vinkel uttryckt i radianer. ”TANH” (sidan 332) Funktionen TANH returnerar hyperbolisk tangens för det angivna talet. ARCCOS Funktionen ARCCOS returnerar inverterat cosinus (arcus cosinus) för ett tal. ARCCOS(num)  num:  Ett tal. num är ett numeriskt värde i intervallet -1 till 1. Tänk på vid användning  Funktionen ARCCOS tar ett cosinusvärde och returnerar en motsvarande vinkel. Den resulterande vinkeln uttrycks i radianer, i intervallet 0 till π (pi). Om du vill visa vinkeln i grader istället för radianer placerar du den här funktionen i funktionen GRADER, dvs. =GRADER(ARCCOS(num)). Exempel: =ARCCOS(ROT(2)/2) returnerar 0,785398163397448, vilket är ungefär lika med π/4. =ARCCOS(0,54030230586814) returnerar 1. =GRADER(ARCCOS(,5)) returnerar 60, gradtalet för en vinkel vars cosinus är 0,5. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ARCCOSH” på sidan 321 ”COS” på sidan 326 ”COSH” på sidan 327 ”GRADER” på sidan 327 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 320 Kapitel 12 Trigonometriska funktioner Kapitel 12 Trigonometriska funktioner 321 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ARCCOSH Funktionen ARCCOSH returnerar inverterad hyperbolisk cosinus (hyperbolisk arcus cosinus) för ett tal. ARCCOSH(num)  num:  Ett tal. num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Exempel: =ARCCOSH(10,0676619957778) returnerar 3. =ARCCOSH(COSH(5)) returnerar 5. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ARCCOS” på sidan 320 ”COS” på sidan 326 ”COSH” på sidan 327 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ARCSIN Funktionen ARCSIN returnerar arcsin (inverterad sinus) för ett tal. ARCSIN(num)  num:  Ett tal. num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Tänk på vid användning  Funktionen ARCSIN tar ett sinusvärde och returnerar den motsvarande vinkeln. Resultatet uttrycks i radianer, i intervallet -pi/2 till +pi/2. Om du vill visa vinkeln i grader istället för radianer placerar du den här funktionen i funktionen GRADER, dvs. =GRADER(ARCSIN(num)). Exempel: =ARCSIN(0,841470985) returnerar 1, radianvärdet (ca 57,3 grader) för den vinkel vars sinus är 0,8411470984807897. =GRADER(ARCSIN(0,5)) returnerar 30, gradtalet för den vinkel vars sinus är 0,5. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ARCSINH” på sidan 323 ”GRADER” på sidan 327 ”SIN” på sidan 329 ”SINH” på sidan 330 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 322 Kapitel 12 Trigonometriska funktioner Kapitel 12 Trigonometriska funktioner 323 ARCSINH Funktionen ARCSINH returnerar inverterad hyperbolisk sinus för ett tal. ARCSINH(num)  num:  Ett tal. num är ett numeriskt värde. Exempel: =ARCSINH(27,2899171971277) returnerar 4. =ARCSINH(SINH(1)) returnerar 1. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ARCSIN” på sidan 322 ”SIN” på sidan 329 ”SINH” på sidan 330 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ARCTAN Funktionen ARCTAN returnerar inverterad tangens (arcus tangens) för ett tal. ARCTAN(num)  num:  Ett tal. num är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning  Funktionen ARCTAN tar ett tangensvärde och returnerar motsvarande vinkel, uttryckt i radianer i intervallet -pi/2 till +pi/2. Om du vill visa vinkeln i grader istället för radianer placerar du den här funktionen i funktionen GRADER, dvs. =GRADER(ARCTAN(num)). Exempel: =ARCTAN(1) returnerar vinkeln 0,785398163 radianer (45 grader), vars tangens är 1. =GRADER(ARCTAN(1)) returnerar 45. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ARCTAN2” på sidan 324 ”ARCTANH” på sidan 325 ”GRADER” på sidan 327 ”TAN” på sidan 331 ”TANH” på sidan 332 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ARCTAN2 Funktionen ARCTAN2 returnerar vinkeln, i förhållande till den positiva x-axeln, för den linje som passerar genom origo och den angivna punkten ARCTAN2(x-punkt, y-punkt)  x-punkt:  X-koordinaten för den punkt linjen passerar genom. x-punkt är ett numeriskt värde.  y-punkt: Y-koordinaten för den punkt linjen passerar genom. y-punkt är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning  Vinkeln uttrycks i radianer, i intervallet -pi till +pi. Om du vill visa vinkeln i grader istället för radianer placerar du den här funktionen i funktionen GRADER, dvs. =GRADER(ARCTAN2(x-punkt, y-punkt)). Exempel: =ARCTAN2(1; 1) returnerar 0,78539816 radianer (45 grader), vinkeln för ett linjesegment från origo till punkten (1, 1). =GRADER(ARCTAN2(5, 5)) returnerar 45. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ARCTAN” på sidan 323 324 Kapitel 12 Trigonometriska funktioner Kapitel 12 Trigonometriska funktioner 325 ”ARCTANH” på sidan 325 ”GRADER” på sidan 327 ”TAN” på sidan 331 ”TANH” på sidan 332 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 ARCTANH Funktionen ARCTANH returnerar inverterad hyperbolisk tangens för ett tal. ARCTANH(num)  num:  Ett tal. num är ett numeriskt värde som måste vara större än -1 och mindre än 1. Exempel: =ARCTANH(0,995054753686731) returnerar 3. =ARCTANH(TANH(2)) returnerar 2. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ARCTAN” på sidan 323 ”ARCTAN2” på sidan 324 ”TAN” på sidan 331 ”TANH” på sidan 332 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 COS Funktionen COS returnerar cosinus för en vinkel uttryckt i radianer. COS(radian-vinkel)  radian-vinkel:  En vinkel uttryckt i antal radianer. radian-vinkel är ett numeriskt värde. Även om det kan vara ett valfritt värde ligger det normalt i intervallet –π till +π (–pi till +pi). Tänk på vid användning  Om du vill returnera en vinkel i grader använder du funktionen GRADER (för konvertering av radianer till grader) med den här funktionen, dvs. =GRADER(COS(radian-vinkel)). Exempel: =COS(1) returnerar 0,540302306, cosinus 1 radian (ca 57,3 grader). =COS(RADIANER(60)) returnerar 0,5, cosinus 60 grader. =COS(PI()/3) returnerar 0,5, π/3 radianer (60 grader). =COS(PI()) returnerar –1, cosinus för π radianer (180 grader). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ARCCOS” på sidan 320 ”ARCCOSH” på sidan 321 ”COSH” på sidan 327 ”GRADER” på sidan 327 ”SIN” på sidan 329 ”TAN” på sidan 331 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 326 Kapitel 12 Trigonometriska funktioner Kapitel 12 Trigonometriska funktioner 327 COSH Funktionen COSH returnerar hyperbolisk cosinus för ett tal. COSH(num)  num:  Ett tal. num är ett numeriskt värde. Exempel: =COSH(0) returnerar 1. =COSH(1) returnerar 1,543. =COSH(5) returnerar 74,21. =COSH(10) returnerar 11 013,233. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ARCCOS” på sidan 320 ”ARCCOSH” på sidan 321 ”COS” på sidan 326 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 GRADER Funktionen GRADER returnerar gradtalet för en vinkel uttryckt i radianer. GRADER(radian-vinkel)  radian-vinkel:  En vinkel uttryckt i antal radianer. radian-vinkel är ett numeriskt värde. Även om det kan vara ett valfritt värde ligger det normalt i intervallet –2π till 2π (–2 pi till +2 pi). Exempel: =GRADER(PI()) returnerar 180 (π radianer = 180 grader). =GRADER(1) returnerar 57,2957795130823, vilket är det ungefärliga antalet grader per radian. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ARCCOS” på sidan 320 ”ARCSIN” på sidan 322 ”ARCTAN” på sidan 323 ”ARCTAN2” på sidan 324 ”COS” på sidan 326 ”SIN” på sidan 329 ”TAN” på sidan 331 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 RADIANER Funktionen RADIANER returnerar radianvärdet för en vinkel uttryckt i grader. RADIANER(grader-vinkel)  grader-vinkel:  En vinkel uttryckt i antal grader. grader-vinkel är ett numeriskt värde. Även om det kan vara ett valfritt värde ligger det normalt i intervallet -360 till +360. Tänk på vid användning  Den här funktionen är användbar om du vill använda en vinkel uttryckt i grader med någon av de vanliga geometriska funktionerna som förväntar sig en vinkel uttryckt i radianer. Placera argumentet, uttryckt i grader, i t.ex. den här funktionen: =COS(RADIANER(grader-vinkel). Exempel: =RADIANER(90) returnerar 1,5708 (90 grader är ungefär 1,5708 radianer). =RADIANER(57,2957795130823) returnerar 1 (1 radian är ungefär 57,296 grader). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ARCCOS” på sidan 320 ”ARCSIN” på sidan 322 328 Kapitel 12 Trigonometriska funktioner Kapitel 12 Trigonometriska funktioner 329 ”ARCTAN” på sidan 323 ”ARCTAN2” på sidan 324 ”COS” på sidan 326 ”SIN” på sidan 329 ”TAN” på sidan 331 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SIN Funktionen SIN returnerar sinus för en vinkel uttryckt i radianer. SIN(radian-vinkel)  radian-vinkel:  En vinkel uttryckt i antal radianer. radian-vinkel är ett numeriskt värde. Även om det kan vara ett valfritt värde ligger det normalt i intervallet –π till π (–pi till +pi). Tänk på vid användning  Om du vill returnera en vinkel i grader använder du funktionen GRADER (för konvertering av radianer till grader) med den här funktionen, dvs. =GRADER(SIN(radian-vinkel)). Exempel: =SIN(1) returnerar 0,841470985, sinus 1 radian (ungefär 57,3 grader). =SIN(RADIANER(30)) returnerar 0,5, sinus 30 grader. =SIN(PI()/2) returnerar 1, sinus för π/2 radianer (90 grader). Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ARCSIN” på sidan 322 ”ARCSINH” på sidan 323 ”COS” på sidan 326 ”GRADER” på sidan 327 ”SINH” på sidan 330 ”TAN” på sidan 331 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 SINH Funktionen SINH returnerar hyperbolisk sinus för det angivna talet. SINH(num)  num:  Ett tal. num är ett numeriskt värde. Exempel: =SINH(0) returnerar 0. =SINH(1) returnerar 1,175. =SINH(5) returnerar 74,203. =SINH(10) returnerar 11 013,233. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ARCSIN” på sidan 322 ”ARCSINH” på sidan 323 ”SIN” på sidan 329 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 330 Kapitel 12 Trigonometriska funktioner Kapitel 12 Trigonometriska funktioner 331 TAN Funktionen TAN returnerar tangens för en vinkel uttryckt i radianer. TAN(radian-vinkel)  radian-vinkel:  En vinkel uttryckt i antal radianer. radian-vinkel är ett numeriskt värde. Även om det kan vara ett valfritt värde ligger det normalt i intervallet -pi till +pi. Tänk på vid användning  Tangens är förhållandet mellan sinus och cosinus.  Om du vill returnera en vinkel i grader använder du funktionen GRADER (för konvertering av radianer till grader) med den här funktionen, dvs. =GRADER(TAN(radian-vinkel)). Exempel: =TAN(1) returnerar 1,557407725, tangens 1 radian (ungefär 57,3 grader). =TAN(RADIANER(45)) returnerar 1, tangens för en vinkel om 45 grader. =TAN(3*PI()/4) returnerar -1. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ARCTAN” på sidan 323 ”ARCTAN2” på sidan 324 ”ARCTANH” på sidan 325 ”COS” på sidan 326 ”GRADER” på sidan 327 ”SIN” på sidan 329 ”TANH” på sidan 332 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 TANH Funktionen TANH returnerar hyperbolisk tangens för det angivna talet. TANH(num)  num:  Ett tal. num är ett numeriskt värde. Exempel: =TANH(0) returnerar 0. =TANH(1) returnerar 0,762. =TANH(5) returnerar 0,999909. =TANH(10) returnerar 0,999999996. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”ARCTAN” på sidan 323 ”ARCTAN2” på sidan 324 ”ARCTANH” på sidan 325 ”TAN” på sidan 331 ”Lista över trigonometriska funktioner” på sidan 319 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 ”Klistra in från exempel i hjälpen” på sidan 39 332 Kapitel 12 Trigonometriska funktioner 333 Detaljerade exempel och ytterligare ämnen som illustrerar hur du arbetar med några av de mer avancerade funktionerna. Ytterligare exempel och ämnen I den här tabellen ser du var du hittar du detaljerade exempel och ytterligare ämnen som illustrerar några av de mer avancerade funktionerna med verkliga exempel. Om du vill visa ett exempel eller läsa mer om Gå till det här avsnittet Definitioner och specifikationer för argumenten som används i ekonomifunktioner ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 Funktioner för pengars tidsvärde (TVM, Time Value of Money) ”Välja funktion för tidsvärden och valuta” på sidan 341 TVM-funktioner för fasta periodiska kassaflöden och fasta räntesatser ”Regelbundna kassaflöden och tidsintervaller” på sidan 341 TVM-funktioner som kan hantera ojämna (varierande periodiska) kassaflöden ”Oregelbundna kassaflöden och tidsintervaller” på sidan 343 Funktionen som kan vara till mest hjälp för att få svar på en vanlig ekonomisk fråga ”Vilken funktion ska du använda till att lösa vanliga ekonomiska frågor?” på sidan 344 Använda ekonomifunktioner till att skapa en tabell över låneamorteringar ”Exempel på en tabell över låneamortering” på sidan 346 De olika funktionerna som avrundar tal ”Mer om avrundning” på sidan 348 Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans för att bygga en mer kraftfull formel ”Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans” på sidan 351 Mer om villkor och hur du använder jokertecken med villkor ”Ange villkor och använda jokertecken” på sidan 353 Använda statistiska funktioner till att analysera resultatet av en undersökning ”Exempel med undersökningsresultat” på sidan 356 Ytterligare exempel och ämnen 13 Vanliga argument i ekonomifunktioner Många argument är vanliga bland relaterade ekonomifunktioner. I det här avsnittet kan du läsa mer information om dessa argument. Datumargument (utgivning, förfallotid och kvitta) tas inte upp. Inte heller tas argument som bara används av en enda ekonomifunktion upp. årlig-sats Obligationer och andra värdepapper med fast räntesats och räntebärande skuld har en angiven kupongränta eller årlig räntesats som används till att beräkna den periodiska avkastningen. årlig-sats representerar den årliga räntesatsen, vare sig den kallas kupongränta eller årlig räntesats. kupong-sats anges som ett decimaltal och representerar den årliga kupongräntan. I vissa funktioner kan kupong-sats vara 0 (om värdepapperet inte ger periodisk avkastning), men kupong-sats kan inte vara negativt. Tänk dig att du äger ett värdepapper med det nominella värdet 1 000 000 $ som ger en årlig avkastning på 4,5 % baserat på det nominella värdet. kupong-sats blir då 0,045. Vilken frekvens som utbetalningarna sker med spelar ingen roll. årlig-avkastning Obligationer och andra räntebärande värdepapper eller diskonterade skuldebrev har en avkastning som beräknas med hjälp av kupongräntan och obligationens aktuella pris. årlig-avkastning skrivs som ett decimaltal som representerar värdepapperets årliga avkastning, som normalt anges i procent. årlig-avkastning måste vara större än 0. Tänk dig att du funderar på att köpa en viss obligation. När priset på obligationen sjunker stiger avkastningen. Och tvärt om, när priset på obligationen stiger sjunker avkastningen. Din börsmäklare kontrollerar prisbilden och talar om för dig att obligationen du funderar på att köpa har en kupongränta på 3,25 % och en årlig avkastning på 4,5 % baserat på det aktuella priset (obligationen handlas till underkurs). årlig-avkastning blir då 0,045. kassa-flöde Annuiteter, lån och investeringar har kassaflöden. Ett kassaflöde är det eventuella initiala belopp som utbetalas eller mottas. Andra kassaflöden är andra intäkter eller utbetalningar vid en specifik tidpunkt. kassa-flöde anges som ett tal, normalt formaterat som en valuta. Mottagna belopp anges som positiva tal och utbetalningar anges som negativa tal. Tänk dig att du funderar på att köpa en stadsfastighet, hyra ut den under en viss tid och sedan sälja den igen. Den initiala kontanta utbetalningen vid köpet (vilket kan vara handpenningen och kostnader i samband med själva köpet), låneinbetalningar, reparationer och underhåll, marknadsföring och liknande kostnader räknas som utbetalningar (negativa kassaflöden). Hyror mottagna från hyresgäster, skatteavdrag och försäljningsbeloppet räknas som mottagna belopp (positiva kassaflöden). kostnad Den initiala kostnaden för en tillgång som kan skrivas av är normalt inköpspriset, inklusive skatter, leverans och installation. Vissa skatteförmåner kan dras av från kostnaden. kostnad anges som ett tal, normalt formaterat som valuta. kostnad måste vara större än 0. Tänk dig att du köper en ny digital kopiator till kontoret. Inköpspriset för kopiatorn var 2 625 $ inklusive skatt. Återförsäljaren lade till 100 $ för leverans och installation. Kopiatorns användningstid beräknas till 4 år med ett förväntat restvärde på 400 $. kostnad blir då 2 725 $. 334 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 335 kum-när-förfaller Läs informationen vid när-förfaller. Den enda skillnaden är att funktioner som använder kum-närförfaller kräver att argumentet anges och inte antar något värde om det utelämnas. dagar-basis Det finns flera olika konventioner för beräkning av antal dagar i en månad och antalet dagar under ett år vid beräkningen av räntesatsen för ett lån eller en investering. dagar-basis används till att ange hur dagar räknas för en viss investering eller ett visst lån. dagar-basis definieras ofta av marknadspraxis och kan vara olika för olika typer av investeringar. dagar-basis kan också definieras av lånedokument. dagar-basis är ett modalt argument. Det anges som talet 0, 1, 2, 3 eller 4.  Värdet 0 anger att i beräkningssyfte har varje fullständig månad 30 dagar och varje helår 360 dagar, med användning av NASD-metoden för datum som infaller på den 31:a i månaden. Det här kallas ibland 30/360-konventionen. 0 (30/360-konventionen) är det förvalda värdet. I NASD-metoden behandlas dagvärdet i startdatum (t.ex. likviddagen) som det var 30 om det är 31. Om dagvärdet är den sista dagen i februari justeras det inte, så i det här fallet har februari färre än 30 dagar. Om dagvärdet för slutdatum (t.ex. förfallodagen) är 31 och dagvärdet för startdatum är tidigare än den 30:e samma månad anses slutdatum vara den första dagen i den efterföljande månaden. Annars anses det vara den 30:e samma månad, vilket resulterar i 0 dagar.  Värdet 1 anger att det faktiska antalet dagar kommer att användas för varje fullständig månad och det faktiska antalet dagar kommer att användas för varje år. Det här kallas ibland verklig/verkligkonventionen.  Värdet 2 anger att det faktiska antalet dagar kommer att användas för varje fullständig månad och att varje fullständigt år innehåller 360 dagar. Det här kallas ibland verklig/360-konventionen.  Värdet 3 anger att det faktiska antalet dagar kommer att användas för varje fullständig månad och att varje fullständigt år innehåller 365 dagar. Det här kallas ibland verklig/365-konventionen.  Värdet 4 anger att varje fullständig månad har 30 dagar och varje helår 360 dagar, med användning av den europeiska metod för datum som infaller på den 31:a i månaden. Det här kallas ibland 30E/360-konventionen. Med den europeiska metoden anses den 31:a i månaden alltid vara den 30:e i samma månad. Februari anses alltid ha 30 dagar så om den sista dagen i februari är den 28:e anses den vara den 30:e. Tänk dig att du vill beräkna räntesatsen för en obligation som utfärdats av ett amerikanskt företag. De flesta sådana obligationer använder 30/360-metoden för beräkning av räntan så dagar-basis blir 0, det förvalda värdet. Eller tänk dig att du vill beräkna räntesatsen för en amerikansk statsobligation. De här obligationerna ger normalt avkastning baserat på det faktiska antalet dagar i varje månad och det faktiska antalet dagar under året, så dagar-basis blir 1. värdeminsk-faktor I vissa formler kan den accelererande avskrivningshastigheten (utöver den linjära värdeminskning) anges. värdeminsk-faktor används till att ange den önskade hastigheten för den årliga värdeminskningen. värdeminsk-faktor anges som ett decimaltal eller i procent (med procenttecken). Tänk dig att du har köpt en ny dator. Efter att ha pratat med din revisor vet du att du får använda en accelererande avskrivningshastighet för datorn. Du beslutar dig för att använda en avskrivningshastighet på 150 % av den linjära värdeminskningen, så värdeminsk-faktor blir 1,5. värdeminsk-period Vissa funktioner returnerar avskrivningsbeloppet för en angiven period. värdeminsk-period används till att ange perioden. värdeminsk-period anges som ett tal som representerar den önskade värdeminskningsperioden med samma tidsram (t.ex. månatligen, kvartalsvis eller årsvis) som liv. Tänk dig att du köper en ny digital kopiator till kontoret. Inköpspriset för kopiatorn var 2 625 $ inklusive skatt. Återförsäljaren lade till 100 $ för leverans och installation. Kopiatorns användningstid beräknas till 4 år med ett förväntat restvärde på 400 $. Om du vill beräkna avskrivningsbeloppet för det tredje året anger du 3 för värdeminsk-period. effektiv-ränta-sats Annuiteter och investeringar har en effektiv räntesats som beräknas med den nominella räntan (angiven eller kupongräntan) och antalet ränteutbetalningar per år. effektiv-ränta-sats anges som ett decimaltal och måste vara större än 0. Tänk dig att du äger ett värdepapper med det nominella värdet 1 000 000 $ och som ger en årlig avkastning på 4,5 % baserat på det nominella värdet, kvartalsvis, vilket ger en effektiv ränta på ca 4,58 %. effektiv-ränta-sats blir då 0,0458. Läs även om nominell-sats och num-perioder-år. slut-per Vissa funktioner returnerar kapitalbeloppet eller räntan för en serie angivna betalningar. slut-per används till att ange den sista betalningen som ska inkluderas i det returnerade värdet. Läs även om start-per. slut-per anges som ett tal och måste vara större än 0. Tänk dig att du köper ett hus. Banken erbjuder dig ett lån på beloppet 200 000 $, en löptid på 10 år och en årlig räntesats på 6,0 %, fasta månatliga inbetalningar om 1 070,45 $ och ett belopp att återfinansiera vid förfallodagen om 100 000 $. Om du vill ta reda på den totala räntekostnaden under det tredje året blir start-per 25 och slut-per 36. uppskattning I vissa ekonomifunktioner används en uppskattning av det förväntade resultatet. uppskattning anges som ett decimaltal. 13 % anges t.ex. som 0,13. uppskattning kan vara negativt om en förlust är förväntad. Om uppskattning inte anges används 0,10 som förvalt värde. Om du inte alls vet vad det förväntade resultatet kan bli och det förvalda värdet inte resulterar i någon lösning kan du först prova med ett större positivt värde för uppskattning. Om det fortfarande inte resulterar i någon lösning provar du ett litet negativt värde för uppskattning. frekvens En investering kan ge avkastning periodiskt. frekvens används till att ange hur ofta avkastningen betalas ut. frekvens är talet 1, 2 eller 4.  Värdet 1 anger att investeringen ger avkastning årsvis (en gång om året).  Värdet 2 anger att investeringen ger avkastning halvårsvis (två gånger om året).  Värdet 4 anger att investeringen ger avkastning kvartalsvis (fyra gånger om året). Tänk dig att du utvärderar en industriobligation som ger avkastning kvartalsvis. frekvens blir då 4. Eller tänk dig att du utvärderar en statsobligation som ger avkastning halvårsvis. frekvens blir då 2. 336 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 337 framtid-värde Ett framtida värde är ett kassaflöde som mottas eller utbetalas i slutet av investerings- eller låneperioden, eller det kassaflöde som kvarstår efter den sista betalningen. framtid-värde anges som ett tal, normalt formaterat som en valuta. Eftersom framtid-värde är ett kassaflöde anges mottagna belopp som positiva tal och utbetalade belopp som negativa tal. Tänk dig att du funderar på att köpa en stadsfastighet, hyra ut den under en viss tid och sedan sälja den igen. Det uppskattade framtida försäljningspriset kan vara ett framtid-värde och är då positivt. Eller tänk dig att du leasar en bil och att du enligt leasingkontraktet har rätt att köpa bilen för ett angivet pris i slutet på leasingperioden. Beloppet för den utbetalningen kan vara ett framtidvärde och är då negativt. Eller tänk dig att du har ett bostadslån som ska slutbetalas om 10 år. Slutbetalningen kan vara ett framtid-värde och är då negativt. investering-mängd Det initiala beloppet som investeras i en obligation anges med investering-mängd. investering anges som ett tal, normalt formaterat som valuta. investering måste vara större än 0. Tänk dig att du köper en obligation för 800 $. investering-mängd blir då 800 $. liv Tillgångar förlorar i värde under en angiven period, vilket kallas för ekonomisk livslängd eller förväntad livslängd. I allmänhet används av bokföringsskäl den förväntade ekonomiska livslängden för tillgången vid beräkning av värdeminskningen, medan värdeminskningsperioden vid andra tillfällen (t.ex. för skatteavdragssyfte) anges i enlighet med regler eller praxis. liv anges som ett tal. liv måste vara större än 0. Tänk dig att du köper en ny digital kopiator till kontoret. Inköpspriset för kopiatorn var 2 625 $ inklusive skatt. Återförsäljaren lade till 100 $ för leverans och installation. Kopiatorns användningstid beräknas till 4 år med ett förväntat restvärde på 400 $. liv blir då 4. nominell-sats Annuiteter och investeringar har en nominell räntesats som beräknas med den effektiva räntan och antalet ackumulerade perioder under året. nominell-sats anges som ett decimaltal och måste vara större än 0. Tänk dig att du äger ett värdepapper med det nominella värdet 1 000 000 $ och som ger en årlig avkastning på 4,5 % baserat på det nominella värdet, kvartalsvis, vilket ger en effektiv ränta på ca 4,58 %. nominell-sats blir då 0,045. Läs även om effektiv-ränta-sats och num-perioder-år. num-perioder Antalet perioder (num-perioder) är det totala antalet perioder för ett upprepat kassaflöde, eller tidslängden för ett lån eller längden på en investeringsperiod. num-perioder anges som ett tal med samma tidsram (t.ex. månatligen, kvartalsvis eller årsvis) som de relaterade argument som används i funktionen. Tänk dig att du köper ett hus. Banken erbjuder dig ett lån på beloppet 200 000 $, en löptid på 10 år, en årlig räntesats på 6,0 % och fasta månatliga inbetalningar om 1 070,45 $ , samt ett belopp att återfinansiera vid förfallodagen om 100 000 $. num-perioder blir då 120 (12 månatliga utbetalningar under 10 år). Eller tänk dig att du investerar dina besparingar i ett bankcertifikat som har en löptid om 5 år och som ackumulerar ränta kvartalsvis. num-perioder blir då 20 (4 ackumulerade perioder om ett kvartal under 5 år). num-perioder-år Beräkningen av den effektiva och nominella räntesatsen baseras på antalet ackumulerade ränteperioder per år. num-perioder-år används till att ange antalet perioder. num-perioder-år anges som ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Tänk dig att du har köpt ett bankcertifikat som ger avkastning årligen, med kvartalsvis ackumulering. Om du vill beräkna den effektiva räntesatsen blir num-perioder-år 4. Läs även om effektiv-ränta-sats och nominell-sats. par Parvärdet för ett värdepapper är normalt dess nominella värde eller slutgiltiga värde på förfallodagen. par anges som ett tal, normalt formaterat som en valuta. par är ofta ett tal som 100, 1 000 eller 1 000 000. Tänk dig att du funderar på att köpa en industriobligation. Prospektet för obligationen anger att varje obligation kommer att utfärdas med ett nominellt värde och slutgiltigt värde på förfallodagen om 1 000 $. Summan 1 000 $ blir då par-värdet för obligationen. betalning En betalning är ett fast, periodiskt kassaflöde som tas emot eller betalas ut under en investeringseller låneperiod. betalning anges som ett tal, normalt formaterat som en valuta. Eftersom betalning är ett kassaflöde anges mottagna belopp som positiva tal och utbetalade belopp som negativa tal. betalning inkluderar ofta både kapitalbelopps- och ränteelement, men inkluderar normalt inte några andra belopp. Tänk dig att du funderar på att köpa en stadsfastighet, hyra ut den under en viss tid och sedan sälja den igen. Beloppet för den månatliga låneutbetalningen kan vara en betalning och är då negativt. Den hyresinbetalning som mottas varje månad kan också vara en betalning och är då positivt. 338 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 339 period Vissa funktioner returnerar ett kapitalbeloppsvärde eller räntevärde för en angiven period. period används till att ange den önskade perioden. period anges som ett tal och måste vara större än 0. Tänk dig att du köper ett hus. Banken erbjuder dig ett lån på beloppet 200 000 $, en löptid på 10 år och en årlig räntesats på 6,0 %, fasta månatliga inbetalningar om 1 070,45 $ och ett belopp att återfinansiera vid förfallodagen om 100 000 $. Om du vill ta reda på räntebeloppet för den första betalningen under det tredje året blir period 25 eftersom betalningarna sker månatligen. periodisk-rabatt-sats Diskonto är den räntesats som representerar den önskade avkastningen och som används till att värdera (eller diskontera) en serie kassaflöden. periodisk-rabatt-sats anges som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller avgränsas med ett procenttecken (t.ex. 8 %). Det anges med samma tidsram som för kassaflödena. Om t.ex. kassaflödena är månatliga och den önskade årliga diskonteringsräntan är 8 % måste periodisk-rabatt-sats anges som 0,00667 eller 0,667 % (0,08 dividerat med 12). Tänk dig att du utvärderar möjligheten att köpa ett företag. Som en del av din utvärdering vill du beräkna de förväntade månatliga kassaflödena från företaget tillsammans med det begärda inköpspriset och det beräknade framtida försäljningspriset. Du bestämmer dig, baserat på alternativa investeringsmöjligheter och risken, att du inte vill investera med annat än att nettokassaflödet ger en avkastning på minst 18 % i årlig ränta. periodisk-rabatt-sats blir då 0,015 (0,18 / 12 eftersom de angivna kassaflödena är månatliga). periodisk-sats I vissa fall, när du arbetar med en serie kassaflöden, en investering eller ett lån, kan det vara nödvändigt att känna till räntesatsen för varje period. Det här är periodisk-sats. periodisk-sats anges som ett decimaltal med samma tidsram (t.ex. månatligen, kvartalsvis eller årsvis) som andra argument (num-perioder eller betalning). Tänk dig att du köper ett hus. Banken erbjuder dig ett lån på beloppet 200 000 $, en löptid på 10 år, en årlig räntesats på 6,0 %, fasta månatliga inbetalningar samt ett belopp att återfinansiera vid förfallodagen om 100 000 $. periodisk-sats blir då 0,005 (årlig räntesats dividerat med 12 för att stämma med de månatliga betalningarna). Eller tänk dig att du investerar dina besparingar i ett bankcertifikat som har en löptid om 5 år, en nominell årlig räntesats om 4,5 %, och som ackumulerar ränta kvartalsvis. periodisk-sats blir då 0,0125 (årlig räntesats dividerat med 4 för att stämma med de kvartalsvisa ackumulerade perioderna). nuvarande-värde Ett nuvarande värde är ett kassaflöde som tas emot eller betalas ut i början av investerings- eller låneperioden. nuvarande-värde anges som ett tal, normalt formaterat som en valuta. Eftersom nuvarande-värde är ett kassaflöde anges mottagna belopp som positiva tal och utbetalade belopp som negativa tal. Tänk dig att du funderar på att köpa en stadsfastighet, hyra ut den under en viss tid och sedan sälja den igen. Den initiala kontanta utbetalningen vid köpet (vilket kan vara handpenningen och kostnader i samband med själva köpet) kan vara ett nuvarande-värde och är då negativt. Det initiala kapitalbeloppet för ett lån på stadsfastigheten kan också vara ett nuvarande-värde och är då positivt. pris Inköpspriset är det betalade beloppet vid köp av en obligation eller andra räntebärande värdepapper eller diskonterade skuldebrev. Inköpspriset inkluderar inte upplupen ränta som inhandlas tillsammans med värdepapperet. pris anges som ett tal som representerar det betalade beloppet per 100 $ nominellt värde (inköpspris / nominellt värde * 100). pris måste vara större än 0. Tänk dig att du äger ett värdepapper med det nominella värdet 1 000 000 $. Om du betalade 965 000 $ när du köpte värdepapperet, exklusive eventuell upplupen ränta, blir pris 96,50 (965 000 $ / 1 000 000 $ * 100). inlösen Obligationer och andra räntebärande värdepapper och diskonterade skuldebrev har ett angivet inlösenvärde. Det är det belopp som kommer att mottas på förfallodagen. inlösen som ett tal som representerar det betalade beloppet som kommer att mottas per 100 $ nominellt värde (inlösenvärde / nominellt värde * 100). Ofta är inlösen 100, vilket innebär att värdepapperets inlösenvärde är samma som dess nominella värde. värde måste vara större än 0. Tänk dig att du äger ett värdepapper med det nominella värdet 1 000 000 $ och som faller ut med 1 000 000 $ på förfallodagen. inlösen blir då (1 000 000 $ / 1 000 000 $ * 100), eftersom det nominella värdet och inlösenvärdet är samma, vilket är vanligt. Tänk dig sedan att utfärdaren av värdepapperet erbjuder sig att lösa in värdepapperet före förfallodagen och har erbjudit 1 025 000 $ om du går med på att lösa in värdepapperet ett år före förfallodagen. inlösen blir då 102,50 (1 025 000 $ / 1 000 000 $ * 100). rädda Tillgångar har ofta fortfarande ett visst värde i slutet av den ekonomiska, eller förväntade, livslängden. Värdet kallas för ett restvärde. rädda anges som ett tal, normalt formaterat som en valuta. rädda kan vara 0 men det kan inte vara negativt. Tänk dig att du köper en ny digital kopiator till kontoret. Inköpspriset för kopiatorn var 2 625 $ inklusive skatt. Återförsäljaren lade till 100 $ för leverans och installation. Kopiatorns användningstid beräknas till 4 år med ett förväntat restvärde på 400 $. rädda blir då 400 $. start-per Vissa funktioner returnerar kapitalbeloppet eller räntan för en serie angivna betalningar. start-per används till att ange den första betalningen som ska inkluderas i det returnerade värdet. Läs även om slut-per. start-per anges som ett tal och måste vara större än 0. Tänk dig att du köper ett hus. Banken erbjuder dig ett lån på beloppet 200 000 $, en löptid på 10 år och en årlig räntesats på 6,0 %, fasta månatliga inbetalningar om 1 070,45 $ och ett belopp att återfinansiera vid förfallodagen om 100 000 $. Om du vill ta reda på den totala räntekostnaden under det tredje året blir start-per 25 och slut-per 36. 340 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 341 när-förfaller Betalningar kan generellt sett sägas ske i början eller slutet av en period. när-förfaller används till att ange om en betalning sker i början eller slutet av en period. när-förfaller är ett modalt argument. Det kan vara talet 0 eller 1.  Värdet 0 anger att betalningen behandlas som om den tas emot eller utbetalas i slutet av varje period. 0 är det förvalda värdet.  Värdet 1 anger att betalningen behandlas som om den tas emot eller utbetalas i början av varje period. Tänk dig att du köper ett hus. Banken erbjuder dig ett lån på beloppet 200 000 $, en löptid på 10 år, en årlig räntesats på 6,0 %, fasta månatliga inbetalningar samt ett belopp att återfinansiera vid förfallodagen om 100 000 $. när-förfaller blir då 0 (förvalsalternativet) eftersom betalningarna sker i slutet av varje månad. Eller tänk dig att du äger en lägenhet som du hyr ut och att hyresgästerna betalar hyran den första i varje månad. när-förfaller blir då 1 eftersom hyresgästen utför betalningen i början på de månatliga perioderna. Välja funktion för tidsvärden och valuta I det här avsnittet kan du läsa mer om de funktioner som används till att lösa problem som involverar pengars tidsvärde. Problem som involverar pengars tidsvärde, eller TVM (Time Value of Money), handlar om kassaflöden över tiden och räntesatser. Det här avsnittet innehåller flera delar. I ”Regelbundna kassaflöden och tidsintervaller” på sidan 341 kan du läsa om de TVMfunktioner som används med regelbundna kassaflöden, regelbundna tidsintervall och fasta räntesatser. I ”Oregelbundna kassaflöden och tidsintervaller” på sidan 343 kan du läsa om de TVMfunktioner som används med oregelbundna kassaflöden, oregelbundna tidsintervall eller både och. I ”Vilken funktion ska du använda till att lösa vanliga ekonomiska frågor?” på sidan 344 kan du läsa om ett antal vanliga TVM-problem (t.ex. hur man beräknar räntan på ett sparkonto) och de funktioner du kan använda för att lösa problemen. Regelbundna kassaflöden och tidsintervaller De primära funktioner som används för regelbundna kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden vid konstanta intervall) och fasta räntesatser är relaterade till varandra. Funktion och dess syfte Argument i funktionen ”SLUTVÄRDE” (sidan 116) är den funktion du använder om du vill beräkna det framtida värdet för en serie kassaflöden (vad de kommer att vara värda vid en framtida tidpunkt), med hänsyn till andra faktorer som räntesatsen. Funktionen resulterar i ett värde för argumentet framtidvärde. periodisk-sats, num-perioder, betalning, nuvarandevärde, när-förfaller ”PERIODER” (sidan 127) är den funktion du använder om du vill beräkna antalet perioder det skulle ta att återbetala ett lån, eller antalet perioder du skulle kunna motta en annuitet, med hänsyn till andra faktorer som räntesatsen. Funktionen resulterar i ett värde för argumentet num-perioder. periodisk-sats, betalning, nuvarande-värde, framtidvärde, när-förfaller ”BETALNING” (sidan 130) är den funktion du använder om du vill beräkna beloppet för den betalning som krävs för ett lån eller som mottas för en annuitet, med hänsyn till andra faktorer som räntesatsen. Funktionen resulterar i ett värde för argumentet betalning. periodisk-sats, num-perioder, nuvarande-värde, framtid-värde, när-förfaller ”NUVÄRDE” (sidan 138) är den funktion du använder om du vill beräkna det aktuella värdet för en serie kassaflöden (vad de är värda idag), med hänsyn till andra faktorer som räntesatsen. Funktionen resulterar i ett värde för argumentet nuvarande-värde. periodisk-sats, num-perioder, betalning, framtidvärde, när-förfaller ”RÄNTA” (sidan 140) är den funktion du använder om du vill beräkna den periodiska räntesatsen för ett lån eller en annuitet, baserat på andra faktorer som antalet perioder för lånet eller annuiteten. Funktionen resulterar i ett värde för argumentet periodisk-sats. num-perioder, betalning, nuvarande-värde, framtidvärde, när-förfaller, uppskattning Som du kan se i tabellen kan de här TVM-funktionerna resultera i, och returnera, ett värde för ett av de fem primära argumenten när det problem som löses innehåller regelbundna periodiska kassaflöden och fasta räntesatser. Dessutom kan ”RBETALNING” (sidan 119) och ”AMORT” (sidan 132) resultera i ett värde för ränteoch kapitalbeloppskomponenterna för ett enskilt låne- eller annuitetsbetalning, och ”KUMRÄNTA” (sidan 107) och ”KUMPRIS” (sidan 109) kan resultera i ett värde för ränte- och kapitalbeloppskomponenterna för på varandra följande lån- eller annuitetsbetalningar. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Oregelbundna kassaflöden och tidsintervaller” på sidan 343 342 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 343 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 Oregelbundna kassaflöden och tidsintervaller Vissa TVM-problem involverar oregelbundna fasta periodiska kassaflöden där kassaflödena sker vid regelbundna tidsintervall men beloppen varierar. Andra problem har kassaflöden med oregelbundna tidsintervall där kassaflödena inte alltid sker vid regelbundna tidsintervall. Funktion och dess syfte Argument i funktionen ”IR” (sidan 121) är den funktion du använder om du vill beräkna den periodisk räntesatsen så att nettokapitalvärdet för en serie med potentiellt oregelbundna kassaflöden som sker vid regelbundna tidsintervall blir 0. Det här kallas ofta den interna räntabiliteten. IR resulterar i ett värde för argumentet periodisk-sats. flöden-intervall, uppskattning flöden-intervall är ett angivet intervall av kassaflöden som implicit kan inkludera en betalning, ett nuvarande-värde och ett framtidvärde. ”MODIR” (sidan 124) är den funktion du använder om du vill beräkna en periodisk räntesatsen så att nettokapitalvärdet för en serie med potentiellt oregelbundna kassaflöden som sker vid regelbundna tidsintervall blir 0. MODIR skiljer sig från IR på så vis att funktionen tillåter att positiva och negativa kassaflöden diskonteras med olika ränta. Det här kallas ofta den modifierade interna räntabiliteten. MODIR resulterar i ett värde för argumentet periodisk-sats. flöden-intervall, finansiering-sats, reinvestering-sats flöden-intervall är ett angivet intervall av kassaflöden som implicit kan inkludera en betalning, ett nuvarande-värde och ett framtidvärde. finansiering-sats och reinvestering-sats är specifika fall av periodisk-sats. ”NETNUVÄRDE” är den funktion du använder om du vill beräkna det aktuella värde för en serie potentiellt oregelbundna kassaflöden som sker vid regelbundna tidsintervall. Det här kallas ofta nettokapitalvärdet. NETNUVÄRDE resulterar i ett värde för argumentet nuvarande-värde. periodisk-sats, kassa-flöde, kassa-flöde… kassa-flöde, kassa-flöde… är en angiven serie med ett eller flera kassaflöden som implicit kan inkludera en betalning, nuvarande-värde och framtid-värde. Relaterade ämnen Relaterade funktioner och ytterligare information finns i: ”Regelbundna kassaflöden och tidsintervaller” på sidan 341 ”Vanliga argument i ekonomifunktioner” på sidan 334 ”Lista över ekonomifunktioner” på sidan 92 ”Värdetyper” på sidan 34 ”Elementen i formler” på sidan 13 ”Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen” på sidan 24 Vilken funktion ska du använda till att lösa vanliga ekonomiska frågor? I det här avsnittet beskrivs några vanliga frågor du kan vilja hantera och det innehåller en lista över de ekonomifunktioner som kan vara till hjälp. Frågorna gäller vardagliga ekonomiska frågor. Om du vill veta mer om mer komplexa användningar av ekonomifunktionerna kan du läsa ”Regelbundna kassaflöden och tidsintervaller” på sidan 341, ”Oregelbundna kassaflöden och tidsintervaller” på sidan 343 och ”Exempel på en tabell över låneamortering” på sidan 346. Om du vill veta Den här funktionen kan vara till hjälp Besparingar Den effektiva räntesatsen för en investering eller ett sparkonto som ger periodisk avkastning ”EFFRÄNTA” (sidan 115) Hur mycket ett bankcertifikat kommer att vara värt på förfallodagen ”SLUTVÄRDE” (sidan 116). Tänk på att betalning blir 0. Den nominella räntan för ett bankcertifikat där utfärdaren har meddelat den ”effektiva räntan” ”NOMRÄNTA” (sidan 126) Hur många år det tar att spara ihop till ett angivet belopp genom månatliga inbetalningar till ett sparkonto ”PERIODER” (sidan 127). Tänk på att nuvarandevärde blir det belopp som sätts in i början och att det kan vara 0. Hur stort belopp som måste läggas undan varje månad för att nå ett sparmål inom ett angivet antal år ”BETALNING” (sidan 130). Tänk på att nuvarandevärde blir det belopp som sätts in i början och att det kan vara 0. Lån Det inbetalda räntebeloppet för ett lån under det tredje året ”KUMRÄNTA” (sidan 107) Det inbetalda kapitalbeloppet för ett lån under det tredje året ”KUMPRIS” (sidan 109) Räntebeloppet i den 36:e låneinbetalningen ”RBETALNING” (sidan 119) Kapitalbeloppet i den 36:e låneinbetalningen ”AMORT” (sidan 132) Obligationsinvesteringar 344 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 345 Om du vill veta Den här funktionen kan vara till hjälp Det räntebelopp som måste adderas till en obligations inköpspris ”UPPLRÄNTA” (sidan 96) eller ”UPPLOBLRÄNTA” (sidan 98) Antalet kupongbetalningar från tidpunkten då en obligation inhandlas och dess förfallodag ”KUPANT” (sidan 106) Den årliga diskonteringsräntan för en obligation som säljs till underkurs i förhållande till dess inlösenvärde och som inte ger någon avkastning (kallas ofta för en ”nollkupongobligation”>) ”DISK” (sidan 114) Den effektiva årliga räntan för en obligation som ger avkastning endast på förfallodagen (inga periodiska betalningar, men obligationen har en kupongränta) ”ÅRSRÄNTA” (sidan 118) Det förväntade inköpspriset för en obligation som ger periodisk avkastning, en obligation som säljs till underkurs och som inte ger någon avkastning, eller en obligation som ger avkastning endast på förfallodagen ”PRIS” (sidan 133), ”PRISDISK” (sidan 135) och ”PRISFÖRF” (sidan 136) Den mottagna beloppet för en obligation som ger avkastning endast på förfallodagen (inga periodiska betalningar, men obligationen har en kupongränta), inklusive ränta ”BELOPP” (sidan 142) Den effektiva årliga räntan för en obligation som ger periodisk avkastning, en obligation som säljs till underkurs och som inte ger någon avkastning, eller en obligation som ger avkastning endast på förfallodagen ”NOMAVK” (sidan 146), ”NOMAVKDISK” (sidan 148) och ”NOMAVKFÖRF” (sidan 149) Avskrivning Den periodiska värdeminskningen för en tillgång med metoden fast degressiv avskrivning ”DB” (sidan 110) Den periodiska värdeminskningen för en tillgång med en metod för degressiv avskrivning, t.ex. ”dubbel degressiv avskrivning” ”DEGAVSKR” (sidan 112) Den periodiska värdeminskningen för en tillgång med den linjära metoden ”LINAVSKR” (sidan 143) Den periodiska värdeminskningen för en tillgång med ”summaårsmetoden” (sum-of-the-yearsdigits) ”ÅRSAVSKR” (sidan 144) Den totala värdeminskningen under en angiven period för en tillgång med metoden degressiv avskrivning ”VDEGRAVSKR” (sidan 145) Exempel på en tabell över låneamortering I det här exemplet används RBETALNING, AMORT och BETALNING till att skapa en tabell över låneamortering. De data som returneras av RBETALNING, AMORT och BETALNING är relaterade. Det här illustreras i exemplet. 346 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 347 Skapa en amorteringstabell Tänk dig att du vill skapa en amorteringstabell för alla perioder för ett lån med ett initialt kapitalbelopp på 50 000 $, en löptid på 2 och en årlig räntesats på 7 %, samt ett kvarvarande lånevärde på 30 000 $ att betalas i slutet av löptiden. Den första delen av amorteringstabellen (med visade formler) kan se ut så här: Förklaringar till cellinnehållet I cell B6 används funktionen BETALNING till att beräkna beloppet för varje månatlig betalning. Lägg märke till att det här blir den totala summan av räntan och kapitalbeloppet för varje månad (t.ex. C9 + D9), se F9. I cellerna C9 och D9 används RBETALNING respektive AMORT till att beräkna den del av varje månatlig betalning som utgör räntan och kapitalbeloppet. Lägg märke till att RBETALNING är samma som BETALNING – AMORT och, som en följd av detta, att AMORT är samma som BETALNING – RBETALNING. Den färdiga amorteringstabellen För att göra klart tabellen måste cellerna A10:A11 markeras och markeringen utökas ner till A32 så att alla 24 perioder inkluderas i det hypotetiska lånet. Sedan måste C9:F9 markeras och utökas till C32:F32 för att skapa alla formler. Här är den fullständiga tabellen som visar hela amorteringen med de formler som visas i den föregående tabellen. Slutliga kommentarer Lägg märke till att värdena för RBETALNING (kolumn C) och AMORT (kolumn D) varje månad adderas till den BETALNING som beräknas i cell B6 (se kolumn F). Lägg också märke till att det slutliga kvarvarande kapitalbeloppet, som visas i cell E32, är 30 000 $, vilket är angivet för slutbetalning i cell B4. Mer om avrundning iWork stöder många olika funktioner som avrundar tal. I det här avsnittet jämförs de olika funktionerna. 348 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 349 Om du vill Använd den här funktionen Kommentarer Avrunda ett tal bort från noll till närmaste multipel av ett angivet tal ”RUNDA.UPP” (sidan 165) Avrundningen sker i steg, t.ex. den närmaste multipeln för 10. Avrundningen sker bort från noll så =RUNDA.UPP(0,4; 1) returnerar 1 och =RUNDA.UPP(- 0,4; -1) returnerar -1. Avrunda ett tal bort från noll till närmaste jämna tal ”JÄMN” (sidan 168) Avrundningen sker till närmaste tal som är jämnt delbart med två. Avrundningen sker bort från noll så =JÄMN(0,4) returnerar 2 och =JÄMN(-0,4) returnerar -2. Avrunda ett tal mot noll till närmaste multipel av ett angivet tal ”RUNDA.NER” (sidan 171) Avrundningen sker i steg, t.ex. den närmaste multipeln för 10. Avrundningen sker mot noll så =RUNDA.NER(0,4; 1) returnerar 0 och =RUNDA.NER(-0,4; -1) returnerar även den 0. Avrunda ett tal till närmaste heltal som är mindre än eller lika med ett angivet tal ”HELTAL” (sidan 173) Avrundningen sker till närmaste heltal som är mindre än eller lika med det angivna talet. =INT(0,4) returnerar därför 0 och =INT(-0,4) returnerar -1. Avrunda ett tal till närmaste multipel av ett angivet tal ”MAVRUNDA” (sidan 178) Avrundningen sker till den närmaste multipeln av det angivna talet. Det här skiljer sig från RUNDA.UPP som avrundar till den närmaste multipeln. Därför = MAVRUNDA (4; 3)) returnerar 3 eftersom 4 ligger närmare 3 än nästa multipel av 3, som är 6. =RUNDA. UPP(4; 3) returnerar 6, den närmast multipeln av 3 vid avrundning uppåt. Avrunda ett tal bort från noll till närmaste udda tal ”UDDA” (sidan 180) Avrundningen sker till närmaste tal som inte är jämnt delbart med två. Avrundningen sker bort från noll så =UDDA(1,4) returnerar 3 och =UDDA(-1,4) returnerar -3. Om du vill Använd den här funktionen Kommentarer Avrunda ett tal till det angivna antalet decimaler ”AVRUNDA” (sidan 186) Ett positivt tal anger antalet siffror (decimaler) till höger om decimalseparatorn som ska tas med i det avrundade talet. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalseparatorn som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). Talet avrundas baserat på detta. Därför returnerar =AVRUNDA(1125; -2) 1 100 och =AVRUNDA(1155; -2) 1 200. Avrundningen sker bort från noll så =AVRUNDA(-1125; -2) returnerar -1 100 och =AVRUNDA(-1155; -2) returnerar -1 200. Avrunda ett tal nedåt (mot noll) till det angivna antalet decimaler ”AVRUNDA.NEDÅT” (sidan 187) Ett positivt tal anger antalet siffror (decimaler) till höger om decimalseparatorn som ska tas med i det avrundade talet. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalseparatorn som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). Talet avrundas baserat på detta. Därför returnerar både =AVRUNDA(1125; -2) och =AVRUNDA(1155; -2) 1 100 eftersom avrundningen sker mot noll. =AVRUNDA(-1125; -2) returnerar -1 100 och det gör även =AVRUNDA(-1155; -2). 350 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 351 Om du vill Använd den här funktionen Kommentarer Avrunda ett tal uppåt (från noll) till det angivna antalet decimaler ”AVRUNDA.UPPÅT” (sidan 188) Ett positivt tal anger antalet siffror (decimaler) till höger om decimalseparatorn som ska tas med i det avrundade talet. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalseparatorn som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). Talet avrundas baserat på detta. Därför returnerar både =AVRUNDA(1125; -2) och =AVRUNDA(1155; -2) 1 200 eftersom avrundningen sker från noll. =AVRUNDA(-1125; -2) returnerar -1 200 och det gör även =AVRUNDA(-1155; -2). Avkorta ett tal till det angivna antalet decimaler ”AVKORTA” (sidan 199) Ett positivt tal anger antalet siffror (decimaler) till höger om decimalseparatorn som ska tas med i talet. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalseparatorn som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). Övriga siffror tas bort från talet. Därför returnerar både =AVKORTA(1125; -2) och =AVKORTA(1155; -2) 1 100. Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans Logiska funktioner och informationsfunktioner används ofta tillsammans i en formel. Logiska funktioner används ofta helt fristående men det är ovanligt att informationsfunktioner används annat än tillsammans med andra funktioner. I det här avsnittet finns mer avancerade exempel som visar hur kraftfull användningen av flera logiska funktioner och informationsfunktioner i en och samma formel kan vara. Lägga till kommentarer baserat på cellinnehåll I det här exemplet används OM, OCH, ELLER och ÄRTOM till att lägga till kommentarer i en tabell baserat på befintligt cellinnehåll. Funktionen OM kan vara kraftfull, framförallt när den kombineras med andra logiska funktioner som ELLER och OCH. Tänk dig att du är professor på universitetet och en av doktoranderna har gett dig en tabell som innehåller namnen på studenterna och deras senaste tentamensresultat. Du vill snabbt kunna identifiera följande situationer:  Studenten har godkänt men behöver lite extra studiehjälp (poäng i intervallet 61–75).  Felaktiga data (negativt poängresultat, ett resultat på över 100 eller inget resultat).  Studenten fick underkänt på tentamen (60 poäng eller lägre). Med funktionerna kan du ta reda på det du vill veta genom att sortera informationen i olika delar. När resultatet sätts samman kan du snabbt se det du vill veta genom att titta på tabellen. Uttrycken nedan utgår från att den första studentens namn står i cell A2 och att det första tentamensresultatet står i cell B2. Uttryck 1 =OCH(B2>60; B2<=75) söker låga resultat. Om tentamensresultatet ligger i intervallet 61 till 75 returnerar funktionen OCH SANT, vilket innebär att studenten behöver lite extra studiehjälp. Annars returnerar funktionen FALSKT. Uttryck 2 =ELLER(ÄRTOM(B2); B2<0; B2>100) identifierar ogiltiga data. Det första ELLER-uttrycket ”ÄRTOM(B2)” returnerar SANT om det inte finns något tentamensresultat. Det andra uttrycker returnerar SANT om tentamensresultatet är negativt och det tredje uttrycket returnerar SANT om tentamensresultatet är över 100. ELLER returnerar SANT om något av villkoren är SANT, vilket innebär att informationen är ogiltig på något sätt. ELLER returnerar FALSKT om inget av villkoren är SANT och informationen därför är giltig. Uttryck 3 =B2<=60 identifierar underkända resultat. Uttrycket returnerar SANT om tentamensresultatet är 60 eller lägre, vilket innebär underkänt. Annars returnerar det FALSKT. 352 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 353 Sätta ihop uttrycken till en OM-funktion =OM(OCH(B2>60; B2<=75); ”Behöver studiehjälp”; Om(ELLER(ÄRTOM(B2); B2<0; B2>100); ”Ogiltiga data”; OM(B2<=60; ”Underkänt”; ””))) Om uttrycket (samma som uttryck 1 ovan) i den första IF-funktionen returnerar SANT, returnerar funktionen ”Behöver studiehjälp”. Annars fortsätter den till argumentet FALSKT, det andra OM. Om uttrycket (samma som uttryck 2 ovan) i den andra IF-funktionen returnerar SANT, returnerar funktionen ”Ogiltiga data”. Annars fortsätter den till argumentet FALSKT, det tredje OM. Om uttrycket (samma som uttryck 3 ovan) i den tredje IF-funktionen returnerar SANT, returnerar funktionen ”Underkänt”. Annars returnerar uttrycket ett tomt uttryck (””). Resultatet kan se ut som i följande tabell. Hantering av division med noll Ibland går det inte att skapa en tabell på sådant sätt att det går att undvika division med noll. Men om en division med noll sker visas ett felvärde i cellen, vilket normalt inte är det önskade resultatet. Det här exemplet visar tre metoder att undvika det här felet. Exempel: Tänk dig att cell D2 och E2 innehåller var sitt tal. Det är möjligt att E2 innehåller 0. Du vill dividera D2 med E2 men undvika att ett fel på grund av division med noll uppstår. Var och en av de här tre metoderna returnerar 0 om cell E2 innehåller talet 0, annars returnerar de resultatet av D2/E2. =OM(E2=0;0;D2/E2) kontrollerar om innehållet i cell E2 är 0. =OMFEL(D2/E2;0) returnerar 0 om ett fel inträffar. Division med noll är ett fel. =OM(OMFEL(D2/E2);0;D2/E2) kontrollerar om D2/E2 är SANT genom att utföra ett logiskt test. Ange villkor och använda jokertecken En del funktioner, som SUMMA, hanterar hela intervall. Andra funktioner, som SUMMA. OM, hanterar endast cellerna i det intervall som uppfyller ett visst villkor. Exempelvis kanske du vill lägga samman alla tal i kolumn B som är mindre än 5. Det kan du göra genom att använda =SUMMA.OM(B, ”<5”). Det andra argumentet i SUMMA.OM kallas ett villkor eftersom det gör att funktionen ignorerar celler som inte uppfyller de angivna kraven. Det finns två typer av funktioner som kan hantera villkor. Den första typen är funktioner med namn som slutar på OM eller IFS (utom funktionen OM, som inte hanterar villkor; den hanterar istället uttryck som returnerar SANT eller FALSKT). Dessa funktioner kan göra numeriska jämförelser i villkoren, t.ex. ”>5”, ”<=7” eller ”<>2”. Funktionerna kan också hantera jokertecken i villkoren. Om du t.ex. vill räkna antalet celler i kolumn B som börjar med bokstaven ”a” kan du använda =ANTAL.OM (B, ”a*”) En annan grupp funktioner, t.ex. LETAKOLUMN, kan hantera villkor men kan inte göra numeriska jämförelser. Dessa funktioner tillåter i vissa fall användning av jokertecken. Funktion Tillåter numeriska jämförelser Accepterar jokertecken MEDEL.OM ja ja MEDEL.OMF ja ja ANTAL.OM ja ja ANTAL.OMF ja ja SUMMA.OM ja ja SUMMA.OMF ja ja LETAKOLUMN nej om exakt matchning anges PASSA nej om exakt matchning anges LETARAD nej om exakt matchning anges Exempel på villkor, med och utan jokertecken, hittar du i det här avsnittet. Uttryck Exempel ”>4” innebär matchning för alla tal större än 4. =ANTAL.OM(B2:E7; ”>4”) returnerar antalet celler i intervallet B2:E7 som innehåller ett värde större än 4. ”>=7” betyder matcha alla tal som är större än eller lika med 7. =SUMMA.OM(B, ”>=7”) summerar de celler i kolumn B som innehåller ett värde större än eller lika med 7. ”<=5” tillsammans med ”>=15” innebär matchning för alla tal mindre än eller lika med 5 eller större än eller lika med 15. Alla tal från och med 6 till och med 14 utelämnas. =SUMMA.OM(A3:B12,”<=5”)+SUMMA. OM(A3:B12,”>=15”) summerar de celler i intervallet A3:B12 som innehåller ett värde mindre än eller lika med 5, eller större än eller lika med 15. 354 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 355 Uttryck Exempel ”*it” innebär alla värden som slutar på ”it”. Asterisken (*) matchar valfritt antal tecken. =ANTAL.OM(B2:E7; ”*it”) returnerar antalet celler i intervallet B2:E7 som innehåller ett värde som slutar på ”it”, t.ex. ”bit” and ”flit”. Det matchar inte ”mitt”. ”~*” innebär att asterisken (*) ska matchas. Tecknet tilde (~) innebär att nästa tecken ska tolkas bokstavligt istället för att hanteras som ett jokertecken. =ANTAL.OM(E, ”~*”) returnerar antalet celler i kolumn E som innehåller en asterisk. B2 & ”, ” & E2 returnerar innehållet i cellerna B2 och E2, avgränsade med ett komma och ett mellanslag. =B2&”, ”&E2 returnerar ”Sist, först” om B2 innehåller ”Sist” och E2 ”Först”. ”?ka” innebär alla värden som börjar med ett enda tecken följt av ”ka”. =ANTAL.OM(B2:E7; ”?ka”) returnerar antalet celler i intervallet B2:E7 som innehåller ett värde som börjar med ett tecken följt av ”ka”, t.ex. ”eka” och ”åka”. Det matchar inte ”leka” eller ”åska”. ”~?” innebär att frågetecknet (?) ska matchas. Tecknet tilde (~) innebär att nästa tecken ska tolkas bokstavligt istället för att hanteras som ett jokertecken. =SÖK(”~?”; B2) returnerar 20 om cell B2 innehåller ”Är det här en fråga? Ja, det är det” eftersom frågetecknet är det 20:e tecknet i strängen. ”*de?” matchar alla värden som börjar med valfritt antal tecken följt av ”de” och sedan ett enda tecken. =ANTAL.OM(B2:E7; ”*de?”) returnerar antalet celler i intervallet B2:E7 som innehåller ett värde som börjar på valfritt antal tecken (inklusive inget) följt av ”de” och sedan ett enda tecken. Det här matchar ord som ”bordet”, ”ordet”, ”deg” och ”öden”. Det matchar inte ”dela” (har två tecken efter ”de”) eller ”borde” (saknar tecken efter ”de”). Exempel med undersökningsresultat I det här exemplet förs de olika typexemplen som använts för statistikfunktionerna samman. Det baseras på en hypotetisk undersökning. Undersökningen var kort (bara fem frågor) och hade ett mycket begränsat antal personer som besvarade frågorna (10). Varje fråga kunde besvaras på en skala från 1 till 5 (kanske intervallet från ”aldrig” till ”alltid”) eller inte besvaras alls. Varje frågeformulär tilldelades ett nummer innan de skickades ut. Följande tabell visar resultatet. Frågor som besvarades utanför intervallet (inkorrekt) eller inte besvarades alls indikeras med en tom cell i tabellen. För några av exempelfunktionerna ska du tänka dig att kontrollnumret för undersökningen innehöll ett alfabetiskt prefix och att skalan var A-E, istället för 1-5. Tabellen skulle då se ut så här: Genom att använda den här tabellen med data och några av statistikfunktionerna i iWork kan du samla in information om undersökningens resultat. Kom ihåg att det här exemplet är avsiktligt så litet att resultaten kan verka uppenbara. Men med 50, 100 eller fler personer som svarat på undersökningen och kanske många fler frågor skulle resultaten inte vara så uppenbara. 356 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 357 Funktioner och argument Beskrivning av resultatet =KORREL(B2:B11; C2:C11) Beräknar korrelationen mellan fråga 1 och 2 med linjär regressionsanalys. Korrelationen är ett mått på hur mycket två variabler (i det här fallet svaren på undersökningens frågor) ändras tillsammans. I det här fallet svarar det på frågan: Om en person besvarat fråga 1 med ett högre (eller lägre) värde än medelvärdet för fråga 1, besvarade samma person också fråga 2 med ett högre (eller lägre) värde än medelvärdet för fråga 2? I det här fallet är svaren inte särskilt väl korrelerade (-0,1732) =ANTAL(A2:A11) eller =ANTALV(A2:A11) Beräknar det totala antalet inlämnade frågeformulär (10). Lägg märke till att om frågeformulären inte identifierats med ett numeriskt värde skulle du behövt använda ANTALV istället för ANTAL. =ANTAL(B2:B11) eller =ANTALV(B2:B11) Beräknar det totala antalet svar på första frågan (9). Genom att utöka formeln över hela raden kan du beräkna det totala antalet svar för varje fråga. Eftersom alla data är numeriska returnerar ANTALV samma resultat. Om undersökningen använt A till E istället för 1 till 5 skulle du dock behöva använda ANTALV för att få något ett resultat. Funktioner och argument Beskrivning av resultatet =ANTAL.TOMMA(B2:B11) Beräknar antalet tomma celler, vilket representerar ogiltiga eller saknade svar. Om du utökar formeln över hela raden kan du se att fråga 3 (kolumn D) hade 3 ogiltiga eller saknade svar. Det här kan få dig att titta närmare på frågan för att se om den var kontroversiell eller dåligt formulerad eftersom ingen annan fråga har fler än 1 ogiltigt eller saknat svar. =ANTAL.OM(B2:B11; ”=5”) Beräknar antalet personer som svarat med 5 på en viss fråga (i det här fallet fråga 1). Om du utökar den här formeln över raden får du reda på att det bara var för fråga 1 och 4 som någon svarade med 5. Hade undersökningen använt A till E som intervall skulle du ha använt =ANTAL. OM(B2:B11; ”=E”) =KOVAR(B2:B11; C2:C11) Beräknar kovariansen för fråga 1 och 2. Kovariansen är ett mått på hur mycket två variabler (i det här fallet svaren på undersökningens frågor) ändras tillsammans. I det här fallet svarar det på frågan: Om en person besvarat fråga 1 med ett högre (eller lägre) värde än medelvärdet för fråga 1, besvarade samma person också fråga 2 med ett högre (eller lägre) värde än medelvärdet för fråga 2? Anm: KOVAR skulle inte kunna användas med tabellen om skalan A-E använts eftersom formeln kräver numeriska argument. =STDAV(B2:B11) eller =STDAVP(B2:B11) Beräknar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för svaren på fråga 1. Om du utökar den här formeln över raden kan du se att svaren på fråga 3 har den största standardavvikelsen. Om resultaten representerade svar från hela den population som studerades, och inte bara ett urval, skulle STDAVP användas istället för STDAV. Lägg märke till att STDAV är kvadratroten av VARIANS. =VARIANS(B2:B11) eller =VARIANSP(B2:B11) Beräknar variansen, ett mått på spridning, för svaren på fråga 1. Om du utökar den här formeln över raden kan du se att svaren på fråga 5 har den lägsta variansen. Om resultaten representerade svar från hela den population som studerades, och inte bara ett urval, skulle VARIANSP användas istället för VARIANS. Lägg märke till att VARIANS är kvadraten STDAV. iWork Kaavat ja funkiot -käyttöopas KKApple Inc. © 2009 Apple Inc. Kaikki oikeudet pidätetään. Tekijänoikeuslakien mukaisesti tätä käyttöopasta ei saa kopioida, kokonaan tai osina, ilman Applen kirjallista suostumusta. Oikeutesi ohjelmistoon määritellään mukana tulleessa ohjelmiston lisenssisopimuksessa. Apple-logo on Apple Incorporatedin Yhdysvalloissa ja muissa maissa rekisteröity tavaramerkki. Näppäimistön Apple-logon (Optio-Vaihto-K) käyttö kaupallisiin tarkoituksiin ilman Applen kirjallista ennakkosuostumusta saattaa muodostaa lain rikkomuksen tavaramerkin loukkauksen ja epärehellisen kilpailun muodossa. Tässä käyttöoppaassa annettujen tietojen virheettömyys on pyritty varmistamaan kaikin tavoin. Apple ei vastaa kirjoitus- tai painovirheistä. Apple 1 Infinite Loop Cupertino, CA 95014-2084 408-996-1010 www.apple.com Apple, Apple-logo, iWork, Keynote, Mac, Mac OS, Numbers ja Pages ovat Apple Incorporatedin Yhdysvalloissa ja muissa maissa rekisteröityjä tavaramerkkejä. Adobe ja Acrobat ovat Adobe Systems Incorporatedin tavaramerkkejä tai rekisteröityjä tavaramerkkejä Yhdysvalloissa ja/tai muissa maissa. Muut mainitut yritys- ja tuotenimet saattavat olla omistajiensa tavaramerkkejä. Muiden valmistajien tuotteet on mainittu ainoastaan tiedonvälitystarkoituksessa, eikä maininta tarkoita suositusta. Apple ei vastaa näiden tuotteiden toimivuudesta tai käytöstä. K019-1588 08/2009 11 Johdanto: Tervetuloa iWorkin kaavat ja funktiot -oppaaseen 13 Luku 1:  Kaavojen käyttäminen taulukoissa 13 Kaavojen elementit 15 Välittömien laskutoimitusten suorittaminen Numbersissa 16 Ennaltamääriteltyjen pikakaavojen käyttö 17 Omien kaavojen luominen 22 Kaavojen poistaminen 22 Soluihin viittaaminen kaavoissa 26 Operaattoreiden käyttäminen kaavoissa 28 Merkkijono-operaattori ja jokerimerkit 28 Kaavojen ja niiden laskemien arvojen kopioiminen tai siirtäminen 29 Laskentataulukon kaikkien kaavojen katsominen 29 Kaavaelementtien etsiminen ja korvaaminen 31 Luku 2:  iWorkin funktioiden yleiskatsaus 31 Johdanto funktioihin 32 Funktioiden määritelmissä käytettävät syntaksielementit ja termit 34 Arvotyypit 39 Funktioluokkien luettelo 39 Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista 41 Luku 3:  Päiväys- ja aikafunktiot 41 Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo 43 PÄIVÄMÄÄRÄ 44 PÄIVÄYSEROTUS 45 PÄIVÄYSARVO 46 PÄIVÄ 47 PÄIVÄ.NIMI 48 PÄIVÄT360 49 PÄIVÄ.KUUKAUSI 49 KUUKAUSI.LOPPU 50 TUNTI 51 MINUUTTI 3 Sisältö 4 Sisältö 52 KUUKAUSI 52 KUUKAUSI.NIMI 53 TYÖPÄIVÄT 54 NYT 54 SEKUNNIT 55 AIKA 56 AIKA_ARVO 56 TÄNÄÄN 57 VIIKONPÄIVÄ 58 VIIKKONRO 59 TYÖPÄIVÄ 60 VUOSI 60 VUOSI.OSA 62 Luku 4:  Kestofunktiot 62 Kestofunktioiden luettelo 63 KESTO.PÄIVÄT 63 KESTO.TUNNIT 64 KESTO.MILLISEKUNNIT 65 KESTO.MINUUTIT 65 KESTO.SEKUNNIT 66 KESTO.VIIKOT 67 KESTO 68 RIISU.KESTO 69 Luku 5:  Tekniset funktiot 69 Teknisten funktioiden luettelo 70 KANNASTA.10LUKU 71 BESSELJ 72 BESSELY 73 BINDES 73 BINHEKSA 74 BINOKT 75 MUUNNA 76 Tuetut muuntoyksiköt 80 DESBIN 81 DESHEKSA 82 DESOKT 83 SAMA.ARVO 84 VIRHEFUNKTIO 84 VIRHEFUNKTIO.KOMPLEMENTTI 85 RAJA 86 HEKSABIN Sisältö 5 87 HEKSADES 88 HEKSAOKT 89 10LUKU.KANTAAN 90 OKTBIN 91 OKTDES 91 OKTHEKSA 93 Luku 6:  Rahoitusfunktiot 93 Rahoitusfunktioiden luettelo 97 KERTYNYT.KORKO 99 KERTYNYT.KORKO.LOPUSSA 100 KESTO.PAINOTT 101 KESTO.MUUNN 103 KORKOPÄIVÄT.ALUSTA 104 KORKOPÄIVÄT 105 KORKOPÄIVÄT.SEURAAVA 107 KORKOPÄIVÄJAKSOT 108 MAKSETTU.KORKO 110 MAKSETTU.LYHENNYS 111 DB 113 DDB 115 DISKONTTOKORKO 116 KORKO.EFEKT 117 TULEVA.ARVO 119 KORKO.ARVOPAPERI 120 IPMT 122 SISÄINEN KORKO 123 ONMAKSU 125 MSISÄINEN 126 KORKO.VUOSI 127 NJAKSO 129 NNA 130 MAKSU 132 PPMT 133 HINTA 135 HINTA.DISK 136 HINTA.LUNASTUS 138 NA 140 KORKO 142 SAATU.HINTA 143 STP 144 VUOSIPOISTO 145 VDB 6 Sisältö 146 TUOTTO 148 TUOTTO.DISK 149 TUOTTO.ERÄP 151 Luku 7:  Loogiset ja informaatiofunktiot 151 Loogisten ja informaatiofunktioiden luettelo 152 JA 153 EPÄTOSI 154 JOS 155 JOSVIRHE 156 ONTYHJÄ 157 ONVIRHE 158 ONPARILLINEN 159 ONPARITON 159 EI 160 TAI 161 TOSI 163 Luku 8:  Numeeriset funktiot 163 Numeeristen funktioiden luettelo 166 ITSEISARVO 166 PYÖRISTÄ.KERR.YLÖS 168 KOMBINAATIO 168 PARILLINEN 169 EKSPONENTTI 170 KERTOMA 171 KERTOMA.OSA 172 PYÖRISTÄ.KERR.ALAS 173 SUURIIN.YHT.TEKIJÄ 173 KOKONAISLUKU 174 PIENIN.YHT.JAETTAVA 175 LUONNLOG 176 LOG 177 LOG10 177 JAKOJ 178 PYÖRISTÄ.KERR 179 MULTINOMI 180 PARITON 181 PII 182 POTENSSI 182 TULO 183 OSAMÄÄRÄ 184 SATUNNAISLUKU Sisältö 7 185 SATUNNAISLUKU.VÄLILTÄ 185 ROMAN 186 PYÖRISTÄ 188 PYÖRISTÄ.DES.ALAS 189 PYÖRISTÄ.DES.YLÖS 190 ETUMERKKI 190 NELIÖJUURI 191 NELIÖJUURI.PII 191 SUMMA 192 SUMMAJOS 194 SUMMA.JOS.JOUKKO 196 TULOJEN.SUMMA 196 NELIÖSUMMA 197 NELIÖEROTUSTEN.SUMMA 198 NELIÖSUMMIEN.SUMMA 199 EROTUSTEN.NELIÖSUMMA 199 KATKAISE 201 Luku 9:  Viittausfunktiot 201 Viittausfunktioiden luettelo 202 OSOITE 203 ALUEET 204 VALITSE 205 SARAKE 205 SARAKKEET 206 VHAKU 207 HYPERLINKKI 208 INDEKSI 210 EPÄSUORA 211 HAKU 212 VASTINE 214 SIIRTYMÄ 215 RIVI 216 RIVIT 216 TRANSPONOI 217 PHAKU 220 Luku 10:  Tilastofunktiot 220 Tilastofunktioiden luettelo 225 KESKIPOIKKEAMA 225 KESKIARVO 226 KESKIARVOA 227 KESKIARVO.JOS 8 Sisältö 229 KESKIARVO.JOS.JOUKKO 231 BETAJAKAUMA 231 BETAJAKAUMA.KÄÄNT 232 BINOMIJAKAUMA 233 CHIJAKAUMA 234 CHIJAKAUMA.KÄÄNT 235 CHITESTI 237 LUOTTAMUSVÄLI 238 KORRELAATIO 239 LASKE 240 LASKE.A 241 LASKE.TYHJÄT 242 LASKE.JOS 243 LASKE.JOS.JOUKKO 245 KOVARIANSSI 246 BINOMIJAKAUMA.KRIT 246 OIKAISTU.NELIÖSUMMA 247 EXPONENTIAALIJAKAUMA 248 FJAKAUMA 249 FJAKAUMA.KÄÄNT 249 ENNUSTE 251 TAAJUUS 252 GAMMAJAKAUMA 253 GAMMAJAKAUMA.KÄÄNT 253 GAMMALN 254 KESKIARVO.GEOM 255 KESKIARVO.HARM 255 LEIKKAUSPISTE 256 SUURI 258 LINREGR 259 Lisätilastoja 261 LOGNORM.JAKAUMA.KÄÄNT 261 LOGNORM.JAKAUMA 262 MAKS 263 MAKSA 264 MEDIAANI 265 MIN 265 MINA 266 MOODI 267 NEG. BINOMIJAKAUMA 268 NORM.JAKAUMA 269 NORM.JAKAUMA.KÄÄNT 270 NORM.JAKAUMA.NORMIT Sisältö 9 270 NORM.JAKAUMA.NORMIT.KÄÄNT 271 PROSENTTIPISTE 272 PROSENTTIJÄRJESTYS 273 PERMUTAATIO 274 POISSON 275 TODENNÄKÖISYYS 277 NELJÄNNES 278 ARVON.MUKAAN 279 KULMAKERROIN 280 PIENI 281 NORMITA 282 KESKIHAJONTA 283 KESKIHAJONTAA 285 KESKIHAJONTAPVÄ 286 KESKIHAJONTA 288 TJAKAUMA 288 TJAKAUMA.KÄÄNT 289 TTESTI 290 VAR 292 VARA 293 VARP 295 VARPA 296 ZTESTI 298 Luku 11:  Tekstifunktiot 298 Tekstifunktioiden luettelo 300 MERKKI 300 SIIVOA 301 KOODI 302 KETJUTA 303 VALUUTTA 304 VERTAA 304 ETSI 305 KIINTEÄ 306 VASEN 307 PITUUS 307 PIENET 308 POIMI.TEKSTI 309 ERISNIMI 310 KORVAA 310 TOISTA 311 OIKEA 312 KÄY.LÄPI 10 Sisältö 313 VAIHDA 314 T 315 POISTA.VÄLIT 315 ISOT 316 ARVO 317 Luku 12:  Trigonometriset funktiot 317 Trigonometristen funktioiden luettelo 318 ACOS 319 ACOSH 320 ASIN 321 ASINH 321 ATAN 322 ATAN2 323 ATANH 324 COS 325 COSH 325 ASTEET 326 RADIAANIT 327 SIN 328 SINH 329 TAN 330 TANH 331 Luku 13:  Muita esimerkkejä ja aiheita 331 Mukana muita esimerkkejä ja aiheita 332 Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit 339 Käytettävän Rahan aika-arvo -funktion valitseminen 343 Esimerkki lainanlyhennystaulukosta 346 Lisää pyöristämisestä 349 Loogisten ja informaatiofunktioiden käyttäminen yhdessä 351 Ehtojen määritteleminen ja jokerimerkkien käyttäminen 354 Tutkimustulosten esimerkki 11 iWorkin mukana tulee yli 250 funktiota, joita voit käyttää tilastollisten, taloudellisten, teknisten ja muiden laskutoimitusten yksinkertaistamiseen. Mukana tuleva Funktioselain tarjoaa nopean tavan oppia funktioiden käyttöä ja lisätä niitä kaavoihin. Pääset alkuun, kun avaat Kaavan muokkaajan kirjoittamalla yhtäsuuruusmerkin tyhjään taulukon soluun. Valitse sitten Lisää > Funktio > Näytä funktioselain. Tämä käyttöopas tarjoaa yksityiskohtaisia ohjeita kaavojen kirjoittamiseen ja funktioiden käyttämiseen. Tämän kirjan lisäksi käytettävissä on myös muita resursseja. Johdanto Tervetuloa iWorkin kaavat ja funktiot -oppaaseen 12 Johdanto Tervetuloa iWorkin kaavat ja funktiot -oppaaseen Näytöllä näkyvät ohjeet Näytöllä näkyvät ohjeet sisältävät tämän kirjan tiedot muodossa, josta on helppoa etsiä ja joka on aina käytettävissä tietokoneella. Voit avata iWorkin kaavat ja funktiot -ohjeet minkä tahansa iWork-ohjelman Ohjeet-valikosta. Valitse Numbersissa, Pagesissa tai Keynotessa Ohjeet > iWorkin kaavat ja funktiot -ohjeet. iWork-verkkosivusto Lue viimeisimmät uutiset ja tiedot iWorkista osoitteessa www.apple.com/fi/iwork. Tukiverkkosivusto Löydät yksityiskohtaisia tietoja ongelmien ratkaisemisesta osoitteesta www.apple.com/fi/support/iwork. Ohjetagit iWork-ohjelmat tarjoavat ohjetageja – lyhyitä tekstikuvauksia – useimmista näytöllä näkyvistä kohteista. Saat ohjetagin näkyviin pitämällä osoitinta kohteen päällä muutaman sekunnin ajan. Verkko-oppitunnit Verkko-oppitunnit osoitteessa www.apple.com/fi/iwork/tutorials sisältävät videoita, jotka kertovat miten Keynotessa, Numbersissa ja Pagesissa suoritetaan yleisiä tehtäviä. Kun avaat iWork-ohjelman ensimmäisen kerran, näkyviin tulee viesti, jossa on linkki näihin verkko-oppitunteihin. Voit katsella näitä verkko-oppitunteja koska tahansa valitsemalla Keynotessa, Numbersissa tai Pagesissa Ohjeet > Verkko-oppitunnit. 13 Tässä luvussa kerrotaan, kuinka taulukon soluissa suoritetaan laskutoimituksia kaavoja käyttäen. Kaavojen elementit Kaava suorittaa laskutoimituksen ja esittää lopputuloksen solussa, johon sijoitat kaavan. Solua, joka sisältää kaavan, kutsutaan nimellä kaavasolu. Voit esimerkiksi lisätä sarakkeen alimpaan soluun kaavan, joka laskee yhteen sen yläpuolella olevien solujen luvut. Jos minkä tahansa kaavasolun yläpuolella olevan solun arvo muuttuu, kaavasolussa näkyvä summa päivittyy automaattisesti. Kaava suorittaa laskutoimitukset käyttäen määrittelemiäsi arvoja. Arvot voivat olla numeroita tai tekstiä (vakioita), jotka kirjoitat kaavaan. Ne voivat olla myös taulukon soluissa olevia arvoja, jotka merkitset kaavassa soluviittauksilla. Kaavat käyttävät operaattoreita ja funktioita laskutoimitusten suorittamiseen annetuilla arvoilla:  Operaattorit ovat symboleita, jotka suorittavat laskutoimituksia sekä vertailuja merkkijono-operaatioita. Käyttänällä symboleita kaavoissa voit osoittaa, mitä toimintoja haluat käyttää. Esimerkiksi, symboli + lisää arvoja ja symboli = vertaa kahta arvoa ja määrittelee, ovatko ne yhtä suuria. =A2 + 16:  Kaava, joka käyttää operaattoria kahden arvon yhteenlaskemiseen. =:  On aina kaavan edellä. A2:  Soluviittaus. A2 viittaa ensimmäisen sarakkeen toiseen soluun. +:  Aritmeettinen operaattori, joka lisää sitä edeltävän arvon sitä seuraavaan arvoon. 16:  Numeerinen vakio. Kaavojen käyttäminen taulukoissa 1  Funktiot ovat ennaltamääriteltyjä, nimettyjä laskutoimituksia, kuten SUMMA ja KESKIARVO. Funktiota käytetään syöttämällä sen nimi ja antamalla funktion tarvitsemat argumentit suluissa funktion nimen jälkeen. Argumentit määrittelevät arvot, joita funktio käyttää laskutoimitustensa suorittamiseen. =SUMMA(A2:A10):  Kaava, joka käyttää SUMMA-funktiota solualueen arvojen yhteenlaskemiseen (ensimmäisen sarakkeen yhdeksän solua). A2:A10:  Soluviittaus, joka viittaa solujen A2 - A10 arvoihin. Jos haluat oppia, miten Siirry kohtaan välittömästi näytetään valituissa soluissa olevien arvojen summa, keskiarvo, pienin arvo, suurin arvo tai lukumäärä ja valinnaisesti tallennetaan näiden arvojen johtamiseen käytetty kaava Numbersissa ”Välittömien laskutoimitusten suorittaminen Numbersissa” (sivu 15) lisätään nopeasti kaava, joka näyttää valituissa soluissa olevien arvojen summan, keskiarvon, pienimmän arvon, suurimman arvon, lukumäärän tai tulon ”Ennaltamääriteltyjen pikakaavojen käyttö” (sivu 16) työkaluja ja tekniikoita käytetään kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen Numbersissa ”Kaavojen lisääminen ja muokkaaminen Kaavan muokkaajalla” (sivu 17) ”Kaavojen lisääminen ja muokkaaminen kaavapalkilla” (sivu 19) ”Funktioiden lisääminen kaavoihin” (sivu 20) ”Kaavojen poistaminen” (sivu 22) työkaluja ja tekniikoita käytetään kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen Pagesissa ja Keynotessa ”Kaavojen lisääminen ja muokkaaminen Kaavan muokkaajalla” (sivu 17) iWorkin satoja funktioita käytetään ja haluat tarkastella esimerkkejä, jotka osoittavat tapoja käyttää funktioita talous-, tekniikka-, tilasto- ja muissa yhteyksissä Ohjeet > iWorkin kaavat ja funktiot -ohjeet Ohjeet > iWorkin kaavat ja funktiot -käyttöopas erilaisia soluviittauksia lisätään kaavaan Numbersissa ”Soluihin viittaaminen kaavoissa” (sivu 22) ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” (sivu 24) ”Suorien ja suhteellisten soluviittausten erottaminen” (sivu 25) 14 Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa 15 Jos haluat oppia, miten Siirry kohtaan operaattoreita käytetään kaavoissa ”Aritmeettiset operaattorit” (sivu 26) ”Vertailuoperaattorit” (sivu 27) ”Merkkijono-operaattori ja jokerimerkit” (sivu 28) kaavoja tai kaavojen laskemia arvoja siirretään taulukon solujen välillä ”Kaavojen ja niiden laskemien arvojen kopioiminen tai siirtäminen” (sivu 28) kaavoja ja kaavojen elementtejä löydetään Numbersissa ”Laskentataulukon kaikkien kaavojen katsominen” (sivu 29) ”Kaavaelementtien etsiminen ja korvaaminen” (sivu 29) Välittömien laskutoimitusten suorittaminen Numbersissa Numbers-ikkunan vasemmassa alakulmassa näkyy tuloksia yleisistä laskutoimituksista, jotka käyttävät taulukossa valittuna olevien kahden tai useamman solun arvoja. Laskutoimitusten suorittaminen välittömästi: 1 Valitse taulukosta vähintään kaksi solua. Niiden ei tarvitse olla vierekkäisiä. Näiden solujen arvoilla suoritettujen laskutoimitusten tulokset näytetään välittömästi ikkunan vasemmassa alakulmassa. Alhaalla vasemmalla näkyvät tulokset perustuvat näiden kahden valitun solun arvoihin. summa:  Näyttää valituissa soluissa olevien numeeristen arvojen summan. ka.:  Näyttää valituissa soluissa olevien numeeristen arvojen keskiarvon. min:  Näyttää valituissa soluissa olevan pienimmän numeerisen arvon. max:  Näyttää valituissa soluissa olevan suurimman numeerisen arvon. määrä:  Näyttää valituissa soluissa olevien numeeristen ja päiväys/aika-arvojen lukumäärän. Tyhjiä soluja ja soluja, joiden sisältämien arvojen tyyppiä ei ole mainittu yllä, ei käytetä laskutoimituksissa. 2 Jos haluat suorittaa muita välittömiä laskutoimituksia, valitse eri soluja. Jos pidät jotakin laskutoimitusta erityisen hyödyllisenä ja haluat lisätä sen taulukkoon, voit lisätä sen kaavana tyhjään soluun taulukossa. Voit vetää summa-, ka.- tai jonkin muun kohteen vasemmasta alakulmasta tyhjään soluun. Solun ei tarvitse olla samassa taulukossa kuin laskutoimituksissa käytettävien solujen. Ennaltamääriteltyjen pikakaavojen käyttö Helppo tapa suorittaa peruslaskutoimituksia käyttäen vierekkäisten solujen arvoja on valita solut ja lisätä pikakaava. Numbersissa tämä voidaan tehdä työkalupalkin Funktio-ponnahdusvalikolla. Keynotessa ja Pagesissa voit käyttää Taulukkoasetusten Muoto-osion Funktio-ponnahdusvalikkoa. Summa:  Laskee valituissa soluissa olevien numeeristen arvojen summan. Keskiarvo:  Laskee valituissa soluissa olevien numeeristen arvojen keskiarvon. Minimi:  Määrittää valituissa soluissa olevan pienimmän numeerisen arvon. Maksimi:  Määrittää valituissa soluissa olevan suurimman numeerisen arvon. Määrä:  Määrittää valituissa soluissa olevien numeeristen ja päiväys/aika-arvojen lukumäärän. Tulo:  Kertoo kaikki valituissa soluissa olevat numeeriset arvot. Voit myös valita Lisää > Funktio ja käyttää näkyviin tulevaa alivalikkoa. Tyhjät solut ja solut, jotka sisältävät muita kuin yllä luetellun tyyppisiä arvoja, jätetään huomioimatta. Näin voit lisätä pikakaavan: mm Jos haluat käyttää valittuja arvoja sarakkeessa tai rivissä, valitse solut. Osoita Numbersissa työkalupalkissa Funktio ja valitse ponnahdusvalikosta laskutoimitus. Valitse Keynotessa tai Pagesissa Lisää > Funktio ja käytä näkyviin tulevaa alivalikkoa. Jos solut ovat samassa sarakkeessa, tulos sijoitetaan ensimmäiseen tyhjään soluun valittujen solujen alapuolelle. Jos tyhjää solua ei ole, tulosta varten lisätään rivi. Solun osoittaminen näyttää kaavan. 16 Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa 17 Jos solut ovat samalla rivillä, tulos sijoitetaan ensimmäiseen tyhjään soluun valittujen solujen oikealle puolelle. Jos tyhjää solua ei ole, tulosta varten lisätään sarake. Solun osoittaminen näyttää kaavan. mm Jos haluat käyttää sarakkeen kaikkien datasolujen arvoja, osoita sarakkeen otsakesolua tai viitepalkkia. Osoita Numbersissa työkalupalkissa Funktio ja valitse ponnahdusvalikosta laskutoimitus. Valitse Keynotessa tai Pagesissa Lisää > Funktio ja käytä näkyviin tulevaa alivalikkoa. Tulos sijoitetaan alaotsakeriville. Jos alaotsakeriviä ei ole olemassa, se lisätään. Solun osoittaminen näyttää kaavan. mm Jos haluat käyttää rivin kaikkien datasolujen arvoja, osoita rivin otsakesolua tai viitepalkkia. Osoita Numbersissa työkalupalkissa Funktio ja valitse ponnahdusvalikosta laskutoimitus. Valitse Keynotessa tai Pagesissa Lisää > Funktio ja käytä näkyviin tulevaa alivalikkoa. Tulos sijoitetaan uuteen sarakkeeseen. Solun osoittaminen näyttää kaavan. Omien kaavojen luominen Vaikka voitkin nopeasti lisätä kaavoja, jotka suorittavat yksinkertaisia laskutoimituksia (katso ”Välittömien laskutoimitusten suorittaminen Numbersissa” sivulla 15 ja ”Ennaltamääriteltyjen pikakaavojen käyttö” sivulla 16), kun haluat enemmän säätövaraa, voit käyttää kaavatyökaluja kaavojen lisäämiseen. Jos haluat oppia, miten Siirry kohtaan Kaavan muokkaajaa käytetään kaavan muokkaamiseen ”Kaavojen lisääminen ja muokkaaminen Kaavan muokkaajalla” (sivu 17) muokattavaa kaavapalkkia käytetään kaavan muokkaamiseen Numbersissa ”Kaavojen lisääminen ja muokkaaminen kaavapalkilla” (sivu 19) Funktioselainta käytetään funktioiden ja kaavojen lisäämiseen nopeasti Kaavan muokkaajaa tai kaavapalkkia käytettäessä ”Funktioiden lisääminen kaavoihin” (sivu 20) virheellinen kaava löydetään ”Kaavojen virheiden ja varoitusten käsitteleminen” (sivu 22) Kaavojen lisääminen ja muokkaaminen Kaavan muokkaajalla Kaavan muokkaajaa voidaan käyttää vaihtoehtona kaavan muokkaamiselle suoraan kaavapalkissa (katso ”Kaavojen lisääminen ja muokkaaminen kaavapalkilla” sivulla 19). Kaavan muokkaajassa on tekstikenttä, joka sisältää kaavan. Kun lisäät soluviittauksia, operaattoreita, funktioita tai vakioita kaavaan, ne näyttävät tältä Kaavan muokkaajassa. Kaikkien kaavojen alussa on oltava yhtäsuuruusmerkki Summa-funktio. Soluviittaukset nimiä käyttäen. Viittaus kolmen solun alueeseen. Vähennysoperaattori. Näin voit käyttää Kaavan muokkaajaa: mm Voit avata Kaavan muokkaajan seuraavilla tavoilla:  Valitse taulukon solu ja kirjoita yhtäsuuruusmerkki (=).  Kaksoisosoita Numbersissa taulukon solua, joka sisältää kaavan. Valitse Keynotessa ja Pagesissa taulukko ja kaksoisosoita taulukon solua, joka sisältää kaavan.  Valitse Numbersissa taulukon solu, osoita työkalupalkissa Funktio ja valitse ponnahdusvalikosta Kaavan muokkaaja.  Valitse Numbersissa taulukon solu ja valitse Lisää > Funktio > Kaavan muokkaaja. Valitse Keynotessa ja Pagesissa Taulukkoasetusten Muoto-osion Funktioponnahdusvalikosta Kaavan muokkaaja.  Valitse kaavan sisältävä solu ja paina Optio-rivinvaihto. Kaavan muokkaaja aukeaa valitun solun yläpuolelle, mutta voit siirtää sitä. mm Siirrä Kaavan muokkaajaa pitämällä osoitinta Kaavan muokkaajan vasemmalla laidalla, kunnes se muuttuu käden kuvaksi, ja vetämällä. mm Kokoa kaava seuraavasti:  Jos haluat lisätä operaattorin tai vakion tekstikenttään, valitse lisäyskohta ja kirjoita. Voit siirtää lisäyskohtaa tekstikentässä nuolinäppäimillä. Katso tietoja operaattoreista, joita voit käyttää, kohdasta ”Operaattoreiden käyttäminen kaavoissa” sivulla 26. Huomaa: Jos kaava tarvitsee operaattorin, mutta et ole lisännyt sellaista, operaattori + lisätään automaattisesti. Voit tarvittaessa valita operaattorin + ja kirjoittaa toisen operaattorin.  Jos haluat lisätä soluviittauksen tekstikenttään, sijoita lisäyskohta ja seuraa kohdassa ”Soluihin viittaaminen kaavoissa” sivulla 22 annettuja ohjeita.  Jos haluat lisätä funktioita tekstikenttään, sijoita lisäyskohta ja seuraa kohdassa ”Funktioiden lisääminen kaavoihin” sivulla 20 annettuja ohjeita. mm Jos haluat poistaa elementin tekstikentästä, valitse elementti ja paina poistonäppäintä. mm Voit hyväksyä muutokset painamalla rivinvaihtonäppäintä tai osoittamalla Kaavan muokkaajan Hyväksy-painiketta. Voit myös osoittaa taulukon ulkopuolelle. Jos haluat sulkea Kaavan muokkaajan hyväksymättä muutoksia, paina Esc-näppäintä tai osoita Kaavan muokkaajan Kumoa-painiketta. 18 Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa 19 Kaavojen lisääminen ja muokkaaminen kaavapalkilla Numbersissa voit luoda muokkauspalkin alla olevalla kaavapalkilla kaavan valittuun soluun tai muokata valitussa solussa olevaa kaavaa. Kun lisäät soluviittauksia, operaattoreita, funktioita ja vakioita kaavaan, ne näyttävät tältä. Viittaus kolmen Vähennysoperaattori. solun alueeseen. Soluviittaukset Summa-funktio. nimiä käyttäen. Kaikkien kaavojen alussa on oltava yhtäsuuruusmerkki Näin voit käyttää kaavapalkkia: mm Jos haluat lisätä kaavan tai muokata kaavaa, valitse solu ja lisää tai muokkaa kaavaelementtejä kaavapalkissa. mm Kun haluat lisätä elementtejä kaavaan, tee seuraavasti:  Jos haluat lisätä operaattorin tai vakion, valitse lisäyskohta kaavapalkissa ja kirjoita. Voit siirtää lisäyskohtaa nuolinäppäimillä. Katso tietoja operaattoreista, joita voit käyttää, kohdasta ”Operaattoreiden käyttäminen kaavoissa” sivulla 26. Jos kaava tarvitsee operaattorin, mutta et ole lisännyt sellaista, operaattori + lisätään automaattisesti. Voit tarvittaessa valita operaattorin + ja kirjoittaa toisen operaattorin.  Jos haluat lisätä soluviittauksen kaavaan, sijoita lisäyskohta ja seuraa kohdassa ”Soluihin viittaaminen kaavoissa” sivulla 22 annettuja ohjeita.  Jos haluat lisätä funktioita kaavaan, sijoita lisäyskohta ja seuraa kohdassa ”Funktioiden lisääminen kaavoihin” sivulla 20 annettuja ohjeita. mm Jos haluat kasvattaa tai pienentää kaavapalkissa näkyvien kaavaelementtien esityskokoa, valitse vaihtoehto kaavapalkin yläpuolella olevasta Kaavan tekstikoko -ponnahdusvalikosta. Jos haluat lisätä tai vähentää kaavapalkin korkeutta, vedä kaavapalkin oikeassa reunassa olevaa koonmuutossäädintä ylös tai alas tai, jos haluat sovittaa kaavapalkin kaavan kokoon, kaksoisosoita koonmuutossäädintä. mm Jos haluat poistaa elementin kaavasta, valitse elementti ja paina poistonäppäintä. mm Voit tallentaa muutokset painamalla rivinvaihtonäppäintä tai osoittamalla kaavapalkin yläpuolella olevaa Hyväksy-painiketta. Voit myös osoittaa kaavapalkin ulkopuolelle. Jos et halua tallentaa tekemiäsi muutoksia, osoita kaavapalkin yläpuolella olevaa Kumoa-painiketta. Funktioiden lisääminen kaavoihin Funktio on ennaltamääritelty, nimetty laskutoimitus (kuten SUMMA ja KESKIARVO), jota voidaan käyttää laskutoimituksen suorittamiseen. Funktio voi olla yksi monista kaavan elementeistä tai se voi olla kaavan ainoa elementti. Funktioita on monia eri tyyppejä, talousalan funktioista, jotka laskevat korkoja, sijoitusten arvoja ja muita tietoja, tilastollisiin funktioihin, jotka laskevat keskiarvoja, todennäköisyyksiä, keskihajontoja ja niin edelleen. Jos haluat tietoja iWorkin funktioluokista ja niiden funktioista tai haluat tutustua lukuisiin niiden käyttöä havainnollistaviin esimerkkeihin, valitse Ohjeet > iWorkin kaavat ja funktiot -ohjeet tai Ohjeet > iWorkin kaavat ja funktiot -käyttöopas. Vaikka voit kirjoittaa funktion Kaavan muokkaajan tekstikenttään tai kaavapalkkiin (vain Numbersissa), Funktioselain tarjoaa kätevän tavan lisätä funktio kaavaan. Katso funktion tiedot valitsemalla se. Etsi funktiota. Lisää valittu funktio. Katso luokan sisältämiä funktioita valitsemalla luokka. Vasen osio:  Luettelee funktioluokat. Valitsemalla luokan näet sen sisältämät funktiot. Useimmat luokat sisältävät toisiinsa liittyviä funktioita. Kaikki-luokka luettelee kaikki funktiot aakkosjärjestyksessä. Äskeiset-luokka luettelee kymmenen funktiota, jotka on viimeksi lisätty Kaavaselainta käyttäen. Oikea osio:  Luettelee yksittäiset funktiot. Valitsemalla funktion näet tietoja siitä ja voit lisätä sen kaavaan. Alaosio:  Näyttää yksityiskohtaisia tietoja valitusta funktiosta. 20 Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa 21 Funktion lisääminen Funktioselaimella: 1 Sijoita Kaavan muokkaajassa tai kaavapalkissa (vain Numbersissa) lisäyskohta paikkaan, johon haluat lisätä funktion. Huomaa: Jos kaava tarvitsee operaattorin funktion edelle tai jälkeen, mutta et ole lisännyt sellaista, operaattori + lisätään automaattisesti. Voit tarvittaessa valita operaattorin + ja kirjoittaa toisen operaattorin. 2 Avaa Funktioselain Pagesissa tai Keynotessa valitsemalla Lisää > Funktio > Näytä funktioselain. Numbersissa voit avata Funktioselaimen seuraavilla tavoilla:  Osoita kaavapalkissa Funktioselain-painiketta.  Osoita työkalupalkissa Funktio-painiketta ja valitse Näytä funktioselain.  Valitse Lisää > Funktio > Näytä funktioselain.  Valitse Sisältö > Näytä funktioselain. 3 Valitse funktioluokka. 4 Valitse funktio kaksoisosoittamalla sitä tai valitsemalla se ja osoittamalla Lisää funktio. 5 Korvaa Kaavan muokkaajassa tai kaavapalkissa (vain Numbersissa) kaikki lisätyn funktion paikanvaraajat arvoilla. Näet ohjeita liikkeellelaskupäivä-argumentille, kun pidät osoitinta paikanvaraajan päällä. Valinnaisten argumenttien paikanvaraajat näkyvät vaaleanharmaina. Näet kelvollisten arvojen luettelon osoittamalla. Lyhyen kuvauksen näkeminen argumentin arvosta:  Pidä osoitinta argumentin paikanvaraajan päällä. Voit tarkistaa argumentin tiedot myös Funktioselaimen ikkunasta. Arvon syöttäminen minkä tahansa argumenttipaikanvaraajan tilalle:  Osoita argumenttipaikanvaraajaa ja kirjoita vakio tai lisää soluviittaus (katso ohjeet kohdasta ”Soluihin viittaaminen kaavoissa” sivulla 22). Jos argumenttipaikanvaraaja on vaaleanharmaa, arvon antaminen on vapaaehtoista. Arvon syöttäminen sellaisen argumenttipaikanvaraajan tilalle, jossa on kolmio:  Osoita kolmiota ja valitse arvo ponnahdusvalikosta. Jos haluat tietoja ponnahdusvalikon arvosta, pidä osoitinta arvon päällä. Jos haluat ohjeita funktioista, valitse Funktio-ohjeet. Kaavojen virheiden ja varoitusten käsitteleminen Kun taulukon solun kaava on puutteellinen, sisältää virheellisiä soluviittauksia tai on muulla tavoin virheellinen tai kun tuontioperaatio luo virhetilanteen solussa, Numbers tai Pages näyttää solussa symbolin. Sininen kolmio solun vasemmassa yläkulmassa osoittaa, että solussa on yksi tai useampi varoitus. Punainen kolmio solun keskellä osoittaa, että kaavassa on virhe. Virhe- ja varoitusviestien katsominen: mm Osoita symbolia. Viesti-ikkuna näyttää yhteenvedon kaikista soluun liittyvistä virheistä ja varoituksista. Jos haluat, että Numbers varoittaa, kun kaavassa viitattu solu on tyhjä, valitse Numbers > Asetukset ja valitse Yleiset-osiosta ”Varoita, kun kaavat viittaavat tyhjiin soluihin”. Tämä vaihtoehto ei ole käytettävissä Keynotessa tai Pagesissa. Kaavojen poistaminen Jos et enää halua käyttää solun kaavaa, voit poistaa kaavan helposti. Kaavan poistaminen solusta: 1 Valitse solu. 2 Paina poistonäppäintä. Jos haluat Numbersissa tarkistaa laskentataulukossa olevat kaavat ennen kuin päätät, mitkä niistä poistetaan, valitse Sisältö > Näytä kaavaluettelo. Soluihin viittaaminen kaavoissa Kaikissa taulukoissa on viitepalkit. Nämä ovat rivien numerot ja sarakkeiden otsikot. Numbersissa viitepalkit ovat näkyvissä aina kun taulukolla on kohdistus; esimerkiksi taulukon solun ollessa valittuna. Keynotessa ja Pagesissa viitepalkit tulevat näkyviin vasta, kun taulukon solussa oleva kaava valitaan. Numbersissa viitepalkit näyttävät tältä: 22 Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa 23 Viitepalkit ovat harmaa laatikko jokaisen sarakkeen yläpuolella ja jokaisen rivin vasemmalla puolella ja jotka sisältävät sarakkeen kirjaimen (esimerkiksi ”A”) tai rivin numeron (esimerkiksi ”3”). Keynoten ja Pagesin viitepalkit näyttävät samankaltaisilta kuin Numbersin. Soluviittauksilla merkitään solut, joiden arvoja haluat käyttää kaavoissa. Numbersissa solut voivat olla samassa taulukossa kuin kaavasolu tai ne voivat olla toisessa saman tai eri välilehden taulukossa. Soluviittauksia on eri muotoisia riippuen siitä, onko solun taulukossa otsakkeita, haluatko viitata yhteen soluun vai solualueeseen ja niin edelleen. Tässä on yhteenveto eri muodoista, joita voidaan käyttää soluviittauksissa. Jos haluat viitata Käytä muotoa Esimerkki Mihin tahansa soluun taulukossa, joka sisältää kaavan Solun viitepalkin kirjain ja viitepalkin numero C55 viittaa kolmannen sarakkeen 55. riviin. Soluun taulukossa, jossa on yläotsakerivi ja otsakesarake Sarakkeen nimi ja rivin nimi 2006 Tulot viittaa soluun, jonka yläotsakerivissä on ”2006” ja otsakesarakkeessa on ”Tulot”. Soluun taulukossa, jossa on useita yläotsakerivejä tai otsakesarakkeita Sen otsakkeen nimi, jonka sarakkeisiin tai riveihin haluat viitata Jos 2006 on otsake, joka kattaa kaksi saraketta (Tulot ja Menot), 2006 viittaa kaikkiin Tulot- ja Menot-sarakkeiden soluihin. Solualueeseen Kaksoispiste (:) alueen ensimmäisen ja viimeisen solun väliin käyttäen viitepalkkimerkintää solujen merkitsemiseen B2:B5 viittaa neljään toisen sarakkeen soluun. Kaikkiin rivin soluihin Rivin nimi tai rivinumero:rivinumero 1:1 viittaa kaikkiin ensimmäisen rivin soluihin. Kaikkiin sarakkeen soluihin Sarakkeen kirjain tai nimi C viittaa kaikkiin kolmannen sarakkeen soluihin. Kaikkiin soluihin rivialueella Kaksoispiste (:) alueen ensimmäisen ja viimeisen rivin nimen tai numeron väliin 2:6 viittaa kaikkiin viiden rivin soluihin. Kaikkiin soluihin sarakealueella Kaksoispiste (:) alueen ensimmäisen ja viimeisen sarakkeen nimen tai kirjaimen väliin B:C viittaa kaikkiin toisen ja kolmannen sarakkeen soluihin. Numbersissa soluun saman välilehden toisessa taulukossa Jos solun nimi esiintyy laskentataulukossa vain kerran, pelkkä solun nimi riittää; muussa tapauksessa käytetään taulukon nimeä, kahta kaksoispistettä (::) ja solun tunnistinta Taulukko 2::B5 viittaa taulukon ”Taulukko 2” soluun B5. Taulukko 2::2006 Kurssiosallistuminen viittaa soluun nimellä. Jos haluat viitata Käytä muotoa Esimerkki Numbersissa soluun toisen välilehden taulukossa Jos solun nimi esiintyy laskentataulukossa vain kerran, pelkkä solun nimi riittää; muussa tapauksessa käytetään välilehden nimeä, kahta kaksoispistettä (::), taulukon nimeä, kahta puolipistettä ja solun tunnistinta Välilehti 2::Taulukko 2::2006 Kurssiosallistuminen viittaa soluun välilehden ”Välilehti 2” taulukossa ”Taulukko 2”. Numbersissa voit jättää taulukon tai välilehden nimen pois, jos viitesolulla tai -soluilla on nimet, jotka eivät toistu laskentataulukossa. Jos viittaat Numbersissa soluun, joka sijaitsee monirivisessä tai -sarakkeisessa otsakkeessa, huomaat seuraavan käyttäytymisen:  Sen otsakesolun nimeä käytetään, joka on lähimpänä siihen viittaavaa solua. Jos esimerkiksi taulukossa on kaksi yläotsakeriviä, joista B1 sisältää ”Koira” ja B2 sisältää ”Kissa”, tallentaessasi kaavaa, joka käyttää ”Koiraa”, tallennetaan sen sijaan ”Kissa”.  Jos ”Kissa” näkyy laskentataulukon toisessa yläotsakesolussa, käytetään ”Koiraa”. Tietoja soluviittauksen lisäämisestä kaavaan on kohdassa ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen.” Tietoja suorista ja suhteellisista soluviittauksista (jotka ovat tärkeitä, jos sinun täytyy kopioida tai siirtää kaava) löytyy kohdasta ”Suorien ja suhteellisten soluviittausten erottaminen” sivulla 25. Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen Voit kirjoittaa soluviittaukset kaavaan tai voit lisätä soluviittaukset käyttäen hiiri- ja näppäinoikoteitä. Näin voit lisätä soluviittauksia: mm Jos haluat käyttää näppäinoikotietä soluviittauksen syöttämiseen, sijoita lisäyskohta Kaavan muokkaajaan tai kaavapalkkiin (vain Numbersissa) ja tee jokin seuraavista:  Jos haluat viitata yhteen soluun, paina Optio-näppäintä ja valitse solu nuolinäppäimillä.  Jos haluat viitata solualueeseen, valitse solualueen ensimmäinen solu, pidä Vaihto- ja Optio-näppäimiä painettuina ja valitse solualueen viimeinen solu.  Jos haluat Numbersissa viitata toisen taulukon soluihin samalla tai eri välilehdellä, valitse taulukko siirtymällä alaspäin Optio-Komento-Page Down -näppäimillä tai siirtymällä ylöspäin Optio-Komento-Page Up -näppäimillä. Kun haluttu taulukko on valittuna, jatka Optio-näppäimen painamista, mutta vapauta Komento-näppäin, ja käytä nuolinäppäimiä haluttujen solujen tai solualueiden (Vaihto-Optio-näppäimillä) valitsemiseen. 24 Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa 25  Jos haluat määritellä soluviittauksen suoria tai suhteellisia attribuutteja lisäämisen jälkeen, osoita lisättyä viitettä ja vaihda vaihtoehtojen välillä painamalla Komento-K. Jos haluat lisätietoja, katso ”Suorien ja suhteellisten soluviittausten erottaminen” sivulla 25. mm Jos haluat käyttää hiirtä soluviittauksen syöttämiseen, sijoita lisäyskohta Kaavan muokkaajaan tai kaavapalkkiin (vain Numbersissa) ja tee jokin seuraavista samassa taulukossa, jossa kaavasolu on, tai (vain Numbersissa) eri taulukossa samalla tai eri välilehdellä:  Jos haluat viitata yhteen soluun, osoita solua.  Jos haluat viitata kaikkiin sarakkeen tai rivin soluihin, osoita sarakkeen tai rivin viitepalkkia.  Jos haluat viitata solualueeseen, osoita jotakin alueen solua ja valitse solualue tai muuta solualueen kokoa vetämällä ylös, alas, vasemmalle tai oikealle.  Jos haluat määritellä soluviittauksen suoria tai suhteellisia attribuutteja, osoita lisätyn viitteen kolmiota ja valitse vaihtoehto ponnahdusvalikosta. Jos haluat lisätietoja, katso ”Suorien ja suhteellisten soluviittausten erottaminen” sivulla 25. Numbersissa lisätty soluviittaus käyttää nimiä viitepalkkimerkintöjen sijaan ellei Numbers-asetusten Yleiset-osion Käytä yläotsakesolujen nimiä viitteinä -kohdan valintaa ole poistettu. Keynotessa ja Pagesissa lisätty soluviittaus käyttää nimiä viitepalkkimerkintöjen sijaan, jos viittauksen kohteena olevilla soluilla on otsakkeet. mm Jos haluat kirjoittaa soluviittauksen, sijoita lisäyskohta Kaavan muokkaajaan tai kaavapalkkiin (vain Numbersissa) ja kirjoita soluviittaus käyttäen jotakin muotoa, joka on kohdan ”Soluihin viittaaminen kaavoissa” sivulla 22 luettelossa. Kun kirjoitat soluviittauksen, joka sisältää otsakesolun (missä tahansa ohjelmista), taulukon (vain Numbersissa) tai välilehden (vain Numbersissa) nimen, kolmen merkin kirjoittamisen jälkeen näkyviin ponnahtaa luettelo nimistä, jotka vastaavat laskentataulukossa olevia nimiä. Voit valita nimen luettelosta tai jatkaa kirjoittamista. Jos haluat Numbersissa poistaa nimien ehdottamisen käytöstä, valitse Numbers > Asetukset ja poista valinta Yleiset-osion kohdasta ”Käytä yläotsakesolujen nimiä viitteinä”. Suorien ja suhteellisten soluviittausten erottaminen Suorilla ja suhteellisilla soluviittauksilla voit osoittaa, mihin soluun haluat viitata, kun kopioit tai siirrät kaavan. Jos soluviittaus on suhteellinen (A1):  kun kaava siirtyy, se säilyy ennallaan. Jos kaava leikataan tai kopioidaan ja sijoitetaan, soluviittaus muuttuu siten, että sen sijainti suhteessa kaavasoluun pysyy samana. Esimerkiksi, jos kaava, joka sijaitsee solussa C4, viittaa soluun A1 ja kopioit kaavan soluun C5, solu C5 viittaa soluun A2. Jos soluviittauksen rivi- ja sarakekomponentit ovat suoria ($A$1):  Kun kaava kopioidaan, sen soluviittaukset eivät muutu. Dollarimerkillä ($) voit osoittaa, että rivi- tai sarakekomponentit ovat suoria. Esimerkiksi, jos kaava, joka sijaitsee solussa C4, viittaa soluun $A$1 ja kopioit kaavan soluun C5 tai D5, solu C5 tai D5 viittaa edelleen soluun $A$1. Jos soluviittauksen rivikomponentti on suora (A$1):  Sarakeosa on suhteellinen ja sijainti sen määräytyy kaavasolun sarakkeen mukaan. Esimerkiksi, jos kaava, joka sijaitsee solussa C4, viittaa soluun A$1 kopioit kaavan soluun D5, solu D5 viittaa soluun B$1. Jos soluviittauksen sarakekomponentti on suora ($A1):  Riviosa on suhteellinen ja sen sijainti voi säilyä tai muuttua kaavasolusta riippuen. Esimerkiksi, jos kaava, joka sijaitsee solussa C4, viittaa soluun $A1 ja kopioit kaavan soluun C5 tai D5, solu C5 tai D5 viittaa soluun $A2. Näin voit määritellä soluviittauskomponenttien suoruuden: mm Kirjoita soluviittaus käyttäen jotakin yllä lueteltua tapaa. mm Osoita soluviittauksen kolmiota ja valitse vaihtoehto ponnahdusvalikosta. mm Valitse soluviittaus ja käy vaihtoehtoja läpi painamalla Komento-K. Operaattoreiden käyttäminen kaavoissa Näin käytät kaavoissa operaattoreita laskutoimitusten suorittamiseen ja arvojen vertailuun:  Aritmeettiset operaattorit suorittavat aritmeettisia laskutoimituksia, kuten yhteenja vähennyslaskua, ja palauttavat numeerisia tuloksia. Lisätietoja löytyy kohdasta ”Aritmeettiset operaattorit” sivulla 26.  Vertailuperaattorit vertaavat kahta arvoa ja palauttavat arvon TOSI tai EPÄTOSI. Lisätietoja löytyy kohdasta ”Vertailuoperaattorit” sivulla 27. Aritmeettiset operaattorit Voit käyttää aritmeettisia operaattoreita peruslaskutoimitusten suorittamiseen kaavoissa. Kun haluat Käytä tätä aritmeettista operaattoria Esimerkiksi, jos A2 sisältää 20 ja B2 sisältää 2, kaava Laskea yhteen kaksi arvoa + (plusmerkki) A2 + B2 palauttaa 22. Vähentää yhden arvon toisesta arvosta - (miinusmerkki) A2 - B2 palauttaa 18. Kertoa kaksi arvoa * (tähti) A2 * B2 palauttaa 40. 26 Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa 27 Kun haluat Käytä tätä aritmeettista operaattoria Esimerkiksi, jos A2 sisältää 20 ja B2 sisältää 2, kaava Jakaa yhden arvon toisella arvolla / (kauttaviiva) A2 / B2 palauttaa 10. Korottaa yhden arvon toisen arvon potenssiin ^ (sirkumfleksi) A2 ^ B2 palauttaa 400. Laskea prosenttiosuuden % (prosenttimerkki) A2% palauttaa 0,2, joka esitetään muodossa 20 %. Merkkijonon käyttäminen aritmeettisen operaattorin kanssa palauttaa virheen. Esimerkiksi, 3 + ”hei” on virheellinen laskutoimitus. Vertailuoperaattorit Vertailuoperaattoreilla voit verrata kahta arvoa kaavoissa. Vertailuoperaatiot palauttavat aina arvon TOSI tai EPÄTOSI. Vertailuoperaattoreita voidaan myös käyttää joidenkin funktioiden käyttämien ehtojen rakentamiseen. Katso kohtaa ”ehto” taulukossa ”Funktioiden määritelmissä käytettävät syntaksielementit ja termit” sivulla 32 Kun haluat selvittää, ovatko Käytä tätä vertailuoperaattoria Esimerkiksi, jos A2 sisältää 20 ja B2 sisältää 2, kaava Kaksi arvoa yhtä suuret = A2 = B2 palauttaa EPÄTOSI. Kaksi arvoa eri suuruiset <> A2 <> B2 palauttaa TOSI. Ensimmäinen arvo suurempi kuin toinen arvo > A2 > B2 palauttaa TOSI. Ensimmäinen arvo pienempi kuin toinen arvo < A2 < B2 palauttaa EPÄTOSI. Ensimmäinen arvo suurempi tai yhtä suuri kuin toinen arvo >= A2 >= B2 palauttaa TOSI. Ensimmäinen arvo pienempi tai yhtä suuri kuin toinen arvo <= A2 <= B2 palauttaa EPÄTOSI. Merkkijonot ovat suurempia kuin numerot. Esimerkiksi, ”hei” > 5 palauttaa TOSI. Arvoja TOSI ja EPÄTOSI voidaan verrata toisiinsa, mutta ei numeroihin tai merkkijonoihin. TOSI > EPÄTOSI ja EPÄTOSI < TOSI, koska TOSI tulkitaan arvoksi 1 ja EPÄTOSI arvoksi 0. TOSI = 1 palauttaa EPÄTOSI ja TOSI = ”Jotaintekstiä” palauttaa EPÄTOSI. Vertailuoperaatioita käytetään ensisijaisesti funktioissa, kuten JOS, jotka vertailevat kahta arvoa ja suorittavat toimintoja sen perusteella, onko vertailun tulos TOSI vai EPÄTOSI. Lisätietoja tästä aiheesta saat valitsemalla Ohjeet > iWorkin kaavat ja funktiot -ohjeet tai Ohjeet > iWorkin kaavat ja funktiot -käyttöopas. Merkkijono-operaattori ja jokerimerkit Merkkijono-operaattoria voidaan käyttää kaavioissa ja jokerimerkkejä voidaan käyttää ehdoissa. Kun haluat Käytä tätä merkkijonooperaattoria tai jokerimerkkiä Esimerkki Yhdistää merkkijonoja tai solujen sisältöjä & ”abc”&”def” palauttaa ”abcdef” ”abc”&A1 palauttaa ”abc2”, jos solu A1 sisältää 2. A1&A2 palauttaa ”12”, jos solu A1 sisältää 1 ja solu A2 sisältää 2. Täsmätä yhden merkin ? ”ea?” vastaa mitä tahansa merkkijonoa, joka alkaa ”ea” ja sisältää täsmälleen yhden lisämerkin. Täsmätä useita merkkejä * ”*ed” vastaa pituudesta riippumatta mitä tahansa merkkijonoa, joka loppuu ”ed”. Täsmätä tietyn jokerimerkin ~ ”~?” vastaa kysymysmerkkiä sen sijaan, että kysymysmerkkiä käytettäisiin minkä tahansa yhden merkin täsmäämiseen. Lisätietoja jokerimerkkien käyttämisestä ehdoissa löytyy kohdasta ”Ehtojen määritteleminen ja jokerimerkkien käyttäminen” sivulla 351. Kaavojen ja niiden laskemien arvojen kopioiminen tai siirtäminen Tässä on tekniikoita kaavoihin liittyvien solujen kopioimiseen ja siirtämiseen: mm Jos haluat kopioida kaavasolun lasketun arvon, mutta et itse kaavaa, valitse solu, valitse Muokkaus > Kopioi, valitse arvolle kohdesolu ja valitse Muokkaus > Sijoita arvot. mm Jos haluat kopioida tai siirtää kaavasolun tai solun, johon kaava viittaa, noudata Numbers-ohjeiden tai Numbersin käyttöoppaan kohdan ”Solujen kopioiminen ja siirtäminen” ohjeita. Jos Numbersissa taulukko on suuri ja haluat siirtää kaavan soluun, joka ei ole näkyvissä, valitse solu, valitse Muokkaus > ”Merkitse siirrettäväksi”, valitse toinen solu ja valitse Muokkaus > Siirrä. Esimerkiksi, jos kaava =A1 on solussa D1 ja haluat siirtää kaavan soluun X1, valitse D1, valitse Muokkaus > ”Merkitse siirrettäväksi”, valitse X1 ja valitse Muokkaus > Siirrä. Kaava =A1 tulee näkyviin soluun X1. Jos kopioit tai siirrät kaavasolun:  Muuta soluviittauksia tarpeen mukaan kuten on neuvottu kohdassa ”Suorien ja suhteellisten soluviittausten erottaminen” sivulla 25. 28 Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa 29 Jos siirrät solun, johon kaava viittaa:  Kaavan soluviittaus päivitetään automaattisesti. Esimerkiksi, jos kaavassa on viittaus soluun A1 ja siirrät solun A1 soluun D95, kaavan soluviittaukseksi tulee D95. Laskentataulukon kaikkien kaavojen katsominen Voit Numbersissa tuoda näkyviin kaikki laskentataulukon kaavat valitsemalla Sisältö > Näytä kaavaluettelo tai osoittamalla työkalupalkin kaavaluettelopainiketta. Sijainti: Tunnistaa välilehden ja taulukon, jossa kaava sijaitsee. Tulokset:  Näyttää kaavan laskeman nykyisen arvon. Kaava:  Näyttää kaavan. Näin voit käyttää kaavaluetteloikkunaa: mm Jos haluat tunnistaa solun, joka sisältää kaavan, osoita kaavaa. Taulukko näytetään kaavaluetteloikkunan yläpuolella kaavasolu valittuna. mm Jos haluat muokata kaavaa, kaksoisosoita sitä. mm Jos haluat muuttaa kaavaluetteloikkunan kokoa, vedä oikeassa yläkulmassa olevaa valintakahvaa ylös tai alas. mm Voit etsiä tietyn elementin sisältäviä kaavoja kirjoittamalla elementin etsintäkenttään ja painamalla rivinvaihtonäppäintä. Kaavaelementtien etsiminen ja korvaaminen Numbersissa voit etsiä elementtejä Etsi ja korvaa -ikkunaa käyttäen kaikista laskentataulukon kaavoista ja halutessasi muuttaa niitä. Näin voit avata Etsi ja korvaa -ikkunan: mm Valitse Muokkaus > Etsi > Näytä haku ja osoita Etsi ja korvaa. mm Valitse Sisältö > Näytä kaavaluettelo ja osoita sitten Etsi ja korvaa. Etsi: Kirjoita kaavaelementti (soluviittaus, operaattori, funktio ja niin edelleen), jonka haluat löytää. Kohteessa:  Valitse tästä ponnahdusvalikosta Vain kaavat. Sama kirjainkoko:  Valitse, jos haluat etsiä vain elementtejä, joiden isot ja pienet kirjaimet vastaavat täysin Etsi-kentän sisältöä. Kokonaisia sanoja:  Valitse, jos haluat etsiä vain elementtejä, joiden koko sisältö vastaa Etsi-kentän sisältöä. Korvaa:  Kirjoita, millä haluat korvata Etsi-kentän sisällön. Toista haku (silmukka):  Valitse, jos haluat jatkaa Etsi-kentän sisällön etsimistä sen jälkeen, kun koko laskentataulukosta on etsitty. Seuraava tai Edellinen:  Osoita, jos haluat etsiä Etsi-kentän sisällön seuraavan tai edellisen esiintymän. Kun elementti löytyy, Kaavan muokkaaja aukeaa ja näyttää kaavan, joka sisältää elementin esiintymän. Korvaa kaikki:  Osoita, jos haluat korvata kaikki Etsi-kentän sisällön esiintymät Korvaakentän sisällöllä. Korvaa:  Osoita, jos haluat korvata Etsi-kentän sisällön nykyisen esiintymän Korvaakentän sisällöllä. Etsi ja korvaa:  Osoita, jos haluat korvata Etsi-kentän sisällön nykyisen esiintymän ja etsiä seuraavan esiintymän. 30 Luku 1 Kaavojen käyttäminen taulukoissa 31 Tässä luvussa esitellään iWorkissa käytettävissä olevat funktiot. Johdanto funktioihin Funktio on nimetty operaatio, joka voidaan sisällyttää kaavaan laskutoimituksen suorittamista tai taulukon solun datan käsittelemistä varten. iWorkin funktioilla voi esimerkiksi suorittaa matemaattisia ja rahoitukseen liittyviä laskutoimituksia, etsiä solujen arvoja, muokata merkkijonoja ja käyttää nykyistä päiväystä ja aikaa. Kullakin funktiolla on nimi, jonka perässä on sulkujen sisällä yksi tai useampi argumentti. Argumenteilla annetaan arvot, jotka funktio tarvitsee toimiakseen. Esimerkiksi seuraavassa kaavassa on funktio nimeltä SUMMA, jossa on yksi argumentti (solualue). Funktio laskee yhteen sarakkeen A rivien 2 - 10 arvot: =SUMMA(A2:A10): Argumenttien määrä ja tyyppi vaihtelevat kullakin funktiolla. Argumenttien määrä ja kuvaus on esitetty funktion yhteydessä kohdassa ”Funktioluokkien luettelo” sivulla 39. Kuvaukset sisältävät myös lisätietoja ja esimerkkejä kustakin funktiosta. Tietoja funktioista Lisätietoja aiheesta Siirry kohtaan Funktioiden määritelmissä käytettävä syntaksi ”Funktioiden määritelmissä käytettävät syntaksielementit ja termit” sivulla 32 Funktioiden käyttämät argumenttityypit ”Arvotyypit” sivulla 3433 Funktioluokat, kuten kesto ja tilastollinen ”Funktioluokkien luettelo” sivulla 39. Funktiot on lueteltu luokittain. iWorkin funktioiden yleiskatsaus 2 Lisätietoja aiheesta Siirry kohtaan Useille rahoitusfunktioille yhteiset argumentit ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 Täydentävät esimerkit ja aiheet ”Mukana muita esimerkkejä ja aiheita” sivulla 331 Funktioiden määritelmissä käytettävät syntaksielementit ja termit Funktiot kuvataan käyttäen tiettyjä syntaksielementtejä ja termejä. Termi tai symboli Merkitys isot kirjaimet Funktioiden nimet näytetään isoin kirjaimin kirjoitettuina. Funktion nimen voi kuitenkin kirjoittaa käyttäen mitä tahansa isojen ja pienten kirjainten yhdistelmää. sulut Funktion argumentit ovat sulkujen sisällä. Sulut ovat pakolliset, mutta joissakin tilanteissa iWork voi automaattisesti lisätä lopettavan sulkumerkin käyttäjän puolesta. kursiiviteksti Kursiiviteksti tarkoittaa, että argumentin nimi on korvattava arvolla, jota funktio käyttää tuloksen laskemiseen. Argumenteilla on arvotyyppi, kuten ”luku”, ”päiväys/aika” tai ”merkkijono”. Arvotyyppejä käsitellään kohdassa ”Arvotyypit” sivulla 34. pilkut ja puolipisteet Funktioiden syntaksikuvauksissa käytetään puolipisteitä argumenttien erottamiseen. Jos Kieli ja teksti -asetukset (Mac OS X 10.6 tai uudempi) tai Maakohtaiset-asetukset (Mac OS X:n aiemmat versiot) on asetettu käyttämään desimaalierottimena pilkkua, erota argumentit toisistaan pilkun sijasta puolipisteellä. kolme pistettä (…) Jos argumentin jäljessä on kolme pistettä, se voidaan toistaa niin monta kertaa, kuin on tarpeen. Mahdolliset rajoitukset kuvataan argumentin määritelmässä. matriisi Matriisi on funktion käyttämä tai funktion palauttama arvojen jono. 32 Luku 2 iWorkin funktioiden yleiskatsaus Luku 2 iWorkin funktioiden yleiskatsaus 33 Termi tai symboli Merkitys matriisivakio Matriisivakio on aaltosulkujen ({}) sisälle sijoitettu arvojen joukko ja se kirjoitetaan suoraan funktioon. Esimerkiksi {1; 2; 5; 7} tai {”31.12.2008”, ”15.3.2009”, ”20.8.2010”}. matriisifunktio Muutamia funktiota kutsutaan ”matriisifunktioiksi”, mikä tarkoittaa, että funktio palauttaa yksittäisen arvon sijaan arvomatriisin. Näitä funktioita käytetään tavallisesti antamaan arvoja toiselle funktiolle. ehtolauseke Ehtolauseke on lauseke, jonka tulos on looginen arvo TOSI tai EPÄTOSI. vakio Vakio on arvo, joka on määritelty suoraan kaavassa eikä sisällä funktiokutsuja tai funktioviittauksia. Esimerkiksi kaavassa =KETJUTA(”kissa”; ”t”) ”kissa” ja ”t” ovat vakioita. modaalinen argumentti Modaalinen argumentti on argumentti, jolla voi olla yksi useista mahdollisista määritellyistä arvoista. Yleensä modaaliset argumentit määrittelevät jotakin siitä, minkä tyyppisen laskutoimituksen funktio suorittaa tai siitä, minkä tyyppistä dataa funktio palauttaa. Jos modaalisella argumentilla on oletusarvo, se on määritelty argumentin kuvauksessa. ehto Ehto on lauseke, joka voi sisältää vertailuoperaattoreita, vakioita, merkkijonooperaattorin & ja viittauksia. Ehdon sisällön on oltava sellainen, että verrattaessa ehtoa arvoon tuloksena on looginen arvo TOSI tai EPÄTOSI. Lisätietoja ja esimerkkejä on kohdassa ”Ehtojen määritteleminen ja jokerimerkkien käyttäminen” sivulla 351. Arvotyypit Funktion argumentilla on tyyppi, joka määrittelee, minkä tyyppistä tietoa argumentti voi sisältää. Myös funktioiden palauttamat arvot ovat tiettyä tyyppiä. Arvotyyppi Kuvaus mikä tahansa Jos argumentin tyypiksi on määritelty ”mikä tahansa”, se voi olla looginen arvo, päiväys/aikaarvo, kestoarvo, lukuarvo tai merkkijonoarvo. looginen Tyypiltään looginen arvo TOSI (1) tai EPÄTOSI (0) tai viittaus soluun, joka sisältää tai antaa tulokseksi arvon TOSI tai EPÄTOSI. Se on yleensä tuloksena ehtolausekkeen suorittamisesta, mutta looginen arvo voidaan myös määritellä suoraan argumentiksi funktioon tai solun sisällöksi. Loogisia arvoja käytetään usein määrittelemään, minkä lausekkeen JOS-funktio palauttaa. joukko Argumentti, jonka tyyppi on joukko, voi olla viittaus yhteen taulukon solualueeseen, matriisivakio tai matriisifunktion palauttama matriisi. Argumentilla, jonka tyyppi on joukko, on lisäksi attribuutti, joka määrittelee, mikä tyyppisiä arvoja se voi sisältää. 34 Luku 2 iWorkin funktioiden yleiskatsaus Luku 2 iWorkin funktioiden yleiskatsaus 35 Arvotyyppi Kuvaus päiväys/aika Tämän tyypin arvo on päiväys/aika-arvo tai viittaus soluun, joka sisältää päiväys/aika-arvon jossakin iWorkin tukemassa muodossa. Jos päiväys/aika-arvo kirjoitetaan funktioon, sen molemmin puolin on käytettävä lainausmerkkejä. Voit valita, että solussa näkyy vain päiväys tai aika, mutta kaikkiin päiväys/aika-arvoihin sisältyy sekä päiväys että aika. Vaikka päiväykset voidaan useimmiten syöttää suoraan merkkijonoina (esim. ”31.12.2010”), PÄIVÄMÄÄRÄ-funktio varmistaa, että päiväys tulkitaan yhdenmukaisesti riippumatta Järjestelmäasetuksissa valitusta päiväysmuodosta (etsi Järjestelmäasetukset-ikkunassa hakusanoilla ”päiväys” tai ”päivämäärä”). Arvotyyppi Kuvaus kesto Kesto on ajan mitta tai viittaus soluun, joka sisältää ajan mitan. Kestoarvot koostuvat viikoista (vk tai viikkoa), päivistä (pv tai päivää), tunneista (t tai tuntia), minuuteista (m tai minuuttia), sekunneista (s tai sekuntia) ja millisekunneista (ms tai millisekuntia). Kestoarvo voidaan syöttää jommassakummassa muodossa. Ensimmäisessä muodossa on luvun perässä ajan mittayksikkö (esimerkiksi ttunneille) ja sen jälkeen mahdollisesti välilyönti ja samassa muodossa esitetty seuraava luku ja ajan mittayksikkö. Voit käyttää aikayksikön määrittelemiseen lyhennettä kuten ”t” tai koko nimeä kuten ”tuntia”. Esimerkiksi 12t 5pv 3m tarkoittaa 12 tuntia, 5 päivää ja 3 minuuttia. Aikayksiköitä ei tarvitse syöttää suuruusjärjestyksessä eikä välilyöntejä tarvita. 5p 5t toimii samoin kuin 5t5pv. Jos merkkijono kirjoitetaan suoraan kaavaan, sen molemmin puolin on lisättävä lainausmerkit, esimerkiksi ”12t 5pv 3m”. Kesto voidaan syöttää myös numerosarjana, jossa käytetään erottimina pisteitä. Mikäli on olemassa vaara, että kestoarvo voisi sekoittua päiväys/aika-arvoon, kannattaa tähän muotoon sisällyttää sekuntiargumentti, jossa millisekunnit on ilmoitettu desimaaleina. Desimaaliosa voi olla 0. Esimerkiksi 12.15.30,0 tarkoittaa kestoarvoa 12 tuntia, 15 minuuttia ja 30 sekuntia, kun taas 12.15.30 tarkoittaa kellonaikaa 12.15.30. 5.00,0 tarkoittaa tasan 5 minuuttia. Jos merkkijono kirjoitetaan suoraan funktioon, sen molemmin puolin on lisättävä lainausmerkit, esimerkiksi ”12.15.30,0” tai ”5.00,0”. Jos solun muotoilussa on asetettu tietty tapa keston esittämiseen, keston yksiköitä käytetään kyseisen esitystavan mukaisesti ja millisekunteja ei tarvitse määritellä. luettelo Luettelo on puolipisteillä erotettu joukko muita arvoja. Esimerkiksi, =VALITSE(3; ”1.”; ”toinen”; 7; ”viimeinen”). Joissakin tapauksissa luettelo voidaan laittaa toistenkin sulkujen sisään. Esimerkiksi =ALUEET((B1:B5; C10:C12)). 36 Luku 2 iWorkin funktioiden yleiskatsaus Luku 2 iWorkin funktioiden yleiskatsaus 37 Arvotyyppi Kuvaus modaalinen Modaalinen arvo on yksittäinen arvo, usein luku, joka edustaa modaalisen argumentin tiettyä tilaa. ”Modaalinen argumentti” on määritelty kohdassa ”Funktioiden määritelmissä käytettävät syntaksielementit ja termit” sivulla 32. luku lukuarvo on luku, numeerinen lauseke tai viittaus numeerisen lausekkeen sisältävään soluun. Jos luvun hyväksyttäville arvoille on olemassa rajoitus, (esimerkiksi jos luvun on oltava suurempi kuin 0), rajoitus sisältyy argumentin kuvaukseen. aluearvo Aluearvo on viittaus yhteen solualueeseen (joka voi olla yksi solu). Aluearvolla on lisäksi attribuutti, joka määrittelee, minkä tyyppisiä arvoja sen kuuluu sisältää. Tämä sisältyy argumentin kuvaukseen. Arvotyyppi Kuvaus viittaus Tämän tyypin arvo on viittaus yhteen soluun tai solualueeeseen. Jos alueeseen kuuluu enemmän kuin yksi solu, alueen ensimmäinen ja viimeinen solu on erotettu yhdellä kaksoispisteellä. Esimerkiksi =LASKE(A3:D7). Jos viittaus osoittaa toisen taulukon soluun ja solun nimi esiintyy kaikissa taulukoissa useammin kuin kerran, viitteen on sisällettävä taulukon nimi. Esimerkiksi =Taulukko 2::B2. Huomaa, että taulukon nimi ja soluviittaus on erotettu kahdella kaksoispisteellä (::). Jos taulukko on toisella välilehdellä ja solun nimi esiintyy kaikissa välilehdissä useammin kuin kerran, myös välilehden nimi on sisällytettävä. Esimerkiksi =SUMMA(Välilehti 2::Taulukko 1::C2:G2). Välilehden nimi, taulukon nimi ja soluviittaus on erotettu kahdella kaksoispisteellä. Jotkut funktiot, jotka hyväksyvät solualueita, voivat käyttää useampaan taulukkoon ulottuvia solualueita. Olettakaamme esimerkiksi, että avoimena olevassa tiedostossa on samalla välilehdellä kolme taulukkoa (Taulukko 1, Taulukko 2 ja Taulukko 3). Olettakaamme lisäksi, että jokaisen taulukon solussa C2 on luku 1. Useita taulukoita kattava kaava =SUMMA(Taulukko 1:Taulukko 2 :: C2) laskee yhteen solut C2 kaikista taulukoista Taulukon 1 ja Taulukon 2 välillä. Tulos on siis 2. Jos Taulukko 3 vedetään Taulukon 1 ja Taulukon 2 väliin sivupalkissa, funktio paluttaa arvon 3, koska se laskee nyt yhteen solut C2 kaikissa kolmessa taulukossa. (Taulukko 3 on Taulukon 1 ja Taulukon 2 välissä.) merkkijono Merkkijono koostuu nollasta tai useammasta merkistä tai on viittaus soluun, jossa on yksi tai useampi merkki. Merkit voivat olla mitä tahansa kirjoitettavissa olevia merkkejä, myös numeroita. Jos merkkijonoarvo kirjoitetaan kaavaan, sen molemmin puolin on lisättävä lainausmerkit. Jos merkkijonoarvolle on olemassa rajoitus, (esimerkiksi jos merkkijonon on tarkoitettava päivämäärää), rajoitus sisältyy argumentin kuvaukseen. 38 Luku 2 iWorkin funktioiden yleiskatsaus Luku 2 iWorkin funktioiden yleiskatsaus 39 Funktioluokkien luettelo Funktioluokkia on useita. Esimerkiksi jotkin funktiot suorittavat laskutoimituksia päiväys/aika-arvoilla, loogiset funktiot antavat tulokseksi loogisen arvon (TOSI tai EPÄTOSI) ja jotkin funktiot suorittavat rahoitukseen liittyviä laskutoimituksia. Kutakin funktioiden luokkaa käsitellään erillisessä luvussa. ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Kestofunktioiden luettelo” sivulla 62 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Loogisten ja informaatiofunktioiden luettelo” sivulla 151 ”Numeeristen funktioiden luettelo” sivulla 163 ”Viittausfunktioiden luettelo” sivulla 201 ”Tilastofunktioiden luettelo” sivulla 220 ”Tekstifunktioiden luettelo” sivulla 298 ”Trigonometristen funktioiden luettelo” sivulla 317 Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista Monet ohjeiden esimerkit voidaan kopioida ja sijoittaa suoraan taulukkoon tai Numbersissa tyhjälle pohjalle. On kahdentyyppisiä esimerkkejä, joita voidaan kopioida ohjeista ja sijoittaa taulukkoon. Ensimmäiset ovat ohjeissa olevia yksittäisiä esimerkkejä. Kaikki tällaiset esimerkit alkavat yhtäsuuruusmerkillä (=). TUNTI-funktion ohjeissa on kaksi tällaista esimerkkiä. Jos haluat käyttää yhtä näistä esimerkeistä, valitse teksti yhtäsuuruusmerkistä alkaen esimerkin loppuun saakka. Kun teksti on korostettuna, voit kopioida sen ja sijoittaa sen sitten mihin tahansa taulukon soluun. Voit myös vetää valinnan esimerkistä ja pudottaa sen mihin tahansa taulukon soluun. Toinen mahdollinen esimerkkityyppi, joka voidaan kopioida, ovat ohjeisiin sisältyvät esimerkkitaulukot. Tämä on ohjeiden esimerkki KERTYNYT.KORKO-funktion taulukosta. Voit käyttää esimerkkitaulukkoa valitsemalla kaikki sen solut ensimmäinen rivi mukaan lukien. Kun tämä teksti on korostettu, se voidaan kopioida ja sijoittaa mihin tahansa taulukon soluun tai Numbersissa tyhjälle pohjalle. Tämän tyyppisessä esimerkissä ei voida käyttää vetämistä ja pudottamista. 40 Luku 2 iWorkin funktioiden yleiskatsaus 41 Päiväys- ja aikafunktiot auttavat käsittelemään päivämääriä ja kellonaikoja ja vaikkapa selvittämään kahden päiväyksen välisten arkipäivien määrän tai sen, mille viikonpäivälle päivämäärä osuu. Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo iWork käyttää näitä päiväys- ja aikafunktioita yhdessä taulukoiden kanssa. Funktio Kuvaus ”PÄIVÄMÄÄRÄ” (sivu 43) PÄIVÄMÄÄRÄ-funktio yhdistää erilliset arvot vuodelle, kuukaudelle ja päivälle ja palauttaa päiväys/aika-arvon. Vaikka päiväykset voidaan useimmiten syöttää suoraan merkkijonoina (esim. ”31.12.2010”), PÄIVÄMÄÄRÄ-funktio varmistaa, että päiväys tulkitaan yhdenmukaisesti riippumatta Järjestelmäasetuksissa valitusta päiväysmuodosta (etsi Järjestelmäasetukset-ikkunassa hakusanoilla ”päiväys” tai ”päivämäärä”). ”PÄIVÄYSEROTUS” (sivu 44) PÄIVÄYSEROTUS-funktio palauttaa kahden päiväyksen välisten päivien, kuukausien tai vuosien lukumäärän. ”PÄIVÄYSARVO” (sivu 45) PÄIVÄYSARVO-funktio muuntaa päiväysmerkkijonon ja palauttaa päiväys/ aika-arvon. Tämä funktio on sisällytetty yhteensopivuuden vuoksi muiden taulukkolaskentaohjelmien kanssa. Päiväys- ja aikafunktiot 3 Funktio Kuvaus ”PÄIVÄ” (sivu 46) PÄIVÄ-funktio palauttaa kuukaudenpäivän annetulle päiväys/aika-arvolle. ”PÄIVÄ.NIMI” (sivu 47) PÄIVÄ.NIMI-funktio palauttaa viikonpäivän nimen päiväys/aika-arvosta tai numerosta. Päivä 1 on sunnuntai. ”PÄIVÄT360” (sivu 48) PÄIVÄT360-funktio palauttaa kahden päiväyksen välisten päivien lukumäärät perustuen kahteentoista 30 päivän kuukauteen ja 360 päivän vuoteen. ”PÄIVÄ.KUUKAUSI” (sivu 49) PÄIVÄ.KUUKAUSI-funktio palauttaa päiväyksen, joka on tietty määrä kuukausia annetun päiväyksen jälkeen tai sitä ennen. ”KUUKAUSI.LOPPU” (sivu 49) KUUKAUSI.LOPPU-funktio palauttaa päiväyksen, joka on kuukauden viimeinen päivä tietty määrä kuukausia annetun päiväyksen jälkeen tai sitä ennen. ”TUNTI” (sivu 50) TUNTI-funktio palauttaa tunnin annetulle päiväys/aika-arvolle. ”MINUUTTI” (sivu 51) MINUUTTI-funktio palauttaa minuutit annetulle päiväys/aika-arvolle. ”KUUKAUSI” (sivu 52) KUUKAUSI-funktio palauttaa kuukauden annetulle päiväys/aika-arvolle. ”KUUKAUSI.NIMI” (sivu 52) KUUKAUSI.NIMI-funktio palauttaa kuukauden nimen numerosta. Kuukausi 1 on tammikuu. ”TYÖPÄIVÄT” (sivu 53) TYÖPÄIVÄT-funktio palauttaa kahden päiväyksen välisten työpäivien lukumäärän. Työpäiviin eivät sisälly viikonloput eivätkä muut määritellyt päivät. ”NYT” (sivu 54) NYT-funktio palauttaa nykyisen päiväys/aikaarvon järjestelmäkellosta. ”SEKUNNIT” (sivu 54) SEKUNNIT-funktio palauttaa sekunnit annetulle päiväys/aika-arvolle. ”AIKA” (sivu 55) AIKA-funktio muuntaa erilliset arvot tunneille, minuuteille ja sekunneille päiväys/aika-arvoon. ”AIKA_ARVO” (sivu 56) AIKA_ARVO-funktio palauttaa ajan desimaalilukuna 24 tunnin vuorokaudesta annetusta päiväys/aika-arvosta tai merkkijonosta. ”TÄNÄÄN” (sivu 56) TÄNÄÄN-funktio palauttaa nykyisen järjestelmäpäiväyksen. Aika on asetettu klo 12:een. 42 Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot 43 Funktio Kuvaus ”VIIKONPÄIVÄ” (sivu 57) VIIKONPÄIVÄ-funktio palauttaa numeron, joka on annetun päiväyksen viikonpäivä. ”VIIKKONRO” (sivu 58) VIIKKONRO-funktio palauttaa vuoden viikkonumeron annetulle päiväykselle. ”TYÖPÄIVÄ” (sivu 59) TYÖPÄIVÄ-funktio palauttaa päiväyksen, joka on annettu määrä työpäiviä annetun päiväyksen jälkeen tai sitä ennen. Työpäiviin eivät sisälly viikonloput eivätkä muut erikseen määritellyt arkipyhät. ”VUOSI” (sivu 60) VUOSI-funktio palauttaa vuoden annetulle päiväys/aika-arvolle. ”VUOSI.OSA” (sivu 60) VUOSI.OSA-funktio etsii vuoden desimaaliluvun kahden päiväyksen välisten kokonaisten päivien määrälle. PÄIVÄMÄÄRÄ PÄIVÄMÄÄRÄ-funktio yhdistää erilliset arvot vuodelle, kuukaudelle ja päivälle ja palauttaa päiväys/aika-arvon. Vaikka päiväykset voidaan useimmiten syöttää suoraan merkkijonoina (esim. ”31.12.2010”), PÄIVÄMÄÄRÄ-funktio varmistaa, että päiväys tulkitaan yhdenmukaisesti riippumatta Järjestelmäasetuksissa valitusta päiväysmuodosta (etsi Järjestelmäasetukset-ikkunassa hakusanoilla ”päiväys” tai ”päivämäärä”). PÄIVÄMÄÄRÄ(vuosi; kuukausi; päivä)  vuosi:  Palautettavaan arvoon sisällytettävä vuosi. vuosi on numeroarvo. Arvoa ei muunneta. Kun määrität 10, käytetään vuotta 10, ei vuotta 1910 eikä 2010.  kuukausi:  Palautettavaan arvoon sisällytettävä kuukausi. kuukausi on luku ja sen tulisi olla 1 ja 12 välillä.  päivä:  Palautettavaan arvoon sisällytettävä päivä. päivä on numeroarvo ja sen tulisi olla 1 ja kuukaudessa olevien päivien enimmäismäärän välillä. Esimerkkejä Jos A1 sisältää 2014, A2 sisältää 11 ja A3 sisältää 10: =PÄIVÄMÄÄRÄ(A1; A2; A3) palauttaa 10.11.2014, joka esitetään solun nykyisen muodon mukaisesti. =PÄIVÄMÄÄRÄ(A1; A3; A2) palauttaa 11.10.2014. =PÄIVÄMÄÄRÄ(2012; 2; 14) palauttaa 14.2.2012. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KESTO” sivulla 67 ”AIKA” sivulla 55 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 PÄIVÄYSEROTUS PÄIVÄYSEROTUS-funktio palauttaa kahden päiväyksen välisten päivien, kuukausien tai vuosien lukumäärän. PÄIVÄYSEROTUS(aloitus-päiväys; päättymis-päiväys; laskentatapa)  aloitus-päiväys:  Alkamispäivä. aloitus-päiväys on päiväys/aika-arvo.  päättymis-päiväys:  Päättymispäivä. päättymis-päiväys on päiväys/aika-arvo.  laskentatapa:  Määrittelee miten aikaero ilmaistaan ja kuinka eri vuosien tai kuukausien päivämääriä käsitellään. ”PV”:  Laskee päivien määrän aloitus- ja päättymispäivien välillä. ”KK”:  Laskee kuukausien määrän aloitus- ja päättymispäivien välillä. ”V”:  Laskee vuosien määrän aloitus- ja päättymispäivien välillä. ”KKPV”:  Laskee päivät aloitus- ja päättymispäivien välillä ohittaen kuukaudet ja vuodet. Päättymis-päiväyksen kuukautta pidetään aloitus-päiväyksen kuukautena. Jos aloituspäivä on päättymispäivän jälkeen, laskenta alkaa päättymispäivästä, jota pidetään edellisen kuukauden samana päiväyksenä. Päättymis-päiväyksen vuotta käytetään karkausvuosien tarkistamiseen. ”VKK”:  Laskee kokonaisten kuukausien määrän aloitus- ja päättymispäivien välillä ohittaen vuodet. Jos aloituskuukausi/päivä on ennen päättymiskuukautta/päivää, päiväyksiä pidetään saman vuoden päiväyksinä. Jos aloituskuukausi/päivä on päättymiskuukauden/päivän jälkeen, päiväyksiä käsitellään peräkkäisten vuosien päiväyksinä. ”VPV”:  Laskee päivien määrän aloitus- ja päättymispäivien välillä ohittaen vuodet. Jos aloituskuukausi/päivä on ennen päättymiskuukautta/päivää, päiväyksiä pidetään saman vuoden päiväyksinä. Jos aloituskuukausi/päivä on päättymiskuukauden/ päivän jälkeen, päiväyksiä käsitellään peräkkäisten vuosien päiväyksinä. 44 Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot 45 Esimerkkejä Jos A1 sisältää päiväys/aika-arvon 6.4.88 ja A2 sisältää päiväys/aika-arvon 30.10.06: =PÄIVÄYSEROTUS(A1; A2; ”PV”) palauttaa 6781, eli 6. huhtikuuta 1988 ja 30. lokakuuta 2006 välisten päivien määrän. =PÄIVÄYSEROTUS(A1; A2; ”KK”) palauttaa 222, eli 6. huhtikuuta 1988 ja 30. lokakuuta 2006 välisten kokonaisten kuukausien määrän. =PÄIVÄYSEROTUS(A1; A2; ”V”) palauttaa 18, eli 6. huhtikuuta 1988 ja 30. lokakuuta 2006 välisten kokonaisten vuosien määrän. =PÄIVÄYSEROTUS(A1; A2; ”KKPV”) palauttaa 24, eli saman kuukauden 6. ja 30. päivän välisten päivien määrän. =PÄIVÄYSEROTUS(A1; A2; ”VKK”) palauttaa 6, eli saman vuoden huhtikuun ja lokakuun välisten kuukausien määrän. =PÄIVÄYSEROTUS(A1; A2; ”VPV”) palauttaa 207, eli saman vuoden 6. huhtikuuta ja 30. lokakuuta välisten päivien määrän. =PÄIVÄYSEROTUS(”06.04.1988”; NYT(); ”V”) & ” vuotta, ” & PÄIVÄYSEROTUS(”06.04.1988”; NYT(); ”VKK”) & ” kuukautta ja ” & PÄIVÄYSEROTUS(”06.04.1988”; NYT(); ”KKPV”) & ” päivää” palauttaa 6. huhtikuuta 1988 syntyneen henkilön nykyisen iän. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄT360” sivulla 48 ”TYÖPÄIVÄT” sivulla 53 ”NYT” sivulla 54 ”VUOSI.OSA” sivulla 60 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 PÄIVÄYSARVO PÄIVÄYSARVO-funktio muuntaa päiväysmerkkijonon ja palauttaa päiväys/ aika-arvon. Tämä funktio on sisällytetty yhteensopivuuden vuoksi muiden taulukkolaskentaohjelmien kanssa. PÄIVÄYSARVO(päiväys-teksti)  päiväys-teksti Muunnettava päiväysmerkkijono. päiväys-teksti on merkkijonoarvo. Sen on oltava lainausmerkeissä oleva päiväys tai päiväys/aika-arvo. Jos päiväys-teksti ei ole oikea päiväys, palautetaan virhe. Esimerkkejä Jos solu B1 sisältää päiväys/aika-arvon 2. elokuuta 1979 06.30.00 ja solu C1 sisältää merkkijonon 16.10.2008: =PÄIVÄYSARVO(B1) palauttaa 2.8.1979, ja sitä käsitellään päiväysarvona, jos sihen viitataan muissa kaavoissa. Arvo palautetaan nykyisen solumuodon mukaisesti muotoiltuna. Arvon Automaattinen mukaisesti muotoiltu solu käyttää Järjestelmäasetuksissa valittua päiväysmuotoa (etsi Järjestelmäasetukset-ikkunassa hakusanoilla ”päiväys” tai ”päivämäärä”). =PÄIVÄYSARVO(A1; A3; A2) palauttaa 16.10.2008. =PÄIVÄYSARVO("29.12.1974") palauttaa 29.12.1974. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄMÄÄRÄ” sivulla 43 ”AIKA” sivulla 55 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 PÄIVÄ PÄIVÄ-funktio palauttaa kuukaudenpäivän annetulle päiväys/aika-arvolle. PÄIVÄ(päiväys)  päiväys:  Päivämäärä, jota funktion tulisi käyttää. päiväys on päiväys/aika-arvo. Tämä funktio ohittaa aikaosuuden. Esimerkkejä =PÄIVÄ(”6.4.88 23.59.22”) palauttaa 6. =PÄIVÄ(“12.5.2009”) palauttaa 12. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: 46 Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot 47 ”PÄIVÄ.NIMI” sivulla 47 ”TUNTI” sivulla 50 ”MINUUTTI” sivulla 51 ”KUUKAUSI” sivulla 52 ”SEKUNNIT” sivulla 54 ”VUOSI” sivulla 60 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 PÄIVÄ.NIMI PÄIVÄ.NIMI-funktio palauttaa viikonpäivän nimen päiväys/aika-arvosta tai numerosta. Päivä 1 on sunnuntai. PÄIVÄ.NIMI(päiväys-luku)  päiväys-luku Haluttu viikonpäivä. päiväys-luku on päiväys/aika-arvo tai numeroarvo 1 ja 7 välillä. Jos päiväys-luvulla on desimaaliosuus, se jätetään huomioimatta. Esimerkkejä Jos B1 sisältää päiväys/aika-arvon 2. elokuuta 1979 06.30.00, C1 sisältää merkkijonon 16.10.2008 ja D1 sisältää 6: =PÄIVÄ.NIMI(B1) palauttaa torstain. =PÄIVÄ.NIMI(C1) palauttaa torstain. =PÄIVÄ.NIMI(D1) palauttaa perjantain. =PÄIVÄ("29.12.1974") palauttaa sunnuntain. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄ” sivulla 46 ”KUUKAUSI.NIMI” sivulla 52 ”VIIKONPÄIVÄ” sivulla 57 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 PÄIVÄT360 PÄIVÄT360-funktio palauttaa kahden päiväyksen välisten päivien lukumäärän perustuen kahteentoista 30 päivän kuukauteen ja 360 päivän vuoteen. PÄIVÄT360(aloitus-päiväys; päättymis-päiväys; käytä euro-menetelmää)  aloitus-päiväys:  Alkamispäivä. aloitus-päiväys on päiväys/aika-arvo.  päättymis-päiväys:  Päättymispäivä. päättymis-päiväys on päiväys/aika-arvo.  käytä euro-menetelmää:  Valinnainen arvo, joka määrittelee käytetäänkö NASD- vai eurooppalaista menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. NASD-menetelmä (0, EPÄTOSI tai jätetty pois):  Käytä NASD-tapaa päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. EURO-menetelmä (1 tai TOSI):  Käytä eurooppalaista tapaa päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. Esimerkkejä =PÄIVÄT360(”20.12.2008”; ”31.3.2009”) palauttaa 101pv. =PÄIVÄT360(”27.2.2008”; ”31.3.2009”;0) palauttaa 394pv. =PÄIVÄT360(”27.2.2008”; ”31.3.2009”;1) palauttaa 393pv käyttäen eurooppalaista laskentatapaa. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄYSEROTUS” sivulla 44 ”TYÖPÄIVÄT” sivulla 53 ”VUOSI.OSA” sivulla 60 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 48 Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot 49 PÄIVÄ.KUUKAUSI PÄIVÄ.KUUKAUSI-funktio palauttaa päiväyksen, joka on tietty määrä kuukausia annetun päiväyksen jälkeen tai sitä ennen. PÄIVÄ.KUUKAUSI(aloitus-päiväys; kuukausisiirtymä)  aloitus-päiväys:  Alkamispäivä. aloitus-päiväys on päiväys/aika-arvo.  kuukausisiirtymä Kuukausien määrä alkamispäivää ennen tai jälkeen. kuukausisiirtymä on numeroarvo. Negatiivista kuukausisiirtymää käytetään aloituspäivää edeltävien kuukausien määrän määrittämiseen ja positiivista kuukausisiirtymää käytetään aloituspäivän jälkeisten kuukausien määrän määrittämiseen. Esimerkkejä =PÄIVÄ.KUUKAUSI(”15.1.2000”; 1) palauttaa 15.2.2000, sama päiväys kuukautta myöhemmin. =PÄIVÄ.KUUKAUSI(”15.1.2000”; -24) palauttaa 15.1.1998, sama päiväys 24 kuukautta aikaisemmin. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KUUKAUSI.LOPPU” sivulla 49 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KUUKAUSI.LOPPU KUUKAUSI.LOPPU-funktio palauttaa päiväyksen, joka on kuukauden viimeinen päivä tietty määrä kuukausia annetun päiväyksen jälkeen tai sitä ennen. KUUKAUSI.LOPPU(aloitus-päiväys; kuukausisiirtymä)  aloitus-päiväys:  Alkamispäivä. aloitus-päiväys on päiväys/aika-arvo.  kuukausisiirtymä Kuukausien määrä alkamispäivää ennen tai jälkeen. kuukausisiirtymä on numeroarvo. Negatiivista kuukausisiirtymää käytetään aloituspäivää edeltävien kuukausien määrän määrittämiseen ja positiivista kuukausisiirtymää käytetään aloituspäivän jälkeisten kuukausien määrän määrittämiseen. Esimerkkejä =KUUKAUSI.LOPPU(”15.5.2010”; 5) palauttaa 31. lokakuuta 2010, kuukauden viimeisen päivän viisi kuukautta toukokuun 2010 jälkeen. =KUUKAUSI.LOPPU(”15.5.2010”; -5) palauttaa 31. joulukuuta 2009, kuukauden viimeisen päivän viisi kuukautta ennen toukokuuta 2010. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄ.KUUKAUSI” sivulla 49 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 TUNTI TUNTI-funktio palauttaa tunnin annetulle päiväys/aika-arvolle. TUNTI(aika)  aika:  Aika, jota funktion tulisi käyttää. aika on päiväys/aika-arvo. Tämä funktio ohittaa päiväysosuuden. Käyttöohjeita  Palautettu tunti on 24 tunnin muodossa. Esimerkkejä =TUNTI(NYT()) palauttaa päivän nykyisen tunnin. =TUNTI(”6.4.99 11.59.22”) palauttaa 11. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄ” sivulla 46 ”MINUUTTI” sivulla 51 ”KUUKAUSI” sivulla 52 ”SEKUNNIT” sivulla 54 ”VUOSI” sivulla 60 50 Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot 51 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 MINUUTTI MINUUTTI-funktio palauttaa minuutit annetulle päiväys/aika-arvolle. MINUUTTI(aika)  aika:  Aika, jota funktion tulisi käyttää. aika on päiväys/aika-arvo. Tämä funktio ohittaa päiväysosuuden. Esimerkki =MINUUTTI(”6.4.88 11.59.22”) palauttaa 59. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄ” sivulla 46 ”TUNTI” sivulla 50 ”KUUKAUSI” sivulla 52 ”SEKUNNIT” sivulla 54 ”VUOSI” sivulla 60 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KUUKAUSI KUUKAUSI-funktio palauttaa kuukauden annetulle päiväys/aika-arvolle. KUUKAUSI(päiväys)  päiväys:  Päivämäärä, jota funktion tulisi käyttää. päiväys on päiväys/aika-arvo. Tämä funktio ohittaa aikaosuuden. Esimerkki =KUUKAUSI(”6. huhtikuuta 1988 11.59.22”) palauttaa 4. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄ” sivulla 46 ”TUNTI” sivulla 50 ”MINUUTTI” sivulla 51 ”KUUKAUSI.NIMI” sivulla 52 ”SEKUNNIT” sivulla 54 ”VUOSI” sivulla 60 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KUUKAUSI.NIMI KUUKAUSI.NIMI-funktio palauttaa kuukauden nimen numerosta. Kuukausi 1 on tammikuu. KUUKAUSI.NIMI(kuukausiluku)  kuukausiluku:  Haluttu kuukausi. kuukausiluku on numeroarvo ja sen on oltava 1 ja 12 välillä. Jos kuukausiluvulla on desimaaliosuus, se jätetään huomioimatta. Esimerkkejä =KUUKAUSI.NIMI(9) palauttaa syyskuun. =KUUKAUSI.NIMI(6) palauttaa kesäkuun. 52 Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot 53 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄ.NIMI” sivulla 47 ”KUUKAUSI” sivulla 52 ”VIIKONPÄIVÄ” sivulla 57 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 TYÖPÄIVÄT TYÖPÄIVÄT-funktio palauttaa kahden päiväyksen välisten työpäivien lukumäärän. Työpäiviin eivät sisälly viikonloput eivätkä muut määritellyt päivät. TYÖPÄIVÄT(aloitus-päiväys; päättymis-päiväys; ohita päiväykset)  aloitus-päiväys:  Alkamispäivä. aloitus-päiväys on päiväys/aika-arvo.  päättymis-päiväys:  Päättymispäivä. päättymis-päiväys on päiväys/aika-arvo.  ohita päiväykset:  Valinnainen päivämääräjoukko, jota ei sisällytetä määrään. ohita päiväykset on joukko päiväys/aika-arvoja. Esimerkki =TYÖPÄIVÄT(”1.11.2009”; ”30.11.2009”; {”11.11.2009”;”26.11.2009”}) palauttaa 19pv, marraskuun 2009 työpäivien määrän poislukien viikonloput ja kaksi erikseen määriteltyä arkipyhää. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄYSEROTUS” sivulla 44 ”PÄIVÄT360” sivulla 48 ”TYÖPÄIVÄ” sivulla 59 ”VUOSI.OSA” sivulla 60 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 NYT NYT-funktio palauttaa nykyisen päiväys/aika-arvon järjestelmäkellosta. NYT() Käyttöohjeita  NYT-funktiolla ei ole argumentteja. Sinun on kuitenkin lisättävä sulut: =NYT(). Esimerkki =NYT() palauttaa 4.10.2008 10.47, jos tiedosto on päivitetty 4. lokakuuta 2008 klo 10.47. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”TÄNÄÄN” sivulla 56 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 SEKUNNIT SEKUNNIT-funktio palauttaa sekunnit annetulle päiväys/aika-arvolle. SEKUNNIT(aika)  aika:  Aika, jota funktion tulisi käyttää. aika on päiväys/aika-arvo. Tämä funktio ohittaa päiväysosuuden. Esimerkki =SEKUNNIT(”6.4.88 11.59.22”) palauttaa 22. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄ” sivulla 46 54 Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot 55 ”TUNTI” sivulla 50 ”MINUUTTI” sivulla 51 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 AIKA AIKA-funktio muuntaa erilliset arvot tunneille, minuuteille ja sekunneille päiväys/aikaarvoon. AIKA(tuntia; minuuttia; sekuntia)  tuntia:  Palautettavaan arvoon sisällytettävät tunnit. tuntia on numeroarvo. Jos tuntiluvulla on desimaaliosuus, se jätetään huomioimatta.  minuuttia:  Palautettavaan arvoon sisällytettävät minuutit. minuuttia on numeroarvo. Jos minuuttiluvulla on desimaaliosuus, se jätetään huomioimatta.  sekuntia:  Palautettavaan arvoon sisällytettävät sekunnit. sekuntia on numeroarvo. Jos sekuntiluvulla on desimaaliosuus, se jätetään huomioimatta. Käyttöohjeita  Voit määritellä tunti-, minuutti- ja sekuntiarvoja, jotka ovat suurempia kuin 24, 60 ja 60. Jos tunnit, minuutit ja sekunnit ovat yhteensä yli 24 tuntia, summasta vähennetään 24 tuntia toistuvasti, kunnes arvo on alle 24 tuntia. Esimerkkejä =AIKA(12; 0; 0) palauttaa 0.00. =AIKA(16; 45; 30) palauttaa 16.45. =AIKA(0; 900; 0) palauttaa 15.00. =AIKA(60; 0; 0) palauttaa 0.00. =AIKA(4,25; 0; 0) palauttaa 4.00. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄMÄÄRÄ” sivulla 43 ”PÄIVÄYSARVO” sivulla 45 ”KESTO” sivulla 67 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 AIKA_ARVO AIKA_ARVO-funktio palauttaa ajan desimaalilukuna 24 tunnin vuorokaudesta annetusta päiväys/aika-arvosta tai merkkijonosta. AIKA_ARVO(aika)  aika:  Aika, jota funktion tulisi käyttää. aika on päiväys/aika-arvo. Tämä funktio ohittaa päiväysosuuden. Esimerkkejä =AIKA_ARVO(”6.4.88 12.00”) palauttaa 0,5 (keskipäivä on puolet vuorokaudesta). =AIKA_ARVO(”12.00.59”) palauttaa 0,5007 (pyöristetty neljän desimaalin tarkkuuteen). =AIKA_ARVO(”21.00”) palauttaa 0,875 (21 tuntia tai klo 21.00 jaettuna 24:llä). Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 TÄNÄÄN TÄNÄÄN-funktio palauttaa nykyisen järjestelmäpäiväyksen. Aika on asetettu klo 12:een. TÄNÄÄN() Käyttöohjeita  TÄNÄÄN-funktiolla ei ole argumentteja. Sinun on kuitenkin lisättävä sulut: =TÄNÄÄN().  Esitettyä päivämäärää päivitetään aina, kun tiedosto avataan tai sitä muutetaan. 56 Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot 57  Voit käyttää NYT-funktiota nykyisen päiväyksen ja kellonajan saamiseen ja solun muotoilemiseen siten, että se näyttää molemmat. Esimerkki =TÄNÄÄN() palauttaa 6. huhtikuuta 2008, jos se on laskettu 6. huhtikuuta 2008. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”NYT” sivulla 54 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 VIIKONPÄIVÄ VIIKONPÄIVÄ-funktio palauttaa numeron, joka on annetun päiväyksen viikonpäivä. VIIKONPÄIVÄ(päiväys; ensimmäinen päivä)  päiväys:  Päivämäärä, jota funktion tulisi käyttää. päiväys on päiväys/aika-arvo. Tämä funktio ohittaa aikaosuuden.  ensimmäinen päivä:  Valinnainen arvo, joka määrittelee päivien numeroinnin. Sunnuntai on 1 (1 tai jätetty pois):  Sunnuntai on viikon ensimmäinen päivä (päivä 1) ja lauantai on päivä 7. Maanantai on 1 (2):  Maanantai on viikon ensimmäinen päivä (päivä 1) ja sunnuntai on päivä 7. Maanantai on 0 (3):  Maanantai on viikon ensimmäinen päivä (päivä 0) ja sunnuntai on päivä 6. Esimerkkejä =VIIKONPÄIVÄ(”6. huhtikuuta 1988”; 1) palauttaa 4 (keskiviikko, neljäs päivä, jos lasketaan siten, että sunnuntai on päivä 1). =VIIKONPÄIVÄ(”6. huhtikuuta 1988”) palauttaa saman arvon kuin edellisessä esimerkissä (käytetään numerointimallia 1, jos numerointimalliargumenttia ei ole määritelty). =VIIKONPÄIVÄ(”6. huhtikuuta 1988”; 2) palauttaa 3 (keskiviikko, kolmas päivä, jos lasketaan siten, että sunnuntai on päivä 1). =VIIKONPÄIVÄ(”6. huhtikuuta 1988”; 3) palauttaa 2 (keskiviikko, toinen päivä, jos lasketaan siten, että sunnuntai on päivä 0). Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄ.NIMI” sivulla 47 ”KUUKAUSI.NIMI” sivulla 52 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 VIIKKONRO VIIKKONRO-funktio palauttaa vuoden viikkonumeron annetulle päiväykselle. VIIKKONRO(päiväys; ensimmäinen päivä)  päiväys:  Päivämäärä, jota funktion tulisi käyttää. päiväys on päiväys/aika-arvo. Tämä funktio ohittaa aikaosuuden.  ensimmäinen päivä:  Valinnainen arvo, joka määrittelee alkaako viikko sunnuntaina vai maanantaina. Sunnuntai on 1 (1 tai jätetty pois):  Sunnuntai on viikon ensimmäinen päivä (päivä 1) ja lauantai on päivä 7. Maanantai on 1 (2):  Maanantai on viikon ensimmäinen päivä (päivä 1) ja sunnuntai on päivä 7. Esimerkki =VIIKKONRO(”12.7.2009”;1) palauttaa 29. =VIIKKONRO(”12.7.2009”;2) palauttaa 28. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄ” sivulla 46 ”TUNTI” sivulla 50 ”MINUUTTI” sivulla 51 ”KUUKAUSI” sivulla 52 ”SEKUNNIT” sivulla 54 58 Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot 59 ”VUOSI” sivulla 60 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 TYÖPÄIVÄ TYÖPÄIVÄ-funktio palauttaa päiväyksen, joka on annettu määrä työpäiviä annetun päiväyksen jälkeen tai sitä ennen. Työpäiviin eivät sisälly viikonloput eivätkä muut erikseen määritellyt arkipyhät. TYÖPÄIVÄ(päiväys, työpäivät, ohita päiväykset)  päiväys:  Päivämäärä, jota funktion tulisi käyttää. päiväys on päiväys/aika-arvo. Tämä funktio ohittaa aikaosuuden.  työpäivät:  Työpäivien määrä ennen tai jälkeen annetun päivämäärän. työpäivät on numeroarvo. Se on positiivinen, jos haluttu päiväys on päiväyksen jälkeen ja negatiivinen, jos haluttu päiväys on ennen päiväystä.  ohita päiväykset:  Valinnainen päivämääräjoukko, jota ei sisällytetä määrään. ohita päiväykset on joukko päiväys/aika-arvoja. Esimerkki =TYÖPÄIVÄ(”1.11.2009”; 20; {”11.11.2009”;”26.11.2009”}) palauttaa 1. joulukuuta 2009, työpäivän, joka on 20 päivää 1. marraskuuta 2009 jälkeen, kun jätetään huomioimatta viikonloput ja kaksi erikseen määriteltyä arkipyhää. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”TYÖPÄIVÄT” sivulla 53 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 VUOSI VUOSI-funktio palauttaa vuoden annetulle päiväys/aika-arvolle. VUOSI(päiväys)  päiväys:  Päivämäärä, jota funktion tulisi käyttää. päiväys on päiväys/aika-arvo. Tämä funktio ohittaa aikaosuuden. Esimerkkejä =VUOSI(”6. huhtikuuta 2008”) palauttaa 2008. =VUOSI(NYT()) palauttaa 2009, kun arviointi tehdään 4. kesäkuuta 2009. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄ” sivulla 46 ”TUNTI” sivulla 50 ”MINUUTTI” sivulla 51 ”KUUKAUSI” sivulla 52 ”SEKUNNIT” sivulla 54 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 VUOSI.OSA VUOSI.OSA-funktio etsii vuoden desimaaliluvun, jota edustaa kahden päiväyksen välisten kokonaisten päivien määrä. VUOSI.OSA(aloitus-päiväys; päättymis-päiväys; päivien laskentaperuste)  aloitus-päiväys:  Alkamispäivä. aloitus-päiväys on päiväys/aika-arvo.  päättymis-päiväys:  Päättymispäivä. päättymis-päiväys on päiväys/aika-arvo.  päivien laskentaperuste:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee laskennassa käytettävien päivien määrän kuukaudessa ja vuodessa. 30/360 (0 tai jätetty pois):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen NASD-menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. 60 Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot Luku 3 Päiväys- ja aikafunktiot 61 todellinen/todellinen (1):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, jokaisen vuoden todelliset päivät. todellinen/360 (2):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 360 päivää vuodessa. todellinen/365 (3):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 365 päivää vuodessa. 30E/360 (4):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen eurooppalaista menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle (eurooppalainen 30/360). Esimerkkejä =VUOSI.OSA(”15.12.2009”; ”30.6.2010”;0) palauttaa 0,541666667. =VUOSI.OSA(”15.12.2009”; ”30.6.2010”;1) palauttaa 0,539726027. =VUOSI.OSA(”15.12.2009”; ”30.6.2010”;2) palauttaa 0,547222222. =VUOSI.OSA(”15.12.2009”; ”30.6.2010”;3) palauttaa 0,539726027. =VUOSI.OSA(”15.12.2009”; ”30.6.2010”;4) palauttaa 0,541666667. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄYSEROTUS” sivulla 44 ”PÄIVÄT360” sivulla 48 ”TYÖPÄIVÄT” sivulla 53 ”Päiväys- ja aikafunktioiden luettelo” sivulla 41 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 62 Kestofunktioiden avulla voidaan käsitellä aikavälejä (kestoja) muuntamalla erilaisia aikajaksoja, kuten tunteja, päiviä ja viikkoja. Kestofunktioiden luettelo iWorkin kestofunktioita voidaan käyttää taulukoiden kanssa. Funktio Kuvaus ”KESTO.PÄIVÄT” (sivu 63) KESTO.PÄIVÄT-funktio muuntaa kestoarvon päiviksi. ”KESTO.TUNNIT” (sivu 63) KESTO.TUNNIT-funktio muuntaa kestoarvon tunneiksi. ”KESTO.MILLISEKUNNIT” (sivu 64) KESTO.MILLISEKUNNIT-funktio muuntaa kestoarvon millisekunneiksi. ”KESTO.MINUUTIT” (sivu 65) KESTO.MINUUTIT-funktio muuntaa kestoarvon minuuteiksi. ”KESTO.SEKUNNIT” (sivu 65) KESTO.SEKUNNIT-funktio muuntaa kestoarvon sekunneiksi. ”KESTO.VIIKOT” (sivu 66) KESTO.VIIKOT-funktio muuntaa kestoarvon viikoiksi. ”KESTO” (sivu 67) KESTO-funktio yhdistää erilliset viikkojen, päivien, tuntien, minuuttien, sekuntien ja millisekuntien arvot ja palauttaa kestoarvon. ”RIISU.KESTO” (sivu 68) RIISU.KESTO-funktio arvioi annetun arvon ja palauttaa joko päivien määrän (mikäli kestoarvo) tai annetun arvon. Tämä funktio on sisällytetty yhteensopivuuden vuoksi muiden taulukkolaskentaohjelmien kanssa. Kestofunktiot 4 Luku 4 Kestofunktiot 63 KESTO.PÄIVÄT KESTO.PÄIVÄT-funktio muuntaa kestoarvon päiviksi. KESTO.PÄIVÄT(kesto)  kesto:  Muunnettavan ajan pituus. kesto on kestoarvo. Esimerkkejä =KESTO.PÄIVÄT(”2vk 3pv 2t 10m 0s 5ms”) palauttaa 17,09027784. =KESTO.PÄIVÄT(”10.0.13.00.05.500”) palauttaa 70,5417302. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KESTO.TUNNIT” sivulla 63 ”KESTO.MILLISEKUNNIT” sivulla 64 ”KESTO.MINUUTIT” sivulla 65 ”KESTO.SEKUNNIT” sivulla 65 ”KESTO.VIIKOT” sivulla 66 ”Kestofunktioiden luettelo” sivulla 62 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KESTO.TUNNIT KESTO.TUNNIT-funktio muuntaa kestoarvon tunneiksi. KESTO.TUNNIT(kesto)  kesto:  Muunnettavan ajan pituus. kesto on kestoarvo. Esimerkkejä =KESTO.TUNNIT(”2vk 3pv 2t 10m 0s 5ms”) palauttaa 410,1666681. =KESTO.TUNNIT(”10.0.13.00.05.500”) palauttaa 1693,001528. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KESTO.PÄIVÄT” sivulla 63 ”KESTO.MILLISEKUNNIT” sivulla 64 ”KESTO.MINUUTIT” sivulla 65 ”KESTO.SEKUNNIT” sivulla 65 ”KESTO.VIIKOT” sivulla 66 ”Kestofunktioiden luettelo” sivulla 62 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KESTO.MILLISEKUNNIT KESTO.MILLISEKUNNIT-funktio muuntaa kestoarvon millisekunneiksi. KESTO.MILLISEKUNNIT(kesto)  kesto:  Muunnettavan ajan pituus. kesto on kestoarvo. Esimerkkejä =KESTO.MILLISEKUNNIT(”2vk 3pv 2t 10m 0s 5ms”) palauttaa 1476600005. =KESTO.MILLISEKUNNIT(”10.0.13.00.05.500”) palauttaa 6094805500. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KESTO.PÄIVÄT” sivulla 63 ”KESTO.TUNNIT” sivulla 63 ”KESTO.MINUUTIT” sivulla 65 ”KESTO.SEKUNNIT” sivulla 65 ”KESTO.VIIKOT” sivulla 66 ”Kestofunktioiden luettelo” sivulla 62 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 64 Luku 4 Kestofunktiot Luku 4 Kestofunktiot 65 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KESTO.MINUUTIT KESTO.MINUUTIT-funktio muuntaa kestoarvon minuuteiksi. KESTO.MINUUTIT(kesto)  kesto:  Muunnettavan ajan pituus. kesto on kestoarvo. Esimerkkejä =KESTO.MINUUTIT(”2vk 3pv 2t 10m 0s 5ms”) palauttaa 24610,0000833333. =KESTO.MINUUTIT(”10.0.13.00.05.500”) palauttaa 101580,091666667. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KESTO.PÄIVÄT” sivulla 63 ”KESTO.TUNNIT” sivulla 63 ”KESTO.MILLISEKUNNIT” sivulla 64 ”KESTO.SEKUNNIT” sivulla 65 ”KESTO.VIIKOT” sivulla 66 ”Kestofunktioiden luettelo” sivulla 62 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KESTO.SEKUNNIT KESTO.SEKUNNIT-funktio muuntaa kestoarvon sekunneiksi. KESTO.SEKUNNIT(kesto)  kesto:  Muunnettavan ajan pituus. kesto on kestoarvo. Esimerkkejä =KESTO.SEKUNNIT(”2vk 3pv 2t 10m 0s 5ms”) palauttaa 1476600,005. =KESTO.SEKUNNIT(”10.0.13.00.05.500”) palauttaa 6094805,5. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KESTO.PÄIVÄT” sivulla 63 ”KESTO.TUNNIT” sivulla 63 ”KESTO.MILLISEKUNNIT” sivulla 64 ”KESTO.MINUUTIT” sivulla 65 ”KESTO.VIIKOT” sivulla 66 ”Kestofunktioiden luettelo” sivulla 62 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KESTO.VIIKOT KESTO.VIIKOT-funktio muuntaa kestoarvon viikoiksi. KESTO.VIIKOT(kesto)  kesto:  Muunnettavan ajan pituus. kesto on kestoarvo. Esimerkkejä =KESTO.VIIKOT(”2vk 3pv 2t 10m 0s 5ms”) palauttaa 2,44146826223545. =KESTO.VIIKOT(”10.0.13.00.05.500”) palauttaa 10,0773900462963. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KESTO.PÄIVÄT” sivulla 63 ”KESTO.TUNNIT” sivulla 63 ”KESTO.MILLISEKUNNIT” sivulla 64 ”KESTO.MINUUTIT” sivulla 65 ”KESTO.SEKUNNIT” sivulla 65 ”Kestofunktioiden luettelo” sivulla 62 ”Arvotyypit” sivulla 34 66 Luku 4 Kestofunktiot Luku 4 Kestofunktiot 67 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KESTO KESTO-funktio yhdistää erilliset viikkojen, päivien, tuntien, minuuttien, sekuntien ja millisekuntien arvot ja palauttaa kestoarvon. KESTO(viikkoa, päivää, tuntia, minuuttia, sekuntia, millisekuntia)  viikkoa:  Viikkojen määrää kuvaava arvo. viikkoa on numeroarvo.  päivää:  Valinnainen päivien määrää kuvaava arvo. päivää on numeroarvo.  tuntia:  Valinnainen tuntien määrää kuvaava arvo. tuntia on numeroarvo.  minuuttia:  Valinnainen minuuttien määrää kuvaava arvo. minuuttia on numeroarvo.  sekuntia:  Valinnainen sekuntien määrää kuvaava arvo. sekuntia on numeroarvo.  millisekuntia:  Valinnainen millisekuntien määrää kuvaava arvo. millisekuntia on numeroarvo. Käyttöohjeita  Argumentti, joka on 0, voidaan ohittaa, mutta pilkku on lisättävä, jos muita arvoja lisätään. Esimerkiksi, =KESTO(; ; 12; 3) palauttaisi kestoarvon 12h 3m (12 tuntia ja 3 minuuttia).  Negatiiviset arvot ovat sallittuja. Esimerkiksi, =KESTO(0; 2; -24) palauttaisi keston 1 päivä (2 päivää vähennettynä 24 tunnilla). Esimerkkejä =KESTO(1) palauttaa 1vk (1 viikko). =KESTO(;;1) palauttaa 1t (1 tunti). =KESTO(1,5) palauttaa 1vk 3pv 12t (1 viikko, 3 päivää, 12 tuntia tai 1,5 viikkoa). =KESTO(3; 2; 7; 10; 15,3505) palauttaa 3vk 2pv 7t 10m 15s 350ms (3 viikkoa, 2 päivää, 7 tuntia , 10 minuuttia, 15 sekuntia, 350 millisekuntia). Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”PÄIVÄMÄÄRÄ” sivulla 43 ”AIKA” sivulla 55 ”Kestofunktioiden luettelo” sivulla 62 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 RIISU.KESTO RIISU.KESTO-funktio arvioi annetun arvon ja palauttaa joko päivien määrän (mikäli kestoarvo) tai annetun arvon. Tämä funktio on sisällytetty yhteensopivuuden vuoksi muiden taulukkolaskentaohjelmien kanssa. RIISU.KESTO(mikä tahansa -arvo)  mikä tahansa -arvo:  Arvo. mikä tahansa -arvo voi sisältää minkä tyyppisen arvon tahansa. Käyttöohjeita  Jos mikä tahansa -arvo on kestoarvo, tulos on sama kuin KESTO.PÄIVÄT-funktiossa. Muussa tapauksessa palautetaan mikä tahansa -arvo.  Tämä funktio saatetaan lisätä automaattisesti, kun Numbers ’08 -dokumentti päivitetään tai kun Excel- tai AppleWorks-dokumentti tuodaan. Se poistetaan dokumenteista, jotka tallennetaan Numbers ’08- tai Excel-muodossa. Esimerkkejä =RIISU.KESTO(”1vk”) palauttaa 7, mikä vastaa yhtä viikkoa päivinä. =RIISU.KESTO(12) palauttaa 12. Koska se ei ollut kestoarvo, se palautetaan. =RIISU.KESTO (”abc”) palauttaa ”abc”. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”Kestofunktioiden luettelo” sivulla 62 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 68 Luku 4 Kestofunktiot 69 Tekniset funktiot auttavat sinua laskemaan joitakin yleisiä teknisiä arvoja ja muuntamaan eri kantalukujen välillä. Teknisten funktioiden luettelo iWork tarjoaa seuraavat tekniset funktiot taulukoiden kanssa käytettäviksi. Funktio Kuvaus ”KANNASTA.10LUKU” (sivu 70) KANNASTA.10LUKU-funktio muuntaa määritellyssä kannassa olevan numeron kymmenkantaiseksi. ”BESSELJ” (sivu 71) BESSELJ-funktio palauttaa Besselin funktion Jn(x). ”BESSELY” (sivu 72) BESSELY-funktio palauttaa Besselin funktion Yn(x). ”BINDES” (sivu 73) BINDES-funktio muuntaa binääriluvun vastaavaksi desimaaliluvuksi. ”BINHEKSA” (sivu 73) BINHEKSA-funktio muuntaa binääriluvun vastaavaksi heksadesimaaliluvuksi. ”BINOKT” (sivu 74) BINOKT-funktio muuntaa binääriluvun vastaavaksi oktaaliluvuksi. ”MUUNNA” (sivu 75) MUUNNA-funktio muuntaa numeron yhdestä mittajärjestelmästä vastaavaksi arvoksi toisessa mittajärjestelmässä. ”DESBIN” (sivu 80) DESBIN-funktio muuntaa desimaaliluvun vastaavaksi binääriluvuksi. ”DESHEKSA” (sivu 81) DESHEKSA-funktio muuntaa desimaaliluvun vastaavaksi heksadesimaaliluvuksi. ”DESOKT” (sivu 82) DESOKT-funktio muuntaa desimaaliluvun vastaavaksi oktaaliluvuksi. ”SAMA.ARVO” (sivu 83) SAMA.ARVO-funktio määrittää, ovatko kaksi arvoa täsmälleen samat. ”VIRHEFUNKTIO” (sivu 84) VIRHEFUNKTIO-funktio palauttaa kahden arvon välillä integroidun virhefunktion. Tekniset funktiot 5 Funktio Kuvaus ”VIRHEFUNKTIO.KOMPLEMENTTI” (sivu 84) VIRHEFUNKTIO.KOMPLEMENTTI-funktio palauttaa komplementti-VIRHEFUNKTIO-funktion integroituna annetun alarajan ja äärettömän välillä. ”RAJA” (sivu 85) RAJA-funktio määrittää, onko yksi arvo suurempi tai täsmälleen yhtä suuri kuin toinen arvo. ”HEKSABIN” (sivu 86) HEKSABIN-funktio muuntaa heksadesimaaliluvun vastaavaksi binääriluvuksi. ”HEKSADES” (sivu 87) HEKSADES-funktio muuntaa heksadesimaaliluvun vastaavaksi desimaaliluvuksi. ”HEKSAOKT” (sivu 88) HEKSAOKT-funktio muuntaa heksadesimaaliluvun vastaavaksi oktaaliluvuksi. ”10LUKU.KANTAAN” (sivu 89) 10LUKU.KANTAAN-funktio muuntaa kymmenkantaisen numeron määriteltyyn kantaan. ”OKTBIN” (sivu 90) OKTBIN-funktio muuntaa oktaaliluvun vastaavaksi binääriluvuksi. ”OKTDES” (sivu 91) OKTDES-funktio muuntaa oktaaliluvun vastaavaksi desimaaliluvuksi. ”OKTHEKSA” (sivu 91) OKTHEKSA-funktio muuntaa oktaaliluvun vastaavaksi heksadesimaaliluvuksi. KANNASTA.10LUKU KANNASTA.10LUKU-funktio muuntaa määritellyssä kannassa olevan numeron kymmenkantaiseksi. KANNASTA.10LUKU(muunna merkkijono; kantaluku)  muunna merkkijono:  Muunnettavaa lukua kuvaava merkkijono. muunna merkkijono on merkkijonoarvo. Se voi sisältää vain numeroita ja kirjaimia, jotka ovat käytössä muunnettavan numeron lukujärjestelmässä.  kantaluku:  Muunnettavan luvun nykyinen kantaluku. kantaluku on numeroarvo ja sen on oltava välillä 1 ja 36. Käyttöohjeita  Tämä funktio palauttaa numeroarvon ja sitä voidaan käyttää kaavassa, joka sisältää muita numeroarvoja. Jotkin muut taulukkolaskentaohjelmat palauttavat merkkijonoarvon. 70 Luku 5 Tekniset funktiot Luku 5 Tekniset funktiot 71 Esimerkkejä =KANNASTA.10LUKU(”3f”; 16) palauttaa 63. =KANNASTA.10LUKU("1000100"; 2) palauttaa 68. =KANNASTA.10LUKU(”7279”; 8) palauttaa virheen, koska numero ”9” ei ole kelvollinen numero, kun kantaluku on 8. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”BINDES” sivulla 73 ”HEKSADES” sivulla 87 ”10LUKU.KANTAAN” sivulla 89 ”OKTDES” sivulla 91 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 BESSELJ BESSELJ-funktio palauttaa Besselin funktion Jn(x). BESSELJ(mikä tahansa x-arvo; n-arvo)  mikä tahansa x-arvo:  X-arvo, jolla haluat evaluoida funktion. mikä tahansa x-arvo on numeroarvo.  n-arvo:  Funktion järjestys. n-arvo on lukuarvo ja sen on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0. Jos n-arvolla on desimaaliosuus, se jätetään huomioimatta. Esimerkkejä =BESSELJ(25; 3) palauttaa 0,108343081061509. =BESSELJ(25; 3,9) palauttaa myös 0,108343081061509, koska n-arvon desimaaliosuus jätetään huomioimatta. =BESSELJ(-25; 3) palauttaa -0,108343081061509. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”BESSELY” sivulla 72 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 BESSELY BESSELY-funktio palauttaa Besselin funktion Yn(x). BESSELY(pos. x-arvo; n-arvo)  pos. x-arvo:  Positiivinen x-arvo, jolla haluat evaluoida funktion. pos. x-arvo on numeroarvo ja sen on oltava suurempi kuin 0.  n-arvo:  Funktion järjestys. n-arvo on lukuarvo ja sen on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0. Jos n-arvolla on desimaaliosuus, se jätetään huomioimatta. Käyttöohjeita  Tämä Besselin funktion muoto tunnetaan myös nimellä Neumannin funktio. Esimerkkejä =BESSELY(25; 3) palauttaa 0,117924850396893. =BESSELY(25; 3,9) palauttaa myös 0,117924850396893, koska n-arvon desimaaliosuus jätetään huomioimatta. =BESSELY(-25; 3) palauttaa virheen, koska negatiiviset arvot tai nolla eivät ole sallittuja. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”BESSELJ” sivulla 71 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 72 Luku 5 Tekniset funktiot Luku 5 Tekniset funktiot 73 BINDES BINDES-funktio muuntaa binääriluvun vastaavaksi desimaaliluvuksi. BINDES(binaarinen merkkijono; muunna pituus)  binaarinen merkkijono:  Muunnettavaa lukua kuvaava merkkijono. binaarinen merkkijono on merkkijonoarvo. Se voi sisältää vain nollia ja ykkösiä.  muunna pituus:  Valinnainen arvo, joka määrittelee palautettavan luvun vähimmäispituuden. muunna pituus on numeroarvo ja sen on oltava 1 ja 32 välillä. Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 1. Jos se sisällytetään, argumentin muunna merkkijono eteen laitetaan tarvittaessa nollia, jotta se on vähintään niin pitkä kuin on määritelty argumentissa muunna pituus. Esimerkkejä =BINDES(”1001”) palauttaa 9. =BINDES(”100111”; 3) palauttaa 039. =BINDES(101101) palauttaa 45. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”BINHEKSA” sivulla 73 ”BINOKT” sivulla 74 ”DESBIN” sivulla 80 ”HEKSADES” sivulla 87 ”OKTDES” sivulla 91 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 BINHEKSA BINHEKSA-funktio muuntaa binääriluvun vastaavaksi heksadesimaaliluvuksi. BINHEKSA(binaarinen merkkijono; muunna pituus)  binaarinen merkkijono:  Muunnettavaa lukua kuvaava merkkijono. binaarinen merkkijono on merkkijonoarvo. Se voi sisältää vain nollia ja ykkösiä.  muunna pituus:  Valinnainen arvo, joka määrittelee palautettavan luvun vähimmäispituuden. muunna pituus on numeroarvo ja sen on oltava 1 ja 32 välillä. Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 1. Jos se sisällytetään, argumentin muunna merkkijono eteen laitetaan tarvittaessa nollia, jotta se on vähintään niin pitkä kuin on määritelty argumentissa muunna pituus. Käyttöohjeita  Tämä funktio käyttää kahden komplementti -notaatiota, joka perustuu 32 bittiin. Siksi negatiivisten lukujen on aina oltava 8 numeroa pitkiä. Esimerkkejä =BINHEKSA(”100101”) palauttaa 25. =BINHEKSA(”100111”; 3) palauttaa 027. =BINHEKSA(101101) palauttaa 2D. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”BINDES” sivulla 73 ”BINOKT” sivulla 74 ”DESHEKSA” sivulla 81 ”HEKSABIN” sivulla 86 ”OKTHEKSA” sivulla 91 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 BINOKT BINOKT-funktio muuntaa binääriluvun vastaavaksi oktaaliluvuksi. BINOKT(binaarinen merkkijono; muunna pituus)  binaarinen merkkijono:  Muunnettavaa lukua kuvaava merkkijono. binaarinen merkkijono on merkkijonoarvo. Se voi sisältää vain nollia ja ykkösiä. 74 Luku 5 Tekniset funktiot Luku 5 Tekniset funktiot 75  muunna pituus:  Valinnainen arvo, joka määrittelee palautettavan luvun vähimmäispituuden. muunna pituus on numeroarvo ja sen on oltava 1 ja 32 välillä. Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 1. Jos se sisällytetään, argumentin muunna merkkijono eteen laitetaan tarvittaessa nollia, jotta se on vähintään niin pitkä kuin on määritelty argumentissa muunna pituus. Käyttöohjeita  Tämä funktio käyttää kahden komplementti -notaatiota, joka perustuu 32 bittiin. Siksi negatiivisten lukujen on aina oltava 11 numeroa pitkiä. Esimerkkejä =BINOKT(”10011”) palauttaa 23. =BINOKT(”100111”; 3) palauttaa 047. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”BINHEKSA” sivulla 73 ”DESOKT” sivulla 82 ”HEKSAOKT” sivulla 88 ”OKTBIN” sivulla 90 ”BINDES” sivulla 73 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 MUUNNA MUUNNA-funktio muuntaa numeron yhdestä mittajärjestelmästä vastaavaksi arvoksi toisessa mittajärjestelmässä. MUUNNA(muunna luku; yksikkömerkistä; yksikkömerkkiin)  muunna luku:  Muunnettava luku. muunna luku on numeroarvo.  yksikkömerkistä:  Muunnettavan luvun nykyinen yksikkö. yksikkömerkistä on merkkijonoarvo. Sen on oltava yksi määritellyistä vakioista.  yksikkömerkkiin:  Muunnettavan luvun uusi yksikkö. yksikkömerkkiin on merkkijonoarvo. Sen on oltava yksi määritellyistä vakioista. Käyttöohjeita  Argumenttien yksikkömerkistä ja yksikkömerkkiin mahdolliset arvot ovat taulukoissa, jotka seuraavat esimerkkejä (”Tuetut muuntoyksiköt” sivulla 76). Taulukot on järjestetty luokan mukaan. Jos arvo syötetään viitattuun soluun sen sijaan, että se kirjoitettaisiin suoraan funktioon, taulukoissa olevia lainausmerkkejä ei tarvita. Isojen ja pienten kirjainten erot ovat tärkeitä ja niitä on seurattava tarkasti. Esimerkkejä =MUUNNA(9; ”lbm”; ”kg”) palauttaa 4,08233133 (9 paunaa on noin 4,08 kilogrammaa). =MUUNNA (26,2; ”mi”; ”m”) palauttaa 42164,8128 (26,2 mailia on noin 42 164,8 metriä). =MUUNNA(1; ”tsp”; ”ml”) palauttaa 4,92892159375 (1 teelusikallinen on noin 4,9 millilitraa). Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 Tuetut muuntoyksiköt Paino ja massa Mitta Vakio Gramma ”g” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Slug ”sg” Pauna (avoirdupois) ”lbm” U (Dalton) ”u” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Unssi (avoirdupois) ”ozm” 76 Luku 5 Tekniset funktiot Luku 5 Tekniset funktiot 77 Etäisyys Mitta Vakio Metri ”m” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Maili ”mi” Meripeninkulma ”Nmi” Tuuma ”in” Jalka ”ft” Jaardi ”yd” Ångström ”ang” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Pica (1/6 tuumaa, Postscript Pica) ”Pica” Kesto Mitta Vakio Vuosi ”yr” Viikko ”wk” Vuorokausi ”day” Tunti ”hr” Minuutti ”mn” Sekunti ”sec” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Nopeus Mitta Vakio Mailia tunnissa ”mi/h” Mailia minuutissa ”mi/mn” Metriä tunnissa ”m/h” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Metriä minuutissa ”m/mn” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Metriä sekunnissa ”m/s” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Jalkaa minuutissa ”ft/mn” Jalkaa sekunnissa ”ft/s” Solmu ”kt” Paine Mitta Vakio Pascal ”Pa” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Ilmakehä ”atm” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Millimetriä elohopeaa ”mmHg” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Voima Mitta Vakio Newton ”N” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Dyne ”dyn” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Pauna ”lbf” Energia Mitta Vakio Joule ”J” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Ergi ”e” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Thermodynaaminen kalori ”c” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) IT-kalori ”cal” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Elektronivoltti ”eV” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Hevosvoimatunti ”HPh” Wattitunti ”Wh” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Jalkapauna ”flb” BTU ”BTU” 78 Luku 5 Tekniset funktiot Luku 5 Tekniset funktiot 79 Teho Mitta Vakio Hevosvoima ”HP” Watti ”W” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Magnetismi Mitta Vakio Tesla ”T” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Gauss ”ga” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Lämpötila Mitta Vakio Celsius ”c” Fahrenheit ”f” Kelvin ”K” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Neste Mitta Vakio Teelusikka ”tsp” Ruokalusikka ”tbs” Nesteunssi ”oz” Kuppi ”cup” Pintti (US) ”pt” Pintti (UK) ”uk_pt” Quart ”qt” Gallona ”gal” Litra ”l” (voidaan käyttää metrijärjestelmän etuliitteiden kanssa) Metrijärjestelmän etuliitteet Mitta Vakio Kerroin eksa ”E” 1E+18 peta ”P” 1E+15 tera ”T” 1E+12 giga ”G” 1E+09 mega ”M” 1E+06 kilo ”k” 1E+03 hehto ”h” 1E+02 deka ”E” 1E+01 desi ”d” 1E-01 sentti ”c” 1E-02 milli ”M” 1E-03 mikro ”u” tai ”μ” 1E-06 nano ”n” 1E-09 piko ”P” 1E-12 femto ”f” 1E-15 atto ”a” 1E-18 Käyttöohjeita  Näitä etuliitteitä voidaan käyttää vain seuraavien metrijärjestelmän vakioiden kanssa: ”g”, ”u”, ”m”, ”ang”, ”sec”, ”m/h”, ”m/mn”, ”m/s”, ”Pa”, ”atm”, ”mmHg”, ”N”, ”dyn”, ”J”, ”e”, ”c”, ”cal”, ”eV”, ”Wh”, ”W”, ”T”, ”ga”, ”K”, ja ”l”. DESBIN DESBIN-funktio muuntaa desimaaliluvun vastaavaksi binääriluvuksi. DESBIN(desimaalimerkkijono; muunna pituus)  desimaalimerkkijono:  Muunnettavaa lukua kuvaava merkkijono. desimaalimerkkijono on merkkijonoarvo. Se voi sisältää vain numeroita 0 - 9.  muunna pituus:  Valinnainen arvo, joka määrittelee palautettavan luvun vähimmäispituuden. muunna pituus on numeroarvo ja sen on oltava 1 ja 32 välillä. Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 1. Jos se sisällytetään, argumentin muunna merkkijono eteen laitetaan tarvittaessa nollia, jotta se on vähintään niin pitkä kuin on määritelty argumentissa muunna pituus. 80 Luku 5 Tekniset funktiot Luku 5 Tekniset funktiot 81 Esimerkkejä =DESBIN(100) palauttaa 01100100. =DESBIN(”1001”; 12) palauttaa 001111101001. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”BINDES” sivulla 73 ”DESHEKSA” sivulla 81 ”DESOKT” sivulla 82 ”HEKSABIN” sivulla 86 ”OKTBIN” sivulla 90 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 DESHEKSA DESHEKSA-funktio muuntaa desimaaliluvun vastaavaksi heksadesimaaliluvuksi. DESHEKSA(desimaalimerkkijono; muunna pituus)  desimaalimerkkijono:  Muunnettavaa lukua kuvaava merkkijono. desimaalimerkkijono on merkkijonoarvo. Se voi sisältää vain numeroita 0 - 9.  muunna pituus:  Valinnainen arvo, joka määrittelee palautettavan luvun vähimmäispituuden. muunna pituus on numeroarvo ja sen on oltava 1 ja 32 välillä. Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 1. Jos se sisällytetään, argumentin muunna merkkijono eteen laitetaan tarvittaessa nollia, jotta se on vähintään niin pitkä kuin on määritelty argumentissa muunna pituus. Esimerkkejä =DESHEKSA(100) palauttaa 64. =DESHEKSA(”1001”; 4) palauttaa 03E9. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”BINHEKSA” sivulla 73 ”DESBIN” sivulla 80 ”DESOKT” sivulla 82 ”HEKSADES” sivulla 87 ”OKTHEKSA” sivulla 91 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 DESOKT DESOKT-funktio muuntaa desimaaliluvun vastaavaksi oktaaliluvuksi. DESOKT(desimaalimerkkijono; muunna pituus)  desimaalimerkkijono:  Muunnettavaa lukua kuvaava merkkijono. desimaalimerkkijono on merkkijonoarvo. Se voi sisältää vain numeroita 0 - 9.  muunna pituus:  Valinnainen arvo, joka määrittelee palautettavan luvun vähimmäispituuden. muunna pituus on numeroarvo ja sen on oltava 1 ja 32 välillä. Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 1. Jos se sisällytetään, argumentin muunna merkkijono eteen laitetaan tarvittaessa nollia, jotta se on vähintään niin pitkä kuin on määritelty argumentissa muunna pituus. Esimerkkejä =DESOKT(100) palauttaa 144. =DESOKT(”1001”; 4) palauttaa 1751. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”BINOKT” sivulla 74 ”DESBIN” sivulla 80 ”DESHEKSA” sivulla 81 ”HEKSAOKT” sivulla 88 ”OKTDES” sivulla 91 82 Luku 5 Tekniset funktiot Luku 5 Tekniset funktiot 83 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 SAMA.ARVO SAMA.ARVO-funktio määrittää, ovatko kaksi arvoa täsmälleen samat. Tämä funktio käyttää täsmällistä yhtäläisyyttä. Erotuksena operaattori = käyttää merkkijonoperustaista yhtäläisyyttä. SAMA.ARVO(vertaile luvusta; vertaile lukuun)  vertaile luvusta:  Numero. vertaile luvusta on numeroarvo.  vertaile lukuun:  Numero. vertaile lukuun on numeroarvo. Käyttöohjeita  SAMA.ARVO palauttaa 1 (TOSI), jos vertaile luvusta on täsmälleen sama kuin vertaile lukuun; muussa tapauksessa se palauttaa 0 (EPÄTOSI). Esimerkkejä =SAMA.ARVO(5; 5) palauttaa 1 (TOSI). =SAMA.ARVO(5; -5) palauttaa 0 (EPÄTOSI). =SAMA.ARVO(5; 5000) palauttaa 1 (TOSI). Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”RAJA” sivulla 85 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 VIRHEFUNKTIO VIRHEFUNKTIO-funktio palauttaa kahden arvon välillä integroidun virhefunktion. VIRHEFUNKTIO(alempi; ylempi)  alempi:  Alaraja. alempi on numeroarvo.  ylempi:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee ylärajan. ylempi on numeroarvo. Jos ylempi-arvoa ei anneta, sen oletetaan olevan 0. Käyttöohjeita  Tämä funktio tunnetaan myös nimellä Gaussin virhefunktio. Esimerkkejä =VIRHEFUNKTIO(0; 1) palauttaa 0,842700792949715. =VIRHEFUNKTIO(-1; 1) palauttaa 1,68540158589943. =VIRHEFUNKTIO(1; 8) palauttaa 0,157299207050285. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”VIRHEFUNKTIO.KOMPLEMENTTI” sivulla 84 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 VIRHEFUNKTIO.KOMPLEMENTTI VIRHEFUNKTIO.KOMPLEMENTTI-funktio palauttaa komplementti-VIRHEFUNKTIOfunktion integroituna annetun alarajan ja äärettömän välillä. VIRHEFUNKTIO.KOMPLEMENTTI(alempi)  alempi:  Alaraja. alempi on numeroarvo. Esimerkkejä =VIRHEFUNKTIO.KOMPLEMENTTI(-1) palauttaa 1,84270079294971. =VIRHEFUNKTIO.KOMPLEMENTTI(1) palauttaa 0,157299207050285. =VIRHEFUNKTIO.KOMPLEMENTTI(12) palauttaa 1,3562611692059E-64. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: 84 Luku 5 Tekniset funktiot Luku 5 Tekniset funktiot 85 ”VIRHEFUNKTIO” sivulla 84 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 RAJA RAJA-funktio määrittää, onko yksi arvo suurempi tai täsmälleen yhtä suuri kuin toinen arvo. Tämä funktio käyttää täsmällistä yhtäläisyyttä. Erotuksena operaattori = käyttää merkkijonoperustaista yhtäläisyyttä. RAJA(vertaile-luku; askelnumero)  vertaile-luku:  Verrattava luku. vertaile-luku on numeroarvo.  askelnumero:  Askeleen koko. askelnumero on numeroarvo. Käyttöohjeita  RAJA palauttaa 1 (TOSI), jos vertaile-luku on suurempi tai täsmälleen yhtä suuri kuin askelnumero; muussa tapauksessa se palauttaa 0 (EPÄTOSI). Esimerkkejä =RAJA(-4; -5) palauttaa 1 (TOSI), koska -4 on suurempi kuin -5. =RAJA(4; 5) palauttaa 0 (EPÄTOSI), koska 4 on pienempi kuin 5. =RAJA(5; 4) palauttaa 1 (TOSI), koska 5 on suurempi kuin 4. =RAJA(20; 20) palauttaa 1 (TOSI), koska 20 on täsmälleen yhtä suuri kuin 20. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”SAMA.ARVO” sivulla 83 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 HEKSABIN HEKSABIN-funktio muuntaa heksadesimaaliluvun vastaavaksi binääriluvuksi. HEKSABIN(heksa-merkkijono; muunna pituus)  heksa-merkkijono:  Muunnettavaa lukua kuvaava merkkijono. heksa-merkkijono on merkkijonoarvo. Se voi sisältää vain numeroita 0 - 9 ja kirjaimia A - F.  muunna pituus:  Valinnainen arvo, joka määrittelee palautettavan luvun vähimmäispituuden. muunna pituus on numeroarvo ja sen on oltava 1 ja 32 välillä. Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 1. Jos se sisällytetään, argumentin muunna merkkijono eteen laitetaan tarvittaessa nollia, jotta se on vähintään niin pitkä kuin on määritelty argumentissa muunna pituus. Käyttöohjeita  Tämä funktio käyttää kahden komplementti -notaatiota, joka perustuu 32 bittiin. Siksi negatiivisten lukujen on aina oltava 32 numeroa pitkiä. Esimerkkejä =HEKSABIN(”F”; 8) palauttaa 00001111. =HEKSABIN("3F") palauttaa 0111111. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”BINHEKSA” sivulla 73 ”HEKSADES” sivulla 87 ”HEKSAOKT” sivulla 88 ”OKTBIN” sivulla 90 ”DESBIN” sivulla 80 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 86 Luku 5 Tekniset funktiot Luku 5 Tekniset funktiot 87 HEKSADES HEKSADES-funktio muuntaa heksadesimaaliluvun vastaavaksi desimaaliluvuksi. HEKSADES(heksa-merkkijono; muunna pituus)  heksa-merkkijono:  Muunnettavaa lukua kuvaava merkkijono. heksa-merkkijono on merkkijonoarvo. Se voi sisältää vain numeroita 0 - 9 ja kirjaimia A - F.  muunna pituus:  Valinnainen arvo, joka määrittelee palautettavan luvun vähimmäispituuden. muunna pituus on numeroarvo ja sen on oltava 1 ja 32 välillä. Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 1. Jos se sisällytetään, argumentin muunna merkkijono eteen laitetaan tarvittaessa nollia, jotta se on vähintään niin pitkä kuin on määritelty argumentissa muunna pituus. Esimerkkejä =HEKSADES(”F”; 3) palauttaa 015. =HEKSADES("3F") palauttaa 63. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”BINDES” sivulla 73 ”DESHEKSA” sivulla 81 ”HEKSABIN” sivulla 86 ”HEKSAOKT” sivulla 88 ”OKTDES” sivulla 91 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 HEKSAOKT HEKSAOKT-funktio muuntaa heksadesimaaliluvun vastaavaksi oktaaliluvuksi. HEKSAOKT(heksa-merkkijono; muunna pituus)  heksa-merkkijono:  Muunnettavaa lukua kuvaava merkkijono. heksa-merkkijono on merkkijonoarvo. Se voi sisältää vain numeroita 0 - 9 ja kirjaimia A - F.  muunna pituus:  Valinnainen arvo, joka määrittelee palautettavan luvun vähimmäispituuden. muunna pituus on numeroarvo ja sen on oltava 1 ja 32 välillä. Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 1. Jos se sisällytetään, argumentin muunna merkkijono eteen laitetaan tarvittaessa nollia, jotta se on vähintään niin pitkä kuin on määritelty argumentissa muunna pituus. Käyttöohjeita  Tämä funktio käyttää kahden komplementti -notaatiota, joka perustuu 32 bittiin. Siksi negatiivisten lukujen on aina oltava 11 numeroa pitkiä. Esimerkkejä =HEKSAOKT(”F”; 3) palauttaa 017. =HEKSAOKT("4E") palauttaa 116. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”BINOKT” sivulla 74 ”DESOKT” sivulla 82 ”HEKSABIN” sivulla 86 ”HEKSADES” sivulla 87 ”OKTHEKSA” sivulla 91 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 88 Luku 5 Tekniset funktiot Luku 5 Tekniset funktiot 89 10LUKU.KANTAAN 10LUKU.KANTAAN-funktio muuntaa kymmenkantaisen luvun määriteltyyn kantaan. 10LUKU.KANTAAN(desimaalimerkkijono; kantaluku; muunna pituus)  desimaalimerkkijono:  Muunnettavaa lukua kuvaava merkkijono. desimaalimerkkijono on merkkijonoarvo. Se voi sisältää vain numeroita 0 - 9.  kantaluku:  Muunnettavan luvun uusi kantaluku. kantaluku on numeroarvo ja sen on oltava välillä 1 ja 36.  muunna pituus:  Valinnainen arvo, joka määrittelee palautettavan luvun vähimmäispituuden. muunna pituus on numeroarvo ja sen on oltava 1 ja 32 välillä. Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 1. Jos se sisällytetään, argumentin muunna merkkijono eteen laitetaan tarvittaessa nollia, jotta se on vähintään niin pitkä kuin on määritelty argumentissa muunna pituus. Esimerkkejä =10LUKU.KANTAAN(16; 16) palauttaa 10. =10LUKU.KANTAAN(100; 32; 4) palauttaa 0034. =10LUKU.KANTAAN(100; 2) palauttaa 1100100. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KANNASTA.10LUKU” sivulla 70 ”DESBIN” sivulla 80 ”DESHEKSA” sivulla 81 ”DESOKT” sivulla 82 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 OKTBIN OKTBIN-funktio muuntaa oktaaliluvun vastaavaksi binääriluvuksi. OKTBIN(oktaali merkkijono; muunna pituus)  oktaali merkkijono:  Muunnettavaa lukua kuvaava merkkijono. oktaali merkkijono on merkkijonoarvo. Se voi sisältää vain numeroita 0 - 7.  muunna pituus:  Valinnainen arvo, joka määrittelee palautettavan luvun vähimmäispituuden. muunna pituus on numeroarvo ja sen on oltava 1 ja 32 välillä. Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 1. Jos se sisällytetään, argumentin muunna merkkijono eteen laitetaan tarvittaessa nollia, jotta se on vähintään niin pitkä kuin on määritelty argumentissa muunna pituus. Käyttöohjeita  Tämä funktio käyttää kahden komplementti -notaatiota, joka perustuu 32 bittiin. Siksi negatiivisten lukujen on aina oltava 32 numeroa pitkiä. Esimerkkejä =OKTBIN(127; 8) palauttaa 01010111. =OKTBIN(15) palauttaa 01101. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”BINOKT” sivulla 74 ”DESBIN” sivulla 80 ”HEKSABIN” sivulla 86 ”OKTDES” sivulla 91 ”OKTHEKSA” sivulla 91 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 90 Luku 5 Tekniset funktiot Luku 5 Tekniset funktiot 91 OKTDES OKTDES-funktio muuntaa oktaaliluvun vastaavaksi desimaaliluvuksi. OKTDES(oktaali merkkijono; muunna pituus)  oktaali merkkijono:  Muunnettavaa lukua kuvaava merkkijono. oktaali merkkijono on merkkijonoarvo. Se voi sisältää vain numeroita 0 - 7.  muunna pituus:  Valinnainen arvo, joka määrittelee palautettavan luvun vähimmäispituuden. muunna pituus on numeroarvo ja sen on oltava 1 ja 32 välillä. Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 1. Jos se sisällytetään, argumentin muunna merkkijono eteen laitetaan tarvittaessa nollia, jotta se on vähintään niin pitkä kuin on määritelty argumentissa muunna pituus. Esimerkkejä =OKTDES(127; 4) palauttaa 0087. =OKTDES(15) palauttaa 13. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”BINDES” sivulla 73 ”DESOKT” sivulla 82 ”OKTBIN” sivulla 90 ”OKTHEKSA” sivulla 91 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 OKTHEKSA OKTHEKSA-funktio muuntaa oktaaliluvun vastaavaksi heksadesimaaliluvuksi. OKTHEKSA(oktaali merkkijono; muunna pituus)  oktaali merkkijono:  Muunnettavaa lukua kuvaava merkkijono. oktaali merkkijono on merkkijonoarvo. Se voi sisältää vain numeroita 0 - 7.  muunna pituus:  Valinnainen arvo, joka määrittelee palautettavan luvun vähimmäispituuden. muunna pituus on numeroarvo ja sen on oltava 1 ja 32 välillä. Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 1. Jos se sisällytetään, argumentin muunna merkkijono eteen laitetaan tarvittaessa nollia, jotta se on vähintään niin pitkä kuin on määritelty argumentissa muunna pituus. Käyttöohjeita  Tämä funktio käyttää kahden komplementti -notaatiota, joka perustuu 32 bittiin. Siksi negatiivisten lukujen on aina oltava 8 numeroa pitkiä. Esimerkkejä =OKTHEKSA(127; 4) palauttaa 0057. =OKTHEKSA(15) palauttaa 0D. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”BINHEKSA” sivulla 73 ”DESHEKSA” sivulla 81 ”HEKSAOKT” sivulla 88 ”OKTBIN” sivulla 90 ”OKTDES” sivulla 91 ”Teknisten funktioiden luettelo” sivulla 69 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 92 Luku 5 Tekniset funktiot 93 Rahoitusfunktiot auttavat sinua käsittelemään kassavirtoja, poistokelpoisia varoja, annuiteetteja ja sijoituksia ratkomalla ongelmia, kuten varojen vuosittaisten poistojen määriä, sijoituksien korkoja ja osakkeiden markkinarvoja. Rahoitusfunktioiden luettelo iWork tarjoaa taulukoiden kanssa käytettäviksi seuraavat rahoitusfunktiot. Funktio Kuvaus ”KERTYNYT.KORKO” (sivu 97) KERTYNYT.KORKO-funktio laskee arvopaperin ostohintaan lisätyn ja myyjälle kausittaista korkoa maksavan koron. ”KERTYNYT.KORKO.LOPUSSA” (sivu 99) KERTYNYT.KORKO.LOPUSSA-funktio laskee arvopaperin ostohintaan lisätyn ja myyjälle eräpäivänä maksetun koron. ”KESTO.PAINOTT” (sivu 100) KESTO.PAINOTT-funktio laskee oletetulle 100 €:n nimellisarvolle kassavirran nykyisen arvon painotetun keskiarvon. ”KESTO.MUUNN” (sivu 101) KESTO.MUUNN-funktio laskee oletetulle 100 €:n nimellisarvolle kassavirran nykyisen arvon muunnetun painotetun keskiarvon. ”KORKOPÄIVÄT.ALUSTA” (sivu 103) KORKOPÄIVÄT.ALUSTA-funktio palauttaa korkopäivien määrän korkokauden alusta korkojen tilityspäivään. ”KORKOPÄIVÄT” (sivu 104) KORKOPÄIVÄT-funktio palauttaa päivien määrän sillä korkokaudella, jolloin tilitys tapahtuu. Rahoitusfunktiot 6 Funktio Kuvaus ”KORKOPÄIVÄT.SEURAAVA” (sivu 105) KORKOPÄIVÄT.SEURAAVA-funktio palauttaa tilityspäivän ja kyseisen korkokauden lopun välisten päivien määrän. ”KORKOPÄIVÄJAKSOT” (sivu 107) KORKOPÄIVÄJAKSOT-funktio palauttaa korkertojen lukumäärän tilityspäivän ja erääntymispäivän välillä. ”MAKSETTU.KORKO” (sivu 108) MAKSETTU.KORKO-funktio palauttaa kiinteisiin maksuihin ja kiinteään korkotasoon perustuvan, koko laina- tai annuiteettimaksuihin sisältyvän koron määrättynä aikana. ”MAKSETTU.LYHENNYS” (sivu 110) MAKSETTU.LYHENNYS-funktio palauttaa kiinteisiin maksuihin ja kiinteään korkotasoon perustuvan, koko laina- tai annuiteettimaksuihin sisältyvän pääoman määrättynä aikana. ”DB” (sivu 111) DB-funktio palauttaa omaisuuserän arvonalenemisen määrän määritellyllä kaudella käyttäen amerikkalaista fixed-declining balance -metodia. ”DDB” (sivu 113) DDB-funktio palauttaa omaisuuserän arvonalenemisen määrän perustuen määritettyyn poistoprosenttiin. ”DISKONTTOKORKO” (sivu 115) DISKONTTOKORKO-funktio palauttaa vuosittaisen diskonttokoron arvopaperille, jolle ei makseta korkoa ja joka on myyty alle lunastusarvonsa. ”KORKO.EFEKT” (sivu 116) KORKO.EFEKT-funktio palauttaa efektiivisen vuosikorkokannan nimellisestä vuosikorkokannasta perustuen määrättyyn määrään korkojaksoja vuodessa. ”TULEVA.ARVO” (sivu 117) TULEVA.ARVO-funktio palauttaa sijoituksen tulevan arvon perustuen sarjaan säännöllisiä jaksottaisia rahavirtoja (vakiomääräisiä maksuja ja rahavirtoja määrätyin väliajoin) ja kiinteään korkoprosenttiin. ”KORKO.ARVOPAPERI” (sivu 119) KORKO.ARVOPAPERI-funktio palauttaa efektiivisen vuosikorkokannan arvopaperille, joka maksaa korkoa vain erääntymispäivänä. ”IPMT” (sivu 120) IPMT-funktio palauttaa määrätyn lainan tai esim. annuiteettimaksun korko-osuuden perustuen kiinteisiin, jaksotettuihin maksuihin ja kiinteään korkoon. ”SISÄINEN KORKO” (sivu 122) SISÄINEN KORKO -funktio palauttaa sisäisen tuottoprosentin investoinnille, joka perustuu sarjaan potentiaalisesti epäsäännöllisiä rahavirtoja, jotka tapahtuvat säännöllisin väliajoin. 94 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 95 Funktio Kuvaus ”ONMAKSU” (sivu 123) ONMAKSU-funktio palauttaa määrätyn lainan tai annuiteettimaksun korko-osuuden perustuen kiinteisiin, jaksotettuihin maksuihin ja kiinteään korkoon. Tämä funktio on sisällytetty yhteensopivuuden vuoksi muiden taulukkolaskentaohjelmien kanssa. ”MSISÄINEN” (sivu 125) MSISÄINEN-funktio palauttaa muunnetun sisäisen tuottoprosentin investoinnille, joka perustuu sarjaan potentiaalisesti epäsäännöllisiä rahavirtoja, jotka tapahtuvat säännöllisin väliajoin. Positiivisten rahavirtojen tuottoprosentti ja negatiivisten rahavirtojen rahoittamiseen tarvittavan lainan korkoprosentti voivat olla erilaisia. ”KORKO.VUOSI” (sivu 126) KORKO.VUOSI-funktio palauttaa efektiivisen vuosikorkokannan nimellisestä vuosikorkokannasta perustuen määrättyyn määrään korkojaksoja vuodessa. ”NJAKSO” (sivu 127) NJAKSO-funktio palauttaa lainan tai annuiteettimaksun maksukausien määrän perustuen sarjaan säännöllisiä jaksottaisia rahavirtoja (vakiomääräisiä maksuja ja rahavirtoja määrätyin väliajoin) ja kiinteään korkoprosenttiin. ”NNA” (sivu 129) NNA-funktio palauttaa tämänhetkisen nettoarvon investoinnille perustuen sarjaan potentiaalisesti epäsäännöllisiä rahavirtoja, jotka tapahtuvat säännöllisin väliajoin. ”MAKSU” (sivu 130) MAKSU-funktio palauttaa lainan tai annuiteettimaksun kiinteän jaksottaisen maksun perustuen sarjaan säännöllisiä jaksottaisia rahavirtoja (vakiomääräisiä maksuja ja rahavirtoja määrätyin väliajoin) ja kiinteään korkoprosenttiin. ”PPMT” (sivu 132) PPMT-funktio palauttaa määrätyn lainan tai annuiteettimaksun pääoman perustuen kiinteisiin, jaksotettuihin maksuihin ja kiinteään korkoon. ”HINTA” (sivu 133) HINTA-funktio palauttaa hinnan arvopaperille, joka maksaa jaksottaista korkoa lunastusarvon jokaista 100 €:a kohden. ”HINTA.DISK” (sivu 135) HINTA.DISK-funktio palauttaa hinnan lunastusarvoonsa nähden alennuksella myydylle arvopaperille, jolle ei makseta korkoa lunastusarvon jokaista 100 €:a kohden. Funktio Kuvaus ”HINTA.LUNASTUS” (sivu 136) HINTA.LUNASTUS-funktio palauttaa hinnan arvopaperille, joka maksaa korkoa ainoastaan erääntymispäivänä lunastusarvon jokaista 100 €:a kohden. ”NA” (sivu 138) NA-funktio palauttaa sijoituksen tai annuiteetin nykyisen arvon perustuen sarjaan säännöllisiä jaksottaisia rahavirtoja (vakiomääräisiä maksuja ja rahavirtoja määrätyin väliajoin) ja kiinteään korkoprosenttiin. ”KORKO” (sivu 140) KORKO-funktio palauttaa sijoituksen, lainan tai annuiteetin koron perustuen sarjaan säännöllisiä jaksottaisia rahavirtoja (vakiomääräisiä maksuja ja rahavirtoja määrätyin väliajoin) ja kiinteään korkoprosenttiin. ”SAATU.HINTA” (sivu 142) SAATU.HINTA-funktio palauttaa erääntymisarvon arvopaperille, joka maksaa korkoa vain erääntymispäivänä. ”STP” (sivu 143) STP-funktio palauttaa omaisuuserän arvonalenemisen määrän määritellyllä kaudella käyttäen tasapoistometodia. ”VUOSIPOISTO” (sivu 144) VUOSIPOISTO-funktio palauttaa omaisuuserän arvonalenemisen määrän määritellyllä kaudella käyttäen amerikkalaista sum-of-the-years-digitsmetodia. ”VDB” (sivu 145) VDB-funktio palauttaa omaisuuserän arvonalenemisen määrän valitulla aikavälillä, perustuen määritettyyn poistoprosenttiin. ”TUOTTO” (sivu 146) TUOTTO-funktio palauttaa vuosittaisen efektiivisen koron arvopaperille, jolle maksetaan säännöllistä jaksottaista korkoa. ”TUOTTO.DISK” (sivu 148) TUOTTO.DISK-funktio palauttaa vuosittaisen efektiivisen koron arvopaperille, joka on myyty alle lunastusarvonsa ja jolle ei makseta korkoa. ”TUOTTO.ERÄP” (sivu 149) TUOTTO.ERÄP-funktio palauttaa vuosittaisen efektiivisen korkokannan arvopaperille, joka maksaa korkoa vain erääntymispäivänä. 96 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 97 KERTYNYT.KORKO KERTYNYT.KORKO-funktio laskee arvopaperin ostohintaan lisätyn ja myyjälle kausittaista korkoa maksavan koron. KERTYNYT.KORKO(liikkeellelaskupäivä; ensimmäinen; maksa; vuosikorko; nimellisarvo; taajuus; päivien laskentaperuste)  liikkeellelaskupäivä:  Arvopaperin alkuperäinen liikkeellelaskupäivä. liikkeellelaskupäivä on päiväys-/aika-arvo ja sen on oltava varhaisin annettu päivä.  ensimmäinen:  Ensimmäisen korkomaksun päivämäärä. ensimmäinen on päiväys-/ aika-arvo ja sen on oltava liikkellelaskupäivän jälkeen tuleva päivä.  maksa:  Kaupan tilityspäivä. maksa on päiväys-/aika-arvo. Kaupan tilityspäivä on yleensä yksi tai useampi päivää kauppapäivän jälkeen.  vuosikorko:  Arvopaperin vuosittainen korkokanta tai ilmoitettu vuosikorko. vuosikorko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  nimellisarvo:  Arvopaperin nimellis- tai erääntymisarvo. nimellisarvo on numeroarvo. Jos se jätetään pois (puolipiste, mutta ei arvoa), nimellisarvon oletetaan olevan 1000.  taajuus:  Vuosittaisten koronmaksuerien määrä. vuosittain (1): Yksi maksu vuodessa. puolivuosittain (2): Kaksi maksua vuodessa. neljännesvuosittain (4): Neljä maksua vuodessa.  päivien laskentaperuste:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee laskennassa käytettävien päivien määrän kuukaudessa ja vuodessa. 30/360 (0 tai jätetty pois):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen NASD-menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. todellinen/todellinen (1):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, jokaisen vuoden todelliset päivät. todellinen/360 (2):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 360 päivää vuodessa. todellinen/365 (3):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 365 päivää vuodessa. 30E/360 (4):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen eurooppalaista menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle (eurooppalainen 30/360). Käyttöohjeita  Jos maksa-arvo on ennen ensimmäinen-arvoa, funktio palauttaa liikkeellelaskupäivästä alkaen karttuneen koron. Jos maksa on ensimmäinen -arvon jälkeen, funktio palauttaa karttuneen koron siitä koronmaksupäivästä lähtien, joka on heti ennen maksa-arvoa.  Käytä KERTYNYT.KORKO.LOPUSSA -funktiota arvopaperille, joka maksaa korkoa vain erääntymispäivänä. Esimerkki 1 Kuvittele harkitsevasi hypoteettisen arvopaperin ostamista, joka kuvataan seuraavilla arvoilla. Tilityspäivän kuvitellaan olevan ennen ensimmäistä koronmaksupäivää. Voisit käyttää KERTYNYT.KORKO-funktiota määrittelemään kertyneen koron määrää, joka lisätään osto-/myyntihintaan. funktio evaluoituu arvoon 38,06 €, joka edustaa liikkeellelaskupäivän ja tilityspäivän välillä kerääntyneen koron määrää. liikkeellelaskupäivä ensimmäinen maksa vuosikorko nimellisarvo taajuus päivien laskentaperuste =KERTYNYT. KORKO (B2; C2; D2; E2; F2; G2; H2) 14.12.2008 1.7.2009 1.5.2009 0,10 1000 2 0 Esimerkki 2 Kuvittele harkitsevasi hypoteettisen arvopaperin ostamista, joka kuvataan seuraavilla arvoilla. Tilityspäivän kuvitellaan olevan ensimmäisen koronmaksupäivän jälkeen. Voisit käyttää KERTYNYT.KORKO-funktiota määrittelemään kertyneen koron määrää, joka lisätään osto-/myyntihintaan. funktio evaluoituu arvoon 20,56 €, joka edustaa heti seuraavan koronmaksupäivän ja tilityspäivän välillä kertyneen koron määrää. liikkeellelaskupäivä ensimmäinen maksa vuosikorko nimellisarvo taajuus päivien laskentaperuste =KERTYNYT. KORKO (B2; C2; D2; E2; F2; G2; H2) 14.12.2008 1.7.2009 15.9.2009 0,10 1000 2 0 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KERTYNYT.KORKO.LOPUSSA” sivulla 99 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 98 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 99 KERTYNYT.KORKO.LOPUSSA KERTYNYT.KORKO.LOPUSSA-funktio laskee laskee arvopaperin ostohintaan lisätyn ja myyjälle erääntymispäivänä maksetun koron. KERTYNYT.KORKO.LOPUSSA(liikkeellelaskupäivä; maksa; vuosikorko; nimellisarvo; päivienlaskentaperuste)  liikkeellelaskupäivä:  Arvopaperin alkuperäinen liikkeellelaskupäivä. liikkeellelaskupäivä on päiväys-/aika-arvo ja sen on oltava varhaisin annettu päivä.  maksa:  Kaupan tilityspäivä. maksa on päiväys-/aika-arvo. Kaupan tilityspäivä on yleensä yksi tai useampi päivää kauppapäivän jälkeen.  vuosikorko:  Arvopaperin vuosittainen korkokanta tai ilmoitettu vuosikorko. vuosikorko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  nimellisarvo:  Arvopaperin nimellis- tai erääntymisarvo. nimellisarvo on numeroarvo. Jos se jätetään pois (puolipiste, mutta ei arvoa), nimellisarvon oletetaan olevan 1000.  päivien laskentaperuste:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee laskennassa käytettävien päivien määrän kuukaudessa ja vuodessa. 30/360 (0 tai jätetty pois):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen NASD-menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. todellinen/todellinen (1):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, jokaisen vuoden todelliset päivät. todellinen/360 (2):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 360 päivää vuodessa. todellinen/365 (3):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 365 päivää vuodessa. 30E/360 (4):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen eurooppalaista menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle (eurooppalainen 30/360). Käyttöohjeita  Käytä KERTYNYT.KORKO-funktiota arvopaperille, joka maksaa jaksottaista korkoa. Esimerkki Kuvittele harkitsevasi hypoteettisen arvopaperin ostamista, joka kuvataan seuraavilla arvoilla. Arvopaperi maksaa korkoa vain erääntymispäivänä. Voisit käyttää KERTYNYT.KORKO.LOPUSSA-funktiota määrittelemään kertyneen koron määrää, joka lisätään osto-/myyntihintaan. funktio evaluoituu noin arvoon 138,06 €, joka edustaa liikkeellelaskupäivän ja tilityspäivän välillä kerääntyneen koron määrää. liikkeellelaskupäivä maksa vuosikorko nimellisarvo päivien laskentaperuste =KERTYNYT. KORKO. LOPUSSA(B2; C2; D2; E2; F2) 14.12.2007 1.5.2009 0,10 1000 0 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KERTYNYT.KORKO” sivulla 97 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KESTO.PAINOTT KESTO.PAINOTT-funktio palauttaa oletetulle 100 €:n nimellisarvolle rahavirran nykyisen arvon painotetun keskiarvon. KESTO.PAINOTT(maksa; erääntymispäivä; vuosikorko; vuosituotto; taajuus; päivien laskentaperuste)  maksa:  Kaupan tilityspäivä. maksa on päiväys-/aika-arvo. Kaupan tilityspäivä on yleensä yksi tai useampi päivää kauppapäivän jälkeen.  erääntymispäivä:  Arvopaperin erääntymispäivä. erääntymispäivä on päiväys-/aikaarvo. Sen on oltava myöhäisempi kuin maksa.  vuosikorko:  Arvopaperin vuosittainen korkokanta tai ilmoitettu vuosikorko. vuosikorko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  vuosituotto:  Arvopaperin vuotuinen tuotto. vuosituotto on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  taajuus:  Vuosittaisten koronmaksuerien määrä. vuosittain (1): Yksi maksu vuodessa. puolivuosittain (2): Kaksi maksua vuodessa. neljännesvuosittain (4): Neljä maksua vuodessa. 100 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 101  päivien laskentaperuste:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee laskennassa käytettävien päivien määrän kuukaudessa ja vuodessa. 30/360 (0 tai jätetty pois):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen NASD-menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. todellinen/todellinen (1):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, jokaisen vuoden todelliset päivät. todellinen/360 (2):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 360 päivää vuodessa. todellinen/365 (3):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 365 päivää vuodessa. 30E/360 (4):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen eurooppalaista menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle (eurooppalainen 30/360). Käyttöohjeita  Tämä funktio palauttaa arvon, joka tunnetaan nimellä Macauley-kesto. Esimerkki Oletetaan, että suunnittelet hypoteettisen arvopaperin ostamista. Ostos maksetaan 2. huhtikuuta 2010 ja se erääntyy 31. joulukuuta 2015. Korkokanta on 5 %, jolloin tuotto on noin 5,284 % (tuotto laskettiin TUOTTO-funktiolla). Korko maksetaan neljännesvuosittain todellisiin päiviin perustuen. =KESTO.PAINOTT("2.4.20120"; "31.12.2015"; 0,05; 0,05284; 4; 1) palauttaa noin 5,0208, nykyisen arvon tulevalle kassavirralle (arvopaperin kesto) perustuen Macauley-kestoon. Rahavirrat koostuvat maksetusta hinnasta, saaduista koroista ja pääomasta, joka vapautuu erääntymispäivänä. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KESTO.MUUNN” sivulla 101 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KESTO.MUUNN KESTO.MUUNN-funktio palauttaa oletetulle 100 €:n nimellisarvolle rahavirran nykyisen arvon muunnetun painotetun keskiarvon. KESTO.MUUNN(maksa; erääntymispäivä; vuosikorko; vuosituotto; taajuus; päivien laskentaperuste)  maksa:  Kaupan tilityspäivä. maksa on päiväys-/aika-arvo. Kaupan tilityspäivä on yleensä yksi tai useampi päivää kauppapäivän jälkeen.  erääntymispäivä:  Arvopaperin erääntymispäivä. erääntymispäivä on päiväys-/aikaarvo. Sen on oltava myöhäisempi kuin maksa.  vuosikorko:  Arvopaperin vuosittainen korkokanta tai ilmoitettu vuosikorko. vuosikorko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  vuosituotto:  Arvopaperin vuotuinen tuotto. vuosituotto on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  taajuus:  Vuosittaisten koronmaksuerien määrä. vuosittain (1): Yksi maksu vuodessa. puolivuosittain (2): Kaksi maksua vuodessa. neljännesvuosittain (4): Neljä maksua vuodessa.  päivien laskentaperuste:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee laskennassa käytettävien päivien määrän kuukaudessa ja vuodessa. 30/360 (0 tai jätetty pois):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen NASD-menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. todellinen/todellinen (1):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, jokaisen vuoden todelliset päivät. todellinen/360 (2):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 360 päivää vuodessa. todellinen/365 (3):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 365 päivää vuodessa. 30E/360 (4):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen eurooppalaista menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle (eurooppalainen 30/360). Käyttöohjeita  Tämä funktio palauttaa arvon, joka tunnetaan nimellä muunnettu Macauley-kesto. Esimerkki Oletetaan, että suunnittelet hypoteettisen arvopaperin ostamista. Ostos maksetaan 2. huhtikuuta 2010 ja se erääntyy 31. joulukuuta 2015. Korkokanta on 5 %, jolloin tuotto on noin 5,284 % (tuotto laskettiin TUOTTO-funktiolla). Korko maksetaan neljännesvuosittain todellisiin päiviin perustuen. =KESTO.MUUNN("2.4.2010"; "31.12.2015"; 0,05; 0,05284; 4; 1) palauttaa noin 4,9554, nykyisen arvon tulevalle kassavirralle (arvopaperin kesto) perustuen Macauley-kestoon. Rahavirrat koostuvat maksetusta hinnasta, saaduista koroista ja pääomasta, joka vapautuu erääntymispäivänä. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: 102 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 103 ”KESTO.PAINOTT” sivulla 100 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KORKOPÄIVÄT.ALUSTA KORKOPÄIVÄT.ALUSTA-funktio palauttaa korkopäivien määrän korkokauden alusta korkojen tilityspäivään. KORKOPÄIVÄT.ALUSTA(maksa; erääntymispäivä; taajuus; päivien laskentaperuste)  maksa:  Kaupan tilityspäivä. maksa on päiväys-/aika-arvo. Kaupan tilityspäivä on yleensä yksi tai useampi päivää kauppapäivän jälkeen.  erääntymispäivä:  Arvopaperin erääntymispäivä. erääntymispäivä on päiväys-/aikaarvo. Sen on oltava myöhäisempi kuin maksa.  taajuus:  Vuosittaisten koronmaksuerien määrä. vuosittain (1): Yksi maksu vuodessa. puolivuosittain (2): Kaksi maksua vuodessa. neljännesvuosittain (4): Neljä maksua vuodessa.  päivien laskentaperuste:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee laskennassa käytettävien päivien määrän kuukaudessa ja vuodessa. 30/360 (0 tai jätetty pois):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen NASD-menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. todellinen/todellinen (1):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, jokaisen vuoden todelliset päivät. todellinen/360 (2):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 360 päivää vuodessa. todellinen/365 (3):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 365 päivää vuodessa. 30E/360 (4):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen eurooppalaista menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle (eurooppalainen 30/360). Esimerkki Kuvittele harkitsevasi hypoteettisen arvopaperin ostamista, joka kuvataan seuraavilla arvoilla. Voit käyttää KORKOPÄIVÄT.ALUSTA-funktiota määrittämään päivien määrän viimeisestä koronmaksupäivästä tilityspäivään. Tämä on karttuneen koron laskemiseen käytettävien päivien määrä. Korko lisätään arvopaperin kauppahintaan. Funktio palauttaa 2, koska viimeisimmän koronmaksupäivän 31.3.2010 ja tilityspäivän 2.4.2010 välillä on 2 päivää. maksa erääntymispäivä taajuus päivien laskentaperuste =KORKOPÄIVÄT. ALUSTA(B2; C2; D2; E2; F2; G2) 2.4.2010 31.12.2015 4 1 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KORKOPÄIVÄT” sivulla 104 ”KORKOPÄIVÄT.SEURAAVA” sivulla 105 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KORKOPÄIVÄT KORKOPÄIVÄT-funktio palauttaa päivien määrän sillä korkokaudella, jolloin tilitys tapahtuu. KORKOPÄIVÄT(maksa; erääntymispäivä; taajuus; päivien laskentaperuste)  maksa:  Kaupan tilityspäivä. maksa on päiväys-/aika-arvo. Kaupan tilityspäivä on yleensä yksi tai useampi päivää kauppapäivän jälkeen.  erääntymispäivä:  Arvopaperin erääntymispäivä. erääntymispäivä on päiväys-/aikaarvo. Sen on oltava myöhäisempi kuin maksa.  taajuus:  Vuosittaisten koronmaksuerien määrä. vuosittain (1): Yksi maksu vuodessa. puolivuosittain (2): Kaksi maksua vuodessa. neljännesvuosittain (4): Neljä maksua vuodessa. 104 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 105  päivien laskentaperuste:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee laskennassa käytettävien päivien määrän kuukaudessa ja vuodessa. 30/360 (0 tai jätetty pois):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen NASD-menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. todellinen/todellinen (1):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, jokaisen vuoden todelliset päivät. todellinen/360 (2):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 360 päivää vuodessa. todellinen/365 (3):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 365 päivää vuodessa. 30E/360 (4):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen eurooppalaista menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle (eurooppalainen 30/360). Esimerkki Kuvittele harkitsevasi hypoteettisen arvopaperin ostamista, joka kuvataan seuraavilla arvoilla. Voit käyttää KORKOPÄIVÄT-funktiota määrittämään päivien määrän sillä korkokaudella, jolloin tilitys tapahtuu. Funktio palauttaa 91, koska korkokauden alun 1.4.2010 ja korkokauden viimeisen päivän 30.6.2010 välillä on 91 päivää. maksa erääntymispäivä taajuus päivien laskentaperuste =KORKOPÄIVÄT(B2; C2; D2; E2; F2; G2) 2.4.2010 31.12.2015 4 1 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KORKOPÄIVÄT.ALUSTA” sivulla 103 ”KORKOPÄIVÄT.SEURAAVA” sivulla 105 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KORKOPÄIVÄT.SEURAAVA KORKOPÄIVÄT.SEURAAVA-funktio palauttaa tilityspäivän ja kyseisen korkokauden lopun välisten päivien määrän. KORKOPÄIVÄT.SEURAAVA(maksa; erääntymispäivä; taajuus; päivien laskentaperuste)  maksa:  Kaupan tilityspäivä. maksa on päiväys-/aika-arvo. Kaupan tilityspäivä on yleensä yksi tai useampi päivää kauppapäivän jälkeen.  erääntymispäivä:  Arvopaperin erääntymispäivä. erääntymispäivä on päiväys-/aikaarvo. Sen on oltava myöhäisempi kuin maksa.  taajuus:  Vuosittaisten koronmaksuerien määrä. vuosittain (1): Yksi maksu vuodessa. puolivuosittain (2): Kaksi maksua vuodessa. neljännesvuosittain (4): Neljä maksua vuodessa.  päivien laskentaperuste:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee laskennassa käytettävien päivien määrän kuukaudessa ja vuodessa. 30/360 (0 tai jätetty pois):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen NASD-menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. todellinen/todellinen (1):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, jokaisen vuoden todelliset päivät. todellinen/360 (2):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 360 päivää vuodessa. todellinen/365 (3):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 365 päivää vuodessa. 30E/360 (4):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen eurooppalaista menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle (eurooppalainen 30/360). Esimerkki Kuvittele harkitsevasi hypoteettisen arvopaperin ostamista, joka kuvataan seuraavilla arvoilla. Voit käyttää KORKOPÄIVÄT.SEURAAVA-funktiota määrittämään päivien lukumäärän ennen seuraavaa koronmaksupäivää. Tämä on päivien lukumäärä ennen ensimmäistä koronmaksua. Funktio palauttaa 89, koska tilityspäivän 2.4.2010 ja seuraavan koronmaksupäivän 30.6.2010 välillä on 89 päivää. maksa erääntymispäivä taajuus päivien laskentaperuste =KORKOPÄIVÄT. SEURAAVA(B2; C2; D2; E2; F2; G2) 2.4.2010 31.12.2015 4 1 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KORKOPÄIVÄT” sivulla 104 ”KORKOPÄIVÄT.ALUSTA” sivulla 103 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 106 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 107 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KORKOPÄIVÄJAKSOT KORKOPÄIVÄJAKSOT-funktio palauttaa koronmaksukertojen lukumäärän tilityspäivän ja erääntymispäivän välillä. KORKOPÄIVÄJAKSOT(maksa; erääntymispäivä; taajuus; päivien laskentaperuste)  maksa:  Kaupan tilityspäivä. maksa on päiväys-/aika-arvo. Kaupan tilityspäivä on yleensä yksi tai useampi päivää kauppapäivän jälkeen.  erääntymispäivä:  Arvopaperin erääntymispäivä. erääntymispäivä on päiväys-/aikaarvo. Sen on oltava myöhäisempi kuin maksa.  taajuus:  Vuosittaisten koronmaksuerien määrä. vuosittain (1): Yksi maksu vuodessa. puolivuosittain (2): Kaksi maksua vuodessa. neljännesvuosittain (4): Neljä maksua vuodessa.  päivien laskentaperuste:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee laskennassa käytettävien päivien määrän kuukaudessa ja vuodessa. 30/360 (0 tai jätetty pois):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen NASD-menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. todellinen/todellinen (1):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, jokaisen vuoden todelliset päivät. todellinen/360 (2):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 360 päivää vuodessa. todellinen/365 (3):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 365 päivää vuodessa. 30E/360 (4):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen eurooppalaista menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle (eurooppalainen 30/360). Esimerkki Kuvittele harkitsevasi hypoteettisen arvopaperin ostamista, joka kuvataan seuraavilla arvoilla. Voit käyttää KORKOPÄIVÄJAKSOT-funktiota määrittämään tilityspäivän ja arvopaperin erääntymispäivän välisten koronmaksuerien lukumäärän. Funktio palauttaa 23, koska tilityspäivän 2.4.2010 ja erääntymispäivän 31.12.2015 välillä on 23 neljännesvuosittaista koronmaksuerää, joista ensimmäinen on 30.6.2010. maksa erääntymispäivä taajuus päivien laskentaperuste =KORKOPÄIVÄJAKSOT(B2; C2; D2; E2; F2; G2) 2.4.2010 31.12.2015 4 1 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 MAKSETTU.KORKO MAKSETTU.KORKO-funktio palauttaa kiinteisiin maksuihin ja kiinteään korkotasoon perustuvan, koko laina- tai annuiteettimaksuihin sisältyvän koron määrättynä aikana. MAKSETTU.KORKO(kauden korko; luku-kaudet; nykyarvo; aloituskausi; viimeinen kausi; erääntyy)  kauden korko:  Korko per kausi. kauden korko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  luku-kaudet:  Kausien määrä. luku-kaudet on numeroarvo ja sen on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0.  nykyarvo:  Alkusijoituksen arvo tai lainan tai sijoituksen määrä. nykyarvo on numeroarvo. Alussa (aika 0) vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Esimerkiksi, se voi olla toiselle lainattu summa (positiivinen) tai annuiteettisopimuksen maksettu alkumaksu (negatiivinen).  aloituskausi:  Ensimmäinen laskentaan sisällytettävä kausi. aloituskausi on numeroarvo.  viimeinen kausi:  Viimeinen laskentaan sisällytettävä kausi. viimeinen kausi on lukuarvo ja sen on oltava suurempi kuin 0 ja myös suurempi kuin aloituskausi.  erääntyy:  Määrittelee erääntyvätkö laskut kauden alussa vai lopussa. lopussa (0):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden lopussa. alussa (1):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden alussa. 108 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 109 Käyttöohjeita  Jos maksa-arvo on ennen ensimmäinen-arvoa, funktio palauttaa liikkeellelaskupäivästä alkaen karttuneen koron. Jos maksa on ensimmäinen -arvon jälkeen, funktio palauttaa karttuneen koron siitä koronmaksupäivästä lähtien, joka on heti ennen maksa-arvoa.  Käytä KERTYNYT.KORKO.LOPUSSA -funktiota arvopaperille, joka maksaa korkoa vain erääntymispäivänä. Esimerkkejä Yleensä ymmärretään, että lainasta maksetun koron määrä on korkeampi alkuvuosina loppuvuosiin verrattuna. Tässä esimerkissä kerrotaan, kuinka paljon korkeampi korko voi alkuvuosina olla. Kuvittele asuntolaina, jonka määrä on alunperin 550 000 €, korko on 6 % ja laina-aika 30 vuotta. Voit käyttää MAKSETTU.KORKO-funktiota määrittämään koron mille tahansa kaudelle. Seuraavassa taulukossa MAKSETTU.KORKO-funktiota on käytetty määrittämään korko laina-ajan ensimmäiselle vuodelle (erät 1-12) ja viimeiselle vuodelle (erät 349-360). Funktio evaluoituu arvoihin 32 816,27 € ja 1 256,58 €. Ensimmäisen vuoden koron määrä on yli 26-kertainen verrattuna viimeisen vuoden korkoon. kauden korko luku-kaudet nykyarvo aloituskausi viimeinen kausi erääntyy =MAKSETTU. KORKO(B2; C2; D2; E2; F2; G2) =0,06/12 360 =550000 1 12 0 =MAKSETTU. KORKO (B2; C2; D2; E3; F3; G2) 349 360 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”MAKSETTU.LYHENNYS” sivulla 110 ”IPMT” sivulla 120 ”MAKSU” sivulla 130 ”PPMT” sivulla 132 ”Esimerkki lainanlyhennystaulukosta” sivulla 343 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 MAKSETTU.LYHENNYS MAKSETTU.LYHENNYS-funktio palauttaa kiinteisiin maksuihin ja kiinteään korkotasoon perustuvan, koko laina- tai annuiteettimaksuihin sisältyvän lainapääoman määrättynä aikana. MAKSETTU.LYHENNYS(kauden korko; luku-kaudet; nykyarvo; aloituskausi; viimeinen kausi; erääntyy)  kauden korko:  Korko per kausi. kauden korko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  luku-kaudet:  Kausien määrä. luku-kaudet on numeroarvo ja sen on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0.  nykyarvo:  Alkusijoituksen arvo tai lainan tai sijoituksen määrä. nykyarvo on numeroarvo. Alussa (aika 0) vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Esimerkiksi, se voi olla toiselle lainattu summa (positiivinen) tai annuiteettisopimuksen maksettu alkumaksu (negatiivinen).  aloituskausi:  Ensimmäinen laskentaan sisällytettävä kausi. aloituskausi on numeroarvo.  viimeinen kausi:  Viimeinen laskentaan sisällytettävä kausi. viimeinen kausi on lukuarvo ja sen on oltava suurempi kuin 0 ja suurempi kuin aloituskausi.  erääntyy:  Määrittelee erääntyvätkö laskut kauden alussa vai lopussa. lopussa (0):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden lopussa. alussa (1):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden alussa. Esimerkkejä Yleensä ymmärretään, että lainan lyhennyksen määrä on suurempi loppuvuosina alkuvuosiin verrattuna. Tässä esimerkissä kerrotaan, kuinka paljon suurempi lyhennys voi loppuvuosina olla. Kuvittele asuntolaina, jonka määrä on alunperin 550 000 €, korko on 6 % ja laina-aika 30 vuotta. Voit käyttää MAKSETTU.LYHENNYS-funktiota määrittämään koron mille tahansa kaudelle. Seuraavassa taulukossa MAKSETTU.LYHENNYS-funktiota on käytetty määrittämään maksettu pääoma laina-ajan ensimmäiselle vuodelle (erät 1-12) ja viimeiselle vuodelle (erät 349-360). Funktio evaluoituu arvoihin 6 754,06 € ja 38 313,75 €. Ensimmäisenä vuonna maksetun pääoman määrä on vain noin 18 % viimeisenä vuonna maksetun pääoman määrästä. 110 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 111 kauden korko luku-kaudet nykyarvo aloituskausi viimeinen kausi erääntyy =MAKSETTU. LYHENNYS (B2; C2; D2; E2; F2; G2) =0,06/12 360 =550000 1 12 0 =MAKSETTU. LYHENNYS (B2; C2; D2; E3; F3; G2) 349 360 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”MAKSETTU.KORKO” sivulla 108 ”IPMT” sivulla 120 ”MAKSU” sivulla 130 ”PPMT” sivulla 132 ”Esimerkki lainanlyhennystaulukosta” sivulla 343 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 DB DB-funktio palauttaa omaisuuserän arvonalenemisen määritellyllä kaudella käyttäen amerikkalaista fixed-declining balance -metodia. DB(hinta; loppuarvo; aika; poistokausi; ensimmäinen-vuosi-kuukaudet)  hinta:  Sijoituksen alkuperäinen hankintahinta. hinta on numeroarvo ja sen on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0.  loppuarvo:  Sijoituksen loppuarvo. loppuarvo on lukuarvo ja sen on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0.  aika:  Kausien määrä omaisuuserän poistoaikana. aika on numeroarvo ja sen on oltava suurempi kuin 0. Argumentissa aika voi olla desimaali (esimerkiksi poistoaika voi olla viisi ja puoli vuotta eli 5,5).  poistokausi:  Kausi, jolle poisto halutaan laskea. poistokausi on numeroarvo ja sen on oltava suurempi kuin 0. Jos argumentissa poistokausi on desimaaliosa (murto-osa), sitä ei huomioida.  ensimmäinen-vuosi-kuukaudet:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee poiston kuukausien määrän ensimmäisenä vuonna. ensimmäinen-vuosi-kuukaudet on numeroarvo ja sen on oltava 1 ja 12 välillä. Jos argumentissa ensimmäinen-vuosikuukaudet on desimaaliosa (murto-osa), sitä ei huomioida. Esimerkki 1 Poistosuunnitelman kokoaminen Kuvittele, että olet juuri ostanut omaisuuserän, joka maksoi 1000 €, sen loppuarvo on 100 € ja sen odotettu käyttöikä on 4 vuotta. Oletetaan, että omaisuuserästä poistetaan ensimmäisen vuoden aikana 12 kuukautta. DB-funktiota käyttämällä voit koota poistotaulukon, jossa näkyy jokaisen vuoden poistot. hinta loppuarvo aika poistokausi ensimmäinenvuosi- kuukaudet 1000 100 4 12 Ensimmäinen vuosi (palauttaa 438 €) =DB(B2; C2; D2; E3; F2) 1 Toinen vuosi (palauttaa 246,16 €) =DB(B2; C2; D2; E4; F2) 2 Kolmas vuosi (palauttaa 138,74 €) =DB(B2; C2; D2; E5; F2) 3 Neljäs vuosi (palauttaa 77,75 €) =DB(B2; C2; D2; E6; F2) 4 Esimerkki 2 Poisto, kun ensimmäinen vuosi on alle 12kk Oleta muuten samat tiedot kuin Esimerkki 1:ssä, paitsi että omaisuuserästä poistetaan alle 12 kuukautta ensimmäisenä vuonna. 112 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 113 hinta loppuarvo aika poistokausi ensimmäinenvuosi- kuukaudet 1000 100 4 1 Poista 9 kuukautta (palauttaa 328,50 €) =DB(B2; C2; D2; E2; F3) 9 Poista 6 kuukautta (palauttaa 219 €) =DB(B2; C2; D2; E2; F4) 3 Poista 3 kuukautta (palauttaa 109,50 €) =DB(B2; C2; D2; E2; F5) 6 Poista 1 kuukausi (palauttaa 36,50 €) =DB(B2; C2; D2; E2; F6) 1 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”DDB” sivulla 113 ”STP” sivulla 143 ”VUOSIPOISTO” sivulla 144 ”VDB” sivulla 145 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 DDB DDB-funktio (double-declining balance) palauttaa omaisuuserän arvonalenemisen määrän perustuen määritettyyn poistoprosenttiin. DDB(hinta; loppuarvo; aika; poistokausi; poistokerroin)  hinta:  Sijoituksen alkuperäinen hankintahinta. hinta on numeroarvo ja sen on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0.  loppuarvo:  Sijoituksen loppuarvo. loppuarvo on lukuarvo ja sen on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0.  aika:  Kausien määrä omaisuuserän poistoaikana. aika on numeroarvo ja sen on oltava suurempi kuin 0. Argumentissa aika voi olla desimaali (esimerkiksi poistoaika voi olla viisi ja puoli vuotta eli 5,5).  poistokausi:  Kausi, jolle poisto halutaan laskea. poistokausi on numeroarvo ja sen on oltava suurempi kuin 0. Jos argumentissa poistokausi on desimaaliosa (murto-osa), sitä ei huomioida.  poistokerroin:  Valinnainen luku, joka määrittää poistoprosentin. poistokerroin on numeroarvo. Jos argumentti jätetään pois, oletusarvona on 2 (200 % tuplapoistossa). Mitä korkeampi luku, sitä nopeampi poisto. Esimerkiksi jos poistoprosentiksi halutaan 1,5 kertaa tasapoisto, käytä arvoa 1,5 tai 150 %. Esimerkkejä Kuvittele, että olet juuri ostanut omaisuuserän, joka maksoi 1000 €, sen loppuarvo on 100 € ja sen odotettu käyttöikä on 4 vuotta. DDB-funktiolla voit määrittää arvonalenemiset erilaisille kausille ja erilaisille poistoprosenteille. hinta loppuarvo aika poistokausi poistokerroin 1000 100 4 Ensimmäinen vuosi, DDB (palauttaa 500 €) =DDB(B2; C2; D2; E3; F3) 1 2 Toinen vuosi, DDB (palauttaa 250 €) =DDB(B2; C2; D2; E4; F4) 2 2 Kolmas vuosi, DDB (palauttaa 125 €) =DDB(B2; C2; D2; E5; F5) 3 2 Neljäs vuosi, DDB (palauttaa 25 €) =DDB(B2; C2; D2; E6; F6) 4 2 Ensimmäinen vuosi, tasapoisto (palauttaa 250 €) =DDB(B2; C2; D2; E7; F7) 1 1 Ensimmäinen vuosi, kolminkertainen poisto (palauttaa 750 €) =DDB(B2;C2;D2;E8; F8) 3 1 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”DB” sivulla 111 ”STP” sivulla 143 ”VUOSIPOISTO” sivulla 144 114 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 115 ”VDB” sivulla 145 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 DISKONTTOKORKO DISKONTTOKORKO-funktio palauttaa vuosittaisen diskonttokoron arvopaperille, jolle ei makseta korkoa ja joka on myyty alle lunastusarvonsa. DISKONTTOKORKO(maksa; erääntymispäivä; hinta; lunastus; päivien laskentaperuste)  maksa:  Kaupan tilityspäivä. maksa on päiväys-/aika-arvo. Kaupan tilityspäivä on yleensä yksi tai useampi päivää kauppapäivän jälkeen.  erääntymispäivä:  Arvopaperin erääntymispäivä. erääntymispäivä on päiväys-/aikaarvo. Sen on oltava myöhäisempi kuin maksa.  hinta:  Arvopaperin hinta nimellisarvon 100 €:a kohden. hinta on numeroarvo.  lunastus:  Lunastushinta nimellisarvon 100 €:a kohden. lunastus on numeroarvo, jonka on oltava suurempi kuin 0. lunastus on summa, jonka arvopaperista saa sen nimellisarvon 100 €:a kohden. Usein se on 100, joka tarkoittaa sitä, että arvopaperin lunastusarvo on sama kuin sen nimellisarvo.  päivien laskentaperuste:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee laskennassa käytettävien päivien määrän kuukaudessa ja vuodessa. 30/360 (0 tai jätetty pois):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen NASD-menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. todellinen/todellinen (1):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, jokaisen vuoden todelliset päivät. todellinen/360 (2):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 360 päivää vuodessa. todellinen/365 (3):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 365 päivää vuodessa. 30E/360 (4):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen eurooppalaista menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle (eurooppalainen 30/360). Esimerkki Tässä esimerkissä DISKONTTOKORKO-funktiota käytetään määrittelemään vuosittainen diskonttokorko hypoteettiselle arvopaperille, jota kuvataan seuraavilla arvoilla. Funktio evaluoituu arvoon 5,25 %, joka on vuosittainen diskonttokorko. maksa erääntymispäivä hinta lunastus päivien laskentaperuste =DISKONTTOKORKO(B2; C2; D2; E2; F2) 1.5.2009 30.6.2015 67,64 100 0 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”HINTA.DISK” sivulla 135 ”TUOTTO.DISK” sivulla 148 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KORKO.EFEKT KORKO.EFEKT-funktio palauttaa efektiivisen vuosikorkokannan nimellisestä vuosikorkokannasta perustuen määrättyyn määrään korkoakorollemaksavia jaksoja vuodessa. KORKO.EFEKT(nimelliskorko; luku-kaudet-vuosi)  nimelliskorko:  Arvopaperin nimelliskorko. nimelliskorko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  luku-kaudet-vuosi:  Korkojaksojen lukumäärä vuodessa. luku-kaudet-vuosi on numeroarvo ja sen on oltava suurempi kuin 0. 116 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 117 Esimerkkejä =KORKO.EFEKT(0,05; 365) palauttaa noin 5,13 %, joka on vuosittainen efektiivinen korko, jos 5 % lasketaan päiväsaldolle. =KORKO.EFEKT(0,05; 12) palauttaa noin 5,12 %, joka on vuosittainen efektiivinen korko, jos 5 % lasketaan kuukauden keskisaldolle. =KORKO.EFEKT(0,05; 4) palauttaa noin 5,09 %, joka on vuosittainen efektiivinen korko, jos 5 % lasketaan kolmen kuukauden keskisaldolle. =KORKO.EFEKT(0,05; 2) palauttaa noin 5,06 %, joka on vuosittainen efektiivinen korko, jos 5 % lasketaan kuuden kuukauden keskisaldolle. =KORKO.EFEKT(0,05; 1) palauttaa noin 5,00 %, joka on vuosittainen efektiivinen korko, jos 5 % lasketaan vuoden keskisaldolle. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KORKO.VUOSI” sivulla 126 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 TULEVA.ARVO TULEVA.ARVO-funktio palauttaa sijoituksen tulevan arvon perustuen sarjaan säännöllisiä jaksottaisia rahavirtoja (kiinteitä maksueriä ja säännöllisin väliajoin toistuvia rahavirtoja) ja kiinteään korkoprosenttiin. TULEVA.ARVO(kauden korko; luku-kaudet; maksu; nykyarvo; erääntyy)  kauden korko:  Korko per kausi. kauden korko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  luku-kaudet:  Kausien määrä. luku-kaudet on numeroarvo ja sen on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0.  maksu:  Joka kausi suoritettu tai saatu maksu. maksu on numeroarvo. Jokaisella kaudella vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Se voi olla esimerkiksi lainan maksettava kuukausierä (negatiivinen) tai annuiteetista saatava kuukausittainen maksu (positiivinen).  nykyarvo:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee alkusijoituksen arvon tai lainan tai annuiteetin määrän. nykyarvo on numeroarvo. Alussa (aika 0) vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Esimerkiksi, se voi olla toiselle lainattu summa (positiivinen) tai annuiteettisopimuksen maksettu alkumaksu (negatiivinen).  erääntyy:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee erääntyvätkö laskut kauden alkaessa vai päättyessä. Useimmat asuntolainat ja muut lainat edellyttävät ensimmäisen maksun tekemistä ensimmäisen kauden (0) lopussa, joten se on oletusarvona. Useimmat liisaus- ja vuokraerät ja jotkin muuntyyppiset maksut maksetaan kauden alussa (1). lopussa (0 tai jätetty pois):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden lopussa. alussa (1):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden alussa. Käyttöohjeita  Jos maksu on määritelty eikä alkusijoitusta ole, nykyarvo voidaan jättää pois. Esimerkki 1 Kuvittele suunnittelevasi tyttäresi opintojen rahoittamista. Hän on juuri täyttänyt 3 ja oletat hänen aloittavan opiskelunsa 15 vuoden kuluttua. Sinulla on 50 000 € sijoitettavaksi talletustilille nyt ja voit lisätä 200 € tilille joka kuukauden lopussa. Seuraavan 15 vuoden kuluessa säästötilille oletetaan maksettavan vuosittaista korkoa 4,5 %, ja korko lasketaan kuukauden keskisaldolle. TULEVA.ARVO-funktiolla voit määrittää säästötilin odotetun arvon sillä hetkellä, kun tyttäresi aloittaa opiskelun. Perustuen annettuihin oletuksiin, sen pitäisi olla 149 553,00 €. kauden korko luku-kaudet maksu nykyarvo erääntyy =TULEVA.ARVO(B2; C2; D2; E2; F2) =0,045/12 =15*12 -200 -50000 1 Esimerkki 2 Kuvittele, että sinulle esitellään sijoitusmahdollisuus. Mahdollisuus edellyttää, että sijoitat 50 000 € diskontattuun arvopaperiin nyt, eikä mitään sen jälkeen. Diskontattu arvopaperi erääntyy 14 vuoden kuluttua ja sen lunastusarvo on 100 000 €. Vaihtoehtoisesti voit jättää rahasi pankin säästötilille, jossa sen odotettu vuosittainen tuotto on 5,25%. Yksi tapa arvioida tätä sijoitusmahdollisuutta on miettiä kuinka suuri arvo 50 000 €:lla on sijoituskauden lopussa ja verrata sitä diskontatun arvopaperin lunastushintaan. TULEVA.ARVO-funktiolla voit määrittää odotetun tulevan arvon pankin säästötilillä olevalle rahalle. Annettuihin oletuksiin perustuen se olisi 102 348,03 €. Sen vuoksi, jos kaikki oletukset toteutuisivat, olisi parempi pitää rahat pankin säästötilillä, koska rahan arvo 14 vuoden jälkeen (102 348,03 €) on suurempi kuin diskontatun arvopaperin lunastusarvo (100 000 €). kauden korko luku-kaudet maksu nykyarvo erääntyy =TULEVA.ARVO(B2; C2; D2; E2; F2) 0,0525 14 0 -50000 1 118 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 119 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”NJAKSO” sivulla 127 ”NNA” sivulla 129 ”MAKSU” sivulla 130 ”NA” sivulla 138 ”KORKO” sivulla 140 ”Käytettävän Rahan aika-arvo -funktion valitseminen” sivulla 339 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KORKO.ARVOPAPERI KORKO.ARVOPAPERI-funktio palauttaa efektiivisen vuosikorkokannan arvopaperille, joka maksaa korkoa vain erääntymispäivänä. KORKO.ARVOPAPERI(maksa; erääntymispäivä; sijoitusmäärä; erääntymispäivä; päivien laskentaperuste)  maksa:  Kaupan tilityspäivä. maksa on päiväys-/aika-arvo. Kaupan tilityspäivä on yleensä yksi tai useampi päivää kauppapäivän jälkeen.  erääntymispäivä:  Arvopaperin erääntymispäivä. erääntymispäivä on päiväys-/aikaarvo. Sen on oltava myöhäisempi kuin maksa.  sijoitusmäärä:  Arvopaperiin sijoitettu määrä. sijoitusmäärä on numeroarvo ja sen on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0.  lunastus:  Lunastushinta nimellisarvon 100 €:a kohden. lunastus on numeroarvo, jonka on oltava suurempi kuin 0. lunastus on summa, jonka arvopaperista saa sen nimellisarvon 100 €:a kohden. Usein se on 100, joka tarkoittaa sitä, että arvopaperin lunastusarvo on sama kuin sen nimellisarvo.  päivien laskentaperuste:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee laskennassa käytettävien päivien määrän kuukaudessa ja vuodessa. 30/360 (0 tai jätetty pois):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen NASD-menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. todellinen/todellinen (1):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, jokaisen vuoden todelliset päivät. todellinen/360 (2):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 360 päivää vuodessa. todellinen/365 (3):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 365 päivää vuodessa. 30E/360 (4):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen eurooppalaista menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle (eurooppalainen 30/360). Esimerkki Tässä esimerkissä KORKO.ARVOPAPERI-funktiota käytetään määrittelemään vuosittainen efektiivinen korkokanta hypoteettiselle arvopaperille, jota kuvataan seuraavilla arvoilla. Arvopaperi maksaa korkoa vain erääntymispäivänä. funktio evaluoituu noin arvoon 10,85 %. maksa erääntymispäivä sijoitusmäärä nimellisarvo päivien laskentaperuste =KORKO. ARVOPAPERI(B2; C2; D2; E2; F2) 1.5.2009 30.6.2015 990,02 1651,83 0 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”SAATU.HINTA” sivulla 142 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 IPMT IPMT-funktio palauttaa määrätyn lainan tai sijoituksen maksuerän korko-osuuden perustuen kiinteisiin, kausittaisiin maksuihin ja kiinteään korkoon. IPMT(kauden korko; kausi; luku-kaudet; nykyarvo; tuleva arvo; erääntyy)  kauden korko:  Korko per kausi. kauden korko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %). 120 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 121  kausi:  Maksukausi, jolle halutaan laskea lyhennyksen tai koron määrä. kausi on numeroarvo ja sen on oltava suurempi kuin 0.  luku-kaudet:  Kausien määrä. luku-kaudet on numeroarvo ja sen on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0.  nykyarvo:  Alkusijoituksen arvo tai lainan tai sijoituksen määrä. nykyarvo on numeroarvo. Alussa (aika 0) vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Esimerkiksi, se voi olla toiselle lainattu summa (positiivinen) tai annuiteettisopimuksen maksettu alkumaksu (negatiivinen).  tuleva arvo:  Valinnainen argumentti, joka edustaa sijoituksen arvoa tai annuiteetin jäljellä olevaa raha-arvoa (positiivinen määrä) tai jäljellä olevaa lainaa (negatiivinen määrä) viimeisen maksun jälkeen. tuleva arvo on numeroarvo. Sijoituskauden lopussa vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Se voi olla esimerkiksi lainan viimeinen isompi erä (negatiivinen) tai sijoituksen viimeinen suurempi maksu (positiivinen). Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 0.  erääntyy:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee erääntyvätkö laskut kauden alkaessa vai päättyessä. Useimmat asuntolainat ja muut lainat edellyttävät ensimmäisen maksun tekemistä ensimmäisen kauden (0) lopussa, joten se on oletusarvona. Useimmat liisaus- ja vuokraerät ja jotkin muuntyyppiset maksut maksetaan kauden alussa (1). lopussa (0 tai jätetty pois):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden lopussa. alussa (1):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden alussa. Esimerkki Tässä esimerkissä IPMT-funktiota käytetään määrittämään laina-ajan kolmannen vuoden ensimmäisen maksun (25. maksu) koron osuus esitellyillä lainatiedoilla. funktio evaluoituu noin arvoon -922,41 €, joka on 25. maksun koron osuus. kauden korko kausi luku-kaudet nykyarvo tuleva arvo erääntyy =IPMT(B2; C2; D2; E2; F2; G2) =0,06/12 25 =10*12 200000 -100000 0 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”MAKSETTU.KORKO” sivulla 108 ”MAKSETTU.LYHENNYS” sivulla 110 ”MAKSU” sivulla 130 ”PPMT” sivulla 132 ”Esimerkki lainanlyhennystaulukosta” sivulla 343 ”Käytettävän Rahan aika-arvo -funktion valitseminen” sivulla 339 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 SISÄINEN KORKO SISÄINEN KORKO -funktio palauttaa sisäisen tuottoprosentin investoinnille, joka perustuu sarjaan potentiaalisesti epäsäännöllisiä rahavirtoja (maksujen ei tarvitse olla vakiosuuruisia), jotka tapahtuvat säännöllisin väliajoin. SISÄINEN KORKO(kassavirta-alue; arvio)  kassavirta-alue:  Kassavirta-arvot sisältävä joukko. kassavirta-alue on numeroarvoja sisältävä joukko. Tulo (rahavirta sisään) on positiivinen numero ja kulu (rahavirta ulos) on negatiivinen numero. Joukossa on oltava vähintään yksi positiivinen ja yksi negatiivinen arvo. Rahavirrat on määriteltävä aikajärjestyksessä ja samalla tavalla kausittaisesti (esimerkiksi joka kuukausi). Jos jollain kaudella ei ole rahavirtaa, käytä arvoa 0 sille kaudelle.  arvio:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee arviolaskelman korkokannalle. arvio on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %). Jos se jätetään pois, oletusarvona on 10 %. Jos oletusarvo ei tuota ratkaisua, kokeile suurempaa positiivista arvoa. Jos se ei tuota tulosta, kokeile pientä negatiivista arvoa. Pienin sallittu arvo on -1. Käyttöohjeita  Jos kausittaiset rahavirrat ovat samat, voit harkita NNA-funktion käyttämistä. Esimerkki 1 Kuvittele suunnittelevasi tyttäresi opintojen rahoittamista. Hän on juuri täyttänyt 13 ja oletat hänen aloittavan opiskelunsa 5 vuoden kuluttua. Sinulla on nyt 75 000 € säästötilillä ja lisäät siihen joka vuosi loppuvuodesta työpaikaltasi saamasi bonuksen. Koska uskot bonuksesi kasvavan joka vuosi, odotat pystyväsi säästämään 5000 €, 7000 €, 8000 €, 9000 €, ja 10 000 €, tässä järjestyksessä tulevien viiden vuoden lopussa. Uskot tarvitsevasi 150 000 € tyttäresi koulutukseen siinä vaiheessa, kun hän aloittaa opiskelut. Käyttämällä SISÄINEN KORKO-funktiota voit määrittää kuinka paljon korkoa sinun pitäisi saada sijoittamillesi rahoille, jotta lopusumma olisi 150 000 €. Annettuihin oletuksiin perustuen koron tulisi olla 5,70 %. 122 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 123 Alkuperäinen talletus Vuosi 1 Vuosi 2 Vuosi 3 Vuosi 4 Vuosi 5 Tarvittava summa =SISÄINEN KORKO(B2:H2) -75000 -5000 -7000 -8000 -9000 -10000 150000 Esimerkki 2 Kuvittele, että sinulle on esitelty mahdollisuus sijoittaa rahaa yhtiöön. Tarvittava alkusijoitus on 50 000 €. Koska yhtiössä jatketaan tuotekehitystä, 25 000 € ja 10 000 € sijoitukset tarvitaan vielä ensimmäisen ja toisen vuoden lopussa (tässä järjestyksessä). Kolmantena vuonna yhtiö uskoo toimivansa tulorahoituksella, mutta se ei vielä pysty maksamaan tuottoa sijoittajille. Neljäntenä ja viidentenä vuonna sijoittajien ennustetaan saavan 10 000 € ja 30 000 € (tässä järjestyksessä). Kuudennen vuoden lopussa yhtiö suunnitelmien mukaan myydään ja sijoittajien ennustetaan saavan 100 000 €. SISÄINEN KORKO -funktiolla voit laskea tämän sijoituksen odotetun tuottoprosentin. Annettuihin oletuksiin perustuen koron pitäisi olla 10,24 %. Alkuperäinen talletus Vuosi 1 Vuosi 2 Vuosi 3 Vuosi 4 Vuosi 5 Myyntituotot =SISÄINEN KORKO(B2:H2) -50000 -25000 -10000 0 10000 30000 100000 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”MSISÄINEN” sivulla 125 ”NNA” sivulla 129 ”Käytettävän Rahan aika-arvo -funktion valitseminen” sivulla 339 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 ONMAKSU ONMAKSU-funktio palauttaa määrätyn lainan tai annuiteettimaksun korko-osuuden perustuen kiinteisiin, jaksotettuihin maksuihin ja kiinteään korkoon. Tämä funktio on sisällytetty yhteensopivuuden vuoksi muiden taulukkolaskentaohjelmien kanssa. ONMAKSU(vuosikorko; kausi; luku-kaudet; nykyarvo)  vuosikorko:  Arvopaperin vuosittainen korkokanta tai ilmoitettu vuosikorko. vuosikorko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  kausi:  Maksukausi, jolle halutaan laskea lyhennyksen tai koron määrä. kausi on numeroarvo ja sen on oltava suurempi kuin 0.  luku-kaudet:  Kausien määrä. luku-kaudet on numeroarvo ja sen on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0.  nykyarvo:  Alkusijoituksen arvo tai lainan tai sijoituksen määrä. nykyarvo on numeroarvo. Alussa (aika 0) vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Esimerkiksi, se voi olla toiselle lainattu summa (positiivinen) tai annuiteettisopimuksen maksettu alkumaksu (negatiivinen). Käyttöohjeita  IPMT-funktiossa on lisätoimintoja, ja sitä pitäisi käyttää ONMAKSU-funktion sijaan. Esimerkki Tässä esimerkissä ONMAKSU-funktiota käytetään määrittämään laina-ajan kolmannen vuoden ensimmäisen maksun (25. maksu) koron osuus esitellyillä lainatiedoilla. funktio evaluoituu noin arvoon -791,67 € joka on 25. maksun koron osuus. kauden korko kausi luku-kaudet nykyarvo =ONMAKSU(B2; C2; D2; E2) =0,06/12 25 =10*12 200000 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”IPMT” sivulla 120 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 124 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 125 MSISÄINEN MSISÄINEN-funktio palauttaa muokatun sisäisen tuottoprosentin investoinnille, joka perustuu sarjaan potentiaalisesti epäsäännöllisiä rahavirtoja (maksujen ei tarvitse olla vakiosuuruisia), jotka tapahtuvat säännöllisin väliajoin. Positiivisten rahavirtojen tuottoprosentti ja negatiivisten rahavirtojen rahoittamiseen tarvittavan lainan korkoprosentti voivat olla erilaisia. MSISÄINEN(kassavirta-alue; rahoituskorko; uudelleensijoituskorko)  kassavirta-alue:  Kassavirta-arvot sisältävä joukko. kassavirta-alue on numeroarvoja sisältävä joukko. Tulo (rahavirta sisään) on positiivinen numero ja kulu (rahavirta ulos) on negatiivinen numero. Joukossa on oltava vähintään yksi positiivinen ja yksi negatiivinen arvo. Rahavirrat on määriteltävä aikajärjestyksessä ja samalla tavalla kausittaisesti (esimerkiksi joka kuukausi). Jos jollain kaudella ei ole rahavirtaa, käytä arvoa 0 sille kaudelle.  rahoituskorko:  Maksettu negatiivisen rahavirran korkoprosentti (menot). rahoituskorko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esimerkiksi 0,08) tai prosenttimerkillä (esimerkiksi 8 %). Se edustaa korkoprosenttia, jolla negatiivinen rahavirta rahoitetaan. Esimerkiksi voidaan käyttää yrityksen pääomakustannusta.  uudelleensijoituskorko:  Korko, jolla positiivinen kassavirta voidaan uudelleensijoittaa. uudelleensijoituskorko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esimerkiksi 0,08) tai prosenttimerkillä (esimerkiksi 8 %). Se edustaa korkoprosenttia, jolla vastaanotetut varat (positiivinen rahavirta) voidaan sijoittaa uudelleen. Esimerkiksi voidaan käyttää yrityksen lyhytaikaisten sijoitusten korkoprosenttia. Käyttöohjeita  Rahavirrat on jaksoitettava samalla tavalla. Jos jollain jaksolla ei ole rahavirtoja, käytä arvoa 0. Esimerkki 1 Kuvittele, että sinulle on esitelty mahdollisuus sijoittaa rahaa yhtiöön. Tarvittava alkusijoitus on 50 000 €. Koska yhtiössä jatketaan tuotekehitystä, 25 000 € ja 10 000 € sijoitukset tarvitaan vielä ensimmäisen ja toisen vuoden lopussa (tässä järjestyksessä). Kolmantena vuonna yhtiö uskoo toimivansa tulorahoituksella, mutta se ei vielä pysty maksamaan tuottoa sijoittajille. Neljäntenä ja viidentenä vuonna sijoittajien ennustetaan saavan 10 000 € ja 30 000 € (tässä järjestyksessä). Kuudennen vuoden lopussa yhtiö suunnitelmien mukaan myydään ja sijoittajien ennustetaan saavan 100 000 €. Oletetaan, että voit tällä hetkellä lainata rahaa 9,00 %:n korolla (rahoituskorko) ja voit ansaita 4,25 % lyhytaikaisilla säästöillä (uudelleensijoituskorko) SISÄINEN KORKO -funktiolla voit laskea tämän sijoituksen odotetun tuottoprosentin. Annettuihin oletuksiin perustuen koron pitäisi olla noin 9,75 %. Alkuperäinen talletus Vuosi 1 Vuosi 2 Vuosi 3 Vuosi 4 Vuosi 5 Myyntituotot =MSISÄINEN (B2:H2; 0,09; 0,0425) -50000 -25000 -10000 0 10000 30000 100000 Esimerkki 2 Oleta samat tiedot kuin esimerkissä 1, mutta sen sijaan että asetat rahavirrat eri soluihin, voit määritellä rahavirrat matriisivakiona. MSISÄINEN-funktio on silloin seuraavanlainen: =MSISÄINEN({-50000; -25000; -10000; 0; 10000; 30000; 100000}, 0,09; 0,0425) palauttaa noin 9,75 %. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”SISÄINEN KORKO” sivulla 122 ”NNA” sivulla 129 ”NA” sivulla 138 ”Käytettävän Rahan aika-arvo -funktion valitseminen” sivulla 339 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 KORKO.VUOSI KORKO.VUOSI-funktio palauttaa vuosittaisen nimellisen koron efektiivisestä vuosikorkokannasta perustuen määrättyyn määrään korkoakorollemaksavia jaksoja vuodessa. KORKO.VUOSI(efektiivinen korko; luku-kaudet-vuosi)  efektiivinen korko:  Arvopaperin efektiivinen korko. efektiivinen korko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  luku-kaudet-vuosi:  Korkojaksojen lukumäärä vuodessa. luku-kaudet-vuosi on numeroarvo ja sen on oltava suurempi kuin 0. 126 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 127 Esimerkkejä =KORKO.VUOSI(0,0513; 365) palauttaa noin 5,00 %, vuosittaisen nimellisen korkokannan, jos efektiivinen korko 5,13 % perustuu päiväsaldoon. =KORKO.VUOSI(0,0512; 12) palauttaa noin 5,00 %, vuosittaisen nimellisen korkokannan, jos efektiivinen korko 5,12 % perustuu kuukausisaldoon. =KORKO.VUOSI(0,0509; 4) palauttaa noin 5,00 %, vuosittaisen nimellisen korkokannan, jos efektiivinen korko 5,09 % perustuu neljännesvuosisaldoon. =KORKO.VUOSI(0,0506; 2) palauttaa noin 5,00 %, vuosittaisen nimellisen korkokannan, jos efektiivinen korko 5,06 % perustuu puolivuosisaldoon. =KORKO.VUOSI(0,0500; 1) palauttaa noin 5,00 %, vuosittaisen nimellisen korkokannan, jos efektiivinen korko 5,00 % perustuu vuosisaldoon. Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”KORKO.EFEKT” sivulla 116 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 NJAKSO NJAKSO-funktio palauttaa lainan tai sijoituksen maksukausien määrän perustuen sarjaan säännöllisiä kausittaisia rahavirtoja (vakiomääräisiä maksuja ja rahavirtoja määrätyin väliajoin) ja kiinteään korkoprosenttiin. NJAKSO(kauden korko; maksu; nykyarvo; tuleva arvo; erääntyy)  kauden korko:  Korko per kausi. kauden korko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  maksu:  Joka kausi suoritettu tai saatu maksu. maksu on numeroarvo. Jokaisella kaudella vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Se voi olla esimerkiksi lainan maksettava kuukausierä (negatiivinen) tai annuiteetista saatava kuukausittainen maksu (positiivinen).  nykyarvo:  Alkusijoituksen arvo tai lainan tai annuiteetin määrä määriteltynä negatiivisena lukuna. nykyarvo on numeroarvo. Alussa (aika 0) vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Esimerkiksi se voi olla toiselle lainattu summa (positiivinen) tai annuiteettisopimuksen maksettu alkumaksu (negatiivinen).  tuleva arvo:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee sijoituksen arvoa tai annuiteetin jäljellä olevaa raha-arvoa (positiivinen määrä) tai jäljellä olevaa lainaa (negatiivinen määrä) viimeisen maksun jälkeen. tuleva arvo on numeroarvo. Sijoituskauden lopussa vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Se voi olla esimerkiksi lainan viimeinen isompi erä (negatiivinen) tai sijoituksen viimeinen suurempi maksu (positiivinen).  erääntyy:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee erääntyvätkö laskut kauden alkaessa vai päättyessä. Useimmat asuntolainat ja muut lainat edellyttävät ensimmäisen maksun tekemistä ensimmäisen kauden (0) lopussa, joten se on oletusarvona. Useimmat liisaus- ja vuokraerät ja jotkin muuntyyppiset maksut maksetaan kauden alussa (1). lopussa (0 tai jätetty pois):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden lopussa. alussa (1):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden alussa. Esimerkki 1 Kuvittele suunnittelevasi tyttäresi opintojen rahoittamista. Sinulla on 50 000 € sijoitettavaksi talletustilille nyt ja voit lisätä 200 € tilille joka kuukauden lopussa. Säästötilin vuosittaisen koron odotetaan olevan 4,5 %, ja korot maksetaan kuukausittain. Uskot tarvitsevasi 150 000 € siinä vaiheessa kun hän aloittaa opiskelut. NJAKSO-funktiolla voit määrittää, kuinka monena kautena sinun on tehtävä 200 € :n talletus. Annettuihin tietoihin perustuen se olisi noin 181 kautta eli 15 vuotta ja 1 kuukausi. kauden korko maksu nykyarvo tuleva arvo erääntyy =NJAKSO(B2; C2; D2; E2; F2) =0,045/12 -200 -50000 150000 1 Esimerkki 2 Kuvittele, että olet ostamassa enosi kesämökin. Sinulla on 30 000 € käytettäväksi käsirahana nyt ja voit lyhentää lainaa 1500 € kuussa. Enosi sanoo, että hän voi lainata sinulle käsirahan ja mökin käyvän arvon 200 000 €:n välisen erotuksen (eli lainaisit häneltä 170 000 €) 7 % vuosittaisella korolla. NJAKSO-funktiolla voit määrittää, kuinka monta kuukautta sinulla menee enosi lainan maksamiseen. Annettuihin tietoihin perustuen siihen menisi noin 184 kuukautta eli 15 vuotta ja 4 kuukautta. kauden korko maksu nykyarvo tuleva arvo erääntyy =NJAKSO(B2; C2; D2; E2; F2) =0,07/12 -1500 170000 0 1 128 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 129 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”TULEVA.ARVO” sivulla 117 ”MAKSU” sivulla 130 ”NA” sivulla 138 ”KORKO” sivulla 140 ”Käytettävän Rahan aika-arvo -funktion valitseminen” sivulla 339 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 NNA NNA-funktio palauttaa sijoituksen tämänhetkisen nettoarvon perustuen sarjaan potentiaalisesti epäsäännöllisiä rahavirtoja, jotka tapahtuvat säännöllisin väliajoin. NNA(kauden diskonttokorko; kassavirta; kassavirta…)  kauden diskonttokorko Diskonttokorko per kausi. kauden diskonttokorko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %). kauden diskonttokorko on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0.  kassavirta:   Kassavirta. kassavirta on numeroarvo. Positiivinen arvo on tulo (rahavirta sisään). Negatiivinen arvo on kulu (rahavirta ulos). Rahavirrat on jaksoitettava samalla tavalla.  kassavirta...:  Voit sisällyttää yhden tai useamman kassavirran. Käyttöohjeita  kauden diskonttokorko määritellään käyttämällä samaa ajanjaksoa kuin kassavirrassa. Esimerkiksi, jos kassavirrat ovat kuukausittaisia ja haluttu vuosittainen diskonttokorko on 8 %, kauden diskonttokorko on määriteltävä arvona 0,00667 tai 0,667 % (0,08 jaettuna 12).  Jos rahavirrat ovat epäsäännöllisiä, käytä SISÄINEN KORKO-funktiota. Esimerkki Kuvittele, että sinulle on esitelty mahdollisuus sijoittaa rahaa yhtiöön. Koska yhtiössä jatketaan tuotekehitystä, 25 000 € ja 10 000 € sijoitukset tarvitaan vielä ensimmäisen ja toisen vuoden lopussa (tässä järjestyksessä). Kolmantena vuonna yhtiö uskoo toimivansa tulorahoituksella, mutta se ei vielä pysty maksamaan tuottoa sijoittajille. Neljäntenä ja viidentenä vuonna sijoittajien ennustetaan saavan 10 000 € ja 30 000 € (tässä järjestyksessä). Kuudennen vuoden lopussa yhtiö suunnitelmien mukaan myydään ja sijoittajien ennustetaan saavan 100 000 €. Jotta sijoittaminen kannattaa, haluat saada sijoituksellesi vähintään 10 % vuosittaisen tuoton. NNA-funktiolla voit määrittää maksimimäärän, jonka olet valmis alunperin sijoittamaan yhtiöön. Annettuihin oletuksiin perustuen NNA olisi 50 913, 43 €. Eli jos alkuperäinen sijoituksesi on tämän verran tai vähemmän, tilaisuus vastaa 10 % tavoitteeseesi. kauden korko Vuosi 1 Vuosi 2 Vuosi 3 Vuosi 4 Vuosi 5 Myyntituotot =NNA(B2; C2:H2) 0,10 -25000 -10000 0 10000 30000 100000 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”SISÄINEN KORKO” sivulla 122 ”NA” sivulla 138 ”Käytettävän Rahan aika-arvo -funktion valitseminen” sivulla 339 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 MAKSU MAKSU-funktio palauttaa lainan tai sijoituksen kiinteän jaksottaisen maksun perustuen sarjaan säännöllisiä jaksottaisia rahavirtoja (vakiomääräisiä maksuja ja rahavirtoja määrätyin väliajoin) ja kiinteään korkoprosenttiin. MAKSU(kauden korko; luku-kaudet; nykyarvo; tuleva arvo; erääntyy)  kauden korko:  Korko per kausi. kauden korko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %). 130 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 131  luku-kaudet:  Kausien määrä. luku-kaudet on numeroarvo ja sen on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0.  nykyarvo:  Alkusijoituksen arvo tai lainan tai sijoituksen määrä. nykyarvo on numeroarvo. Alussa (aika 0) vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Esimerkiksi, se voi olla toiselle lainattu summa (positiivinen) tai annuiteettisopimuksen maksettu alkumaksu (negatiivinen).  tuleva arvo:  Valinnainen argumentti, joka edustaa sijoituksen arvoa tai annuiteetin jäljellä olevaa raha-arvoa (positiivinen määrä) tai jäljellä olevaa lainaa (negatiivinen määrä) viimeisen maksun jälkeen. tuleva arvo on numeroarvo. Sijoituskauden lopussa vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Se voi olla esimerkiksi lainan viimeinen isompi erä (negatiivinen) tai sijoituksen viimeinen suurempi maksu (positiivinen). Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 0.  erääntyy:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee erääntyvätkö laskut kauden alkaessa vai päättyessä. Useimmat asuntolainat ja muut lainat edellyttävät ensimmäisen maksun tekemistä ensimmäisen kauden (0) lopussa, joten se on oletusarvona. Useimmat liisaus- ja vuokraerät ja jotkin muuntyyppiset maksut maksetaan kauden alussa (1). lopussa (0 tai jätetty pois):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden lopussa. alussa (1):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden alussa. Esimerkki Tässä esimerkissä MAKSU-funktiota käytetään määrittämään kiinteä maksuerä, kun lainan muut tiedot on annettu. funktio evaluoituu arvoon -1610,21 €, joka on lainan kiinteä maksuerä (se on negatiivinen, koska se on kulu). kauden korko luku-kaudet nykyarvo tuleva arvo erääntyy =MAKSU(B2; C2; D2; E2; F2) =0,06/12 =10*12 200000 -100000 0 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”TULEVA.ARVO” sivulla 117 ”IPMT” sivulla 120 ”NJAKSO” sivulla 127 ”PPMT” sivulla 132 ”NA” sivulla 138 ”KORKO” sivulla 140 ”Esimerkki lainanlyhennystaulukosta” sivulla 343 ”Käytettävän Rahan aika-arvo -funktion valitseminen” sivulla 339 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 PPMT PPMT-funktio palauttaa määrätyn lainan tai sijoituksen maksuerän pääoman osuuden perustuen kiinteisiin, jaksotettuihin maksuihin ja kiinteään korkoon. PPMT(kauden korko; kausi; luku-kaudet; nykyarvo; tuleva arvo; erääntyy)  kauden korko:  Korko per kausi. kauden korko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  kausi:  Maksukausi, jolle halutaan laskea lyhennyksen tai koron määrä. kausi on numeroarvo ja sen on oltava suurempi kuin 0.  luku-kaudet:  Kausien määrä. luku-kaudet on numeroarvo ja sen on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0.  nykyarvo:  Alkusijoituksen arvo tai lainan tai sijoituksen määrä. nykyarvo on numeroarvo. Alussa (aika 0) vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Esimerkiksi, se voi olla toiselle lainattu summa (positiivinen) tai annuiteettisopimuksen maksettu alkumaksu (negatiivinen).  tuleva arvo:  Valinnainen argumentti, joka edustaa sijoituksen arvoa tai annuiteetin jäljellä olevaa raha-arvoa (positiivinen määrä) tai jäljellä olevaa lainaa (negatiivinen määrä) viimeisen maksun jälkeen. tuleva arvo on numeroarvo. Sijoituskauden lopussa vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Se voi olla esimerkiksi lainan viimeinen isompi erä (negatiivinen) tai sijoituksen viimeinen suurempi maksu (positiivinen). Jos se jätetään pois, sen oletetaan olevan 0.  erääntyy:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee erääntyvätkö laskut kauden alkaessa vai päättyessä. Useimmat asuntolainat ja muut lainat edellyttävät ensimmäisen maksun tekemistä ensimmäisen kauden (0) lopussa, joten se on oletusarvona. Useimmat liisaus- ja vuokraerät ja jotkin muuntyyppiset maksut maksetaan kauden alussa (1). lopussa (0 tai jätetty pois):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden lopussa. 132 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 133 alussa (1):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden alussa. Esimerkki Tässä esimerkissä PPMT-funktiota käytetään määrittämään laina-ajan kolmannen vuoden ensimmäisen maksun (25. maksu) pääomalyhennyksen osuus esitellyillä lainatiedoilla. funktio evaluoituu noin arvoon -687,80 € joka on 25. maksun pääoman osuus. kauden korko kausi luku-kaudet nykyarvo tuleva arvo erääntyy =PPMT(B2; C2; D2; E2; F2; G2) =0,06/12 25 =10*12 200000 -100000 0 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”MAKSETTU.KORKO” sivulla 108 ”MAKSETTU.LYHENNYS” sivulla 110 ”IPMT” sivulla 120 ”MAKSU” sivulla 130 ”Esimerkki lainanlyhennystaulukosta” sivulla 343 ”Käytettävän Rahan aika-arvo -funktion valitseminen” sivulla 339 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 HINTA HINTA-funktio palauttaa jaksottaista korkoa maksavan arvopaperin hinnan jokaista lunastusarvon 100 €:a kohden. HINTA(maksa; erääntymispäivä; vuosikorko; vuosituotto; lunastus; taajuus; päivien laskentaperuste)  maksa:  Kaupan tilityspäivä. maksa on päiväys-/aika-arvo. Kaupan tilityspäivä on yleensä yksi tai useampi päivää kauppapäivän jälkeen.  erääntymispäivä:  Arvopaperin erääntymispäivä. erääntymispäivä on päiväys-/aikaarvo. Sen on oltava myöhäisempi kuin maksa.  vuosikorko:  Arvopaperin vuosittainen korkokanta tai ilmoitettu vuosikorko. vuosikorko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  vuosituotto:  Arvopaperin vuotuinen tuotto. vuosituotto on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  lunastus:  Lunastushinta nimellisarvon 100 €:a kohden. lunastus on numeroarvo, jonka on oltava suurempi kuin 0. lunastus on summa, jonka arvopaperista saa sen nimellisarvon 100 €:a kohden. Usein se on 100, joka tarkoittaa sitä, että arvopaperin lunastusarvo on sama kuin sen nimellisarvo.  taajuus:  Vuosittaisten koronmaksuerien määrä. vuosittain (1): Yksi maksu vuodessa. puolivuosittain (2): Kaksi maksua vuodessa. neljännesvuosittain (4): Neljä maksua vuodessa.  päivien laskentaperuste:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee laskennassa käytettävien päivien määrän kuukaudessa ja vuodessa. 30/360 (0 tai jätetty pois):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen NASD-menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. todellinen/todellinen (1):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, jokaisen vuoden todelliset päivät. todellinen/360 (2):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 360 päivää vuodessa. todellinen/365 (3):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 365 päivää vuodessa. 30E/360 (4):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen eurooppalaista menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle (eurooppalainen 30/360). Esimerkki Tässä esimerkissä HINTA-funktiota käytetään määrittelemään myyntihinta hypoteettiselle arvopaperille, jota kuvataan seuraavilla arvoilla. Arvopaperi maksaa kausittaista korkoa. funktio evaluoituu arvoon 106,50 €, joka on hinta nimellisarvon jokaista 100 €:a kohden. maksa erääntymispäivä vuosikorko vuosituotto lunastus taajuus päivien laskentaperuste =HINTA (B2; C2; D2; E2; F2; G2; H2) 1.5.2009 30.6.2015 0,065 0,0525 100 2 0 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: 134 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 135 ”HINTA.DISK” sivulla 135 ”HINTA.LUNASTUS” sivulla 136 ”TUOTTO” sivulla 146 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 HINTA.DISK HINTA.DISK-funktio palauttaa hinnan lunastusarvoonsa nähden alennuksella myydylle arvopaperille, jolle ei makseta korkoa lunastusarvon jokaista 100 € :a kohden. HINTA.DISK(maksa; erääntymispäivä; vuosituotto; lunastus; päivien laskentaperuste)  maksa:  Kaupan tilityspäivä. maksa on päiväys-/aika-arvo. Kaupan tilityspäivä on yleensä yksi tai useampi päivää kauppapäivän jälkeen.  erääntymispäivä:  Arvopaperin erääntymispäivä. erääntymispäivä on päiväys-/aikaarvo. Sen on oltava myöhäisempi kuin maksa.  vuosituotto:  Arvopaperin vuotuinen tuotto. vuosituotto on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  lunastus:  Lunastushinta nimellisarvon 100 €:a kohden. lunastus on numeroarvo, jonka on oltava suurempi kuin 0. lunastus on summa, jonka arvopaperista saa sen nimellisarvon 100 €:a kohden. Usein se on 100, joka tarkoittaa sitä, että arvopaperin lunastusarvo on sama kuin sen nimellisarvo.  päivien laskentaperuste:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee laskennassa käytettävien päivien määrän kuukaudessa ja vuodessa. 30/360 (0 tai jätetty pois):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen NASD-menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. todellinen/todellinen (1):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, jokaisen vuoden todelliset päivät. todellinen/360 (2):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 360 päivää vuodessa. todellinen/365 (3):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 365 päivää vuodessa. 30E/360 (4):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen eurooppalaista menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle (eurooppalainen 30/360). Esimerkki Tässä esimerkissä HINTA.DISK-funktiota käytetään määrittelemään myyntihinta hypoteettiselle arvopaperille, jota kuvataan seuraavilla arvoilla. Arvopaperi ei maksa korkoa ja se myydään alle nimellishinnan. funktio evaluoituu arvoon 65,98 €, joka on hinta nimellisarvon jokaista 100 €:a kohden. maksa erääntymispäivä diskontto lunastus päivien laskentaperuste =HINTA.DISK (B2; C2; D2; E2; F2) 1.5.2009 30.6.2015 0,0552 100 0 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”HINTA” sivulla 133 ”HINTA.LUNASTUS” sivulla 136 ”TUOTTO.DISK” sivulla 148 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 HINTA.LUNASTUS HINTA.LUNASTUS-funktio palauttaa vain erääntymispäivänä korkoa maksavan arvopaperin hinnan jokaista lunastusarvon 100 €:a kohden. HINTA.LUNASTUS(maksa; erääntymispäivä; liikkeellelaskupäivä; vuosikorko; vuosituotto; päivien laskentaperuste)  maksa:  Kaupan tilityspäivä. maksa on päiväys-/aika-arvo. Kaupan tilityspäivä on yleensä yksi tai useampi päivää kauppapäivän jälkeen.  erääntymispäivä:  Arvopaperin erääntymispäivä. erääntymispäivä on päiväys-/aikaarvo. Sen on oltava myöhäisempi kuin maksa. 136 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 137  liikkeellelaskupäivä:  Arvopaperin alkuperäinen liikkeellelaskupäivä. liikkeellelaskupäivä on päiväys-/aika-arvo ja sen on oltava varhaisin annettu päivä.  vuosikorko:  Arvopaperin vuosittainen korkokanta tai ilmoitettu vuosikorko. vuosikorko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  vuosituotto:  Arvopaperin vuotuinen tuotto. vuosituotto on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  päivien laskentaperuste:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee laskennassa käytettävien päivien määrän kuukaudessa ja vuodessa. 30/360 (0 tai jätetty pois):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen NASD-menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle. todellinen/todellinen (1):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, jokaisen vuoden todelliset päivät. todellinen/360 (2):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 360 päivää vuodessa. todellinen/365 (3):  Jokaisen kuukauden todelliset päivät, 365 päivää vuodessa. 30E/360 (4):  30 päivää kuukaudessa, 360 päivää vuodessa käyttäen eurooppalaista menetelmää päivämäärille, jotka osuvat kuukauden 31. päivälle (eurooppalainen 30/360). Esimerkki Tässä esimerkissä HINTA.LUNASTUS-funktiota käytetään määrittelemään myyntihinta hypoteettiselle arvopaperille, jota kuvataan seuraavilla arvoilla. Arvopaperi maksaa korkoa vain erääntymispäivänä. funktio evaluoituu arvoon 99,002 €, joka on hinta nimellisarvon jokaista 100 €:a kohden. maksa erääntymispäivä liikkeellelaskupäivä vuosikorko vuosituotto päivien laskentaperuste =HINTA. LUNASTUS(B2; C2; D2; E2; F2; G2) 1.5.2009 30.6.2015 14.12.2008 0,065 0,06565 0 Tähän liittyvät aiheet Tähän liittyviä funktioita ja lisätietoa löytyy kohdasta: ”HINTA” sivulla 133 ”HINTA.DISK” sivulla 135 ”TUOTTO.ERÄP” sivulla 149 ”Tavalliset rahoitusfunktioissa käytetyt argumentit” sivulla 332 ”Rahoitusfunktioiden luettelo” sivulla 93 ”Arvotyypit” sivulla 34 ”Kaavojen elementit” sivulla 13 ”Näppäimistön ja hiiren käyttäminen kaavojen luomiseen ja muokkaamiseen” sivulla 24 ”Esimerkkien kopioiminen ja sijoittaminen ohjeista” sivulla 39 NA NA-funktio palauttaa sijoituksen nykyisen arvon perustuen sarjaan säännöllisiä jaksottaisia rahavirtoja (vakiomääräisiä maksuja ja rahavirtoja määrätyin väliajoin) ja kiinteään korkoprosenttiin. NA(kauden korko; luku-kaudet; maksu; tuleva arvo; erääntyy)  kauden korko:  Korko per kausi. kauden korko on numeroarvo, joka syötetään joko desimaalina (esim. 0,08) tai prosenttimerkillä (esim 8 %).  luku-kaudet:  Kausien määrä. luku-kaudet on numeroarvo ja sen on oltava suurempi tai yhtä suuri kuin 0.  maksu:  Joka kausi suoritettu tai saatu maksu. maksu on numeroarvo. Jokaisella kaudella vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Se voi olla esimerkiksi lainan maksettava kuukausierä (negatiivinen) tai annuiteetista saatava kuukausittainen maksu (positiivinen).  tuleva arvo:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee sijoituksen arvoa tai annuiteetin jäljellä olevaa raha-arvoa (positiivinen määrä) tai jäljellä olevaa lainaa (negatiivinen määrä) viimeisen maksun jälkeen. tuleva arvo on numeroarvo. Sijoituskauden lopussa vastaanotettu summa on positiivinen summa ja maksettu summa on negatiivinen summa. Se voi olla esimerkiksi lainan viimeinen isompi erä (negatiivinen) tai sijoituksen viimeinen suurempi maksu (positiivinen).  erääntyy:  Valinnainen argumentti, joka määrittelee erääntyvätkö laskut kauden alkaessa vai päättyessä. Useimmat asuntolainat ja muut lainat edellyttävät ensimmäisen maksun tekemistä ensimmäisen kauden (0) lopussa, joten se on oletusarvona. Useimmat liisaus- ja vuokraerät ja jotkin muuntyyppiset maksut maksetaan kauden alussa (1). lopussa (0 tai jätetty pois):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden lopussa. alussa (1):  Maksut erääntyvät jokaisen kauden alussa. Käyttöohjeita  kauden korko määritellään käyttäen luku-kaudet-argumentin määrittämää aikarajoitusta. Esimerkiksi, jos luku-kaudet kerrotaan kuukausissa ja vuosittainen korko on 8%, kauden korko on määriteltävä arvona 0,00667 tai 0,667 % (0,08 jaettuna 12). 138 Luku 6 Rahoitusfunktiot Luku 6 Rahoitusfunktiot 139  J